När jag startade bloggen i somras handlade ett av mina första inlägg (1 augusti) om mina hälsovinster. Det kändes viktigt att få berätta att det är väl värt att äta LCHF, även om man som jag inte går ner i vikt så väldans fort som man skulle önska. Jag minns att det kändes väldigt personligt att gå ut på en öppen blogg, men eftersom jag en gång skrev om samma hälsovinster som förord till en av Annika Dahlqvists böcker så hade jag väl inte så mycket att förlora. För den som inte läst inlägget om mina hälsovinster så är länken här. Inlägget mottogs med stor värme och det har verkligen inspirerat mig att fortsätta dela med mig.
Sen dess har det hänt mycket och jag känner mig numer som en rätt etablerad bloggare. Jag skriver om det som fyller mina tankar för stunden och har jag inget att skriva om eller om tiden inte räcker till så skriver jag ingenting alls.
Idag handlar tankarna om mina ögon.
Jag har varit närsynt och burit glasögon sen jag var i 10-årsåldern. I mitt första körkort var glasögon ett krav. Innan jag fyllde 50 (2005) började jag med dubbelslipade glasögon för att kunna läsa på nära håll. Långt innan det började jag med terminalglasögon för datorarbete. Någon gång unnade jag mig slipade solglasögon för att klara snö och hav i startkt solljus lättare. Jag har helt enkelt varit beroende av glasögon och det har känts som något naturligt i mitt liv att ständigt leta efter dem.
Sen ett par år tillbaka har synen blivit annorlunda. Jag har svagare slipning på både närsyntdelen och läsdelen av mina dubbelslipade glasögon. Jag har inte längre kravet på glasögon i mitt körkort (klarade senaste testet galant) och jag vet inte ens var jag har mina terminalglasögon, har inte använt dem på många år. När jag är hemma använder jag bara glasögonen om jag sitter för långt ifrån TV’n för att läsa text. Är det inte textat klarar jag mig utan.
Så långt är allt väl och jag har känt mig väldigt nöjd.
…..men….
För några år sen – minns inte exakt när – fick jag en glaskroppsavlossning som ledde till akutbesök på ögonklinik. Förklaringen är åldrande och man gör ingenting mer än bevakar så att inte näthinnan tar skada. Sen dess har jag sett lite grumligare, men ändå helt ok rent skärpemässigt, vilket är det viktiga. Grumligheten sjönk successivt undan och skillnaden i synen var inte längre så påtaglig.
För två veckor sen hände samma sak igen (jag såg blixtar även om det var mörkt), fast lite värre än första gången, så jag hamnade efter konsultation återigen på ögonakuten, med samma svar dvs näthinnan bevakas och så länge den är ok görs ingenting.
Sen dess känns det som att jag har någon annans glasögon. Jag ser inte som jag gjort tidigare och det bekymrar mig. Under synkontrollen på sjukhuset hoppade bokstäverna omkring och ville inte stå stilla tillräckligt länge för att jag skulle hinna avkoda dem. Jag var hemma från jobbet första veckan för att anpassa mig efter den här nya situationen och går nu och funderar över när det är dags att låta slipa om mina glasögon.
Jag har frågat både ögonläkaren och andra om mitt myckna datorarbete påverkar negativt och jag har fått svaret att det inte är så. Doktorn skrattade när jag berättade att jag som liten fått höra att man får fyrkantiga ögon av för mycket TV-tittande. Orsaken är åldrande och att glaskroppen skrumpnar. Det är mer vanligt och kan gå fortare för den som varit närsynt länge.
Det är ingen katastrof och jag far inte särskilt illa av det, men det känns opraktiskt och det är onekligen något som tar tid att anpassa sig till.
Vad roligt för er att synen har blivit bättre. För mig har det varit tvärtom. Jag har ätit enligt LCHF i ca 5 år. Min syn har bara blivit sämre och sämre under den tiden. Jag är 54 år, så det är alltså läsglasögonen som behöver bli starkare och starkare med snabb takt. Har aldrig haft glasögon tidigare.
Naturligtvis tror jag inte att min kost har inverkat negativt på min syn, utan det är väl åldersrelaterat, men det hade ju varit roligt om det gått åt andra hållet, som ni har upplevt. Annars tror jag mycket på LCHF för hälsans skull. Har aldrig varit överviktig eller haft problem med blodsocker men jag äter kosten för att förebygga sjukdomar som är kopplade till maten och mår alldeles utmärkt för övrigt.
Håller tummarna för dig Margareta!
Jag är lycklig över att vid 51 års ålder inte ens behöva läsglasögon…;-)
Tack LCHF!
Det ordnar sig nog – hoppas jag.
Tack – det hoppas jag med 🙂
När jag var ca 40 år så behövde jag terminalglasögon, i första hand till mitt datorarbete. Mellan 40 år och ca 52 år ålder använde jag mina terminalglasögon även som läsglasögon. Har aldrig haft glasögon av någon annan anledning än datorarbete och ålder.
Jag har aldrig gillat glasögonen, tyckt att dom besvärat mig mycket. Jag har haft en 4-5 olika. Det har kostad ganska mycket pengar, och jag har aldrig blivit nöjd, dels har det varit svårt vid synundersökningen, då jag tyckt att jag behövde blinka hela tiden för att bokstäver och punkter på ”syntavlan” skulle framträda med skärpa. Några blinkningar hjälpte för att strax därpå bli sämre skärpa igen. Jag själv tyckte att jag var besvärlig hos optikern eftersom jag aldrig blev nöjd.
År 2007 inledde jag min LCHF-tid och efter en tid tyckte jag att jag absolut såg mycket bättre utan glasögon. Jag använde ju inte glasögon mer än vid diverse läsarbeten. Mina ögon blev betydligt piggare och skarpsynta i och med LCHF-kosten. Inga svidande ögon längre. Efter ett år med LCHF-kost beställde jag tid hos optikern och till min och hans förvåning hade jag samma värden som år 1998, alltså 10 år tillbaka i tiden. Så borde det ju inte ha varit vid min ålder.
Om det var sänkt blodsocker eller fet mat, eller både ock, som gjorde min syn bättre vet jag inte. Min husläkare hade dittills ordinerad Lomudal ögondroppar, men det var ju näst intill värdelöst utom för stunden. Husläkaren borde ha ifrågasatt recept på mat istf recept på medicin och kanske rekommenderat fettrikt istf fettsnålt!
Precis den erfarenheten du beskriver har jag haft förutom dessa glaskroppsavlossningar som ställt till och gjort synen grumlig. De senaste åren har jag blivit bättre och mer oberoende av mina glasögon när det handlar om synskärpa.