Jag har ätit LCHF i 7 år utan att gå ner i vikt. Många i min närhet undrar varför jag fortsätter att försaka så mycket (som de tycker att jag gör). Eftersom jag nu efter alla års ”misslyckande” vad gäller viktminskning på LCHF, går ut med en offentlig blogg kommer här en sammanfattning av hälsoläget så att ingen behöver undra över det.
Just nu lider jag av något som kallas ”Kristallsjuka” och det har gett mig möjligheten att få en massa prover tagna – och jag är numer helt frisk och totalt omedicinerad. Det enda labvärde som var utanför referens var P-Järn och det är numer åtgärdat. Kristallerna gör att mitt liv går i ”slow motion” dvs jag gör allting mycket långsammare och hinner inte med lika mycket under en dag. Sitta still och stirra rakt fram (in i en datorskärm) går mycket bra. Det här med en ny blogg är alltså rena terapin :-). Jag har ytterligare ett läkarbesök i augusti för att få fart på kristallerna och förhoppningsvis få dem på rätt plats. Vid förra försöket blev det åtminstone en förändring. Från att ha varit högervriden blev jag vänstervriden – vad nu vitsen skulle vara med det. Trösten var när en av döttrarna sa att då fick jag åtminstone bekräftat att det är kristallerna och inte något värre…. Det kändes väldigt bra.
2006 (knappt 2 år på kolhydratreducerad kost – LCHF var knappt uppfunnet som namn) var jag i så dåligt skick, främst värk och oförmåga att röra musklerna, att vi flyttade till ett hus där jag slapp gå i trappor. Vi har numer sovrum, kök och badrum på samma plan. Idag – 6 år senare och med samma övervikt – har jag inga problem med trapporna, jag kan springa upp och ner om jag vill.
Egna iaktagelser
- Hyn är oftast helt ok (hur det var innan visas bäst på bild)
- Hårbotten är helt frisk från att ha varit sårig/mjällig
- Klåda i underliv och på andra ställen är borta
- Håret är mindre torrt (fortfarande risigt, men det har varit värre)
- Hullet är fastare (om det nu är bättre?)
- Fötterna svullnar bara ibland
(jag vet hur jag botar ”restlesslegs” vilket var ett stort problem innan) - Nagelbanden är friska (stort problem med självsprickor bortblåst)
- Min IBS är helt borta från att ha plågat mig sen tonåren. Jag har under årtionden burit hem bärkassar med olika preparat med och utan recept. Gått hos ett otal läkare och fått samma råd: ät mer fibrer
- Min pre-diabetes är borta och jag får inte längre komma till diabetessjuksköterskan.
- Fram till 2005 hade jag minst en bronkit per år, ofta fler. Sen dess har jag haft ett par stycken.
- Från att ha varit storförbrukare av receptbelagda värktabletter använder jag inte ens en Alvedon per månad.
- Jag sover ca 1-1,5 timme mindre per natt och vaknar utvilad för det mesta (stor skillnad från att ha varit ett kronvrak i flera decennier.
- Bättre humör – stabilare psyke
- Ingen torrhosta
- Bättre grundkondition, jag går inte in i väggen (BONK som amerikanerna säger) orken tar inte slut, det är kroppen (musklerna) som inte orkar helt fullt ännu.
- Starkare muskler (kan återigen öppna burklock) men jag har mycket träning kvar för att må riktigt bra. Nu finns förutsättningarna.
- Smidigare
Haha tro det eller ej, men jag har haft en lång period i mitt liv där jag inte kunde stå på knä på ett golv eller ännu värre knyta skor.
Jag trodde aldrig jag skulle lägga upp en före-efter-bild på internet, men här kommer en från 2003 (som jag tyckte var bra då för jag var så ovanligt ren i hyn) och en från 2011.
Bilden i sidhuvet är från maj 2012.
Det som känns roligast med alla dessa förbättringar (det kan finnas någon jag glömt) är att om jag gått ner i vikt hade alla sagt att det så klart var därför. Nu är det inte så och jag har inte gjort någon annan förändring än kosten.
Mitt svar är och förblir att det finns ingen väg tillbaka. Jag vill inte tillbaka till det liv jag levde innan då jag var sjuk, orkeslös och fet. Nu är jag hyfsat frisk och fet, det är betydligt bättre. Jag är 57 år fyllda och blir friskare för varje år.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Pingback: 1-årsjubileum | Vägen till 65
Jaha, då är vi flera i samma båt!
Jag jar upplevt precis samma sak, dricker massor när jag i perioder äter väldigt strikt.
Fint skrivet, jag det är härligt att ge och få hjälp.
På min kropp verkar det som om kött, fett och pyttegrönsaker kräver mycket vätska.
Inga problem med det, det är gott att dricka.
Men ibland undrar jag vart all vätska tar vägen??????
Tja, den går väl åt…
Det är så mycket man inte förstår.
Tack, Margareta!!!
Kära Margareta,
Jag läser din blogg med stort intresse. Jag har ätit strikt LCHF i 1,5 år och är fortfarande inne i övergångsfasen!!! Men så har jag också varit en fettskrämd vegetarian i 4 decennier så det finns mycket att reparera. Ett av mina besvär är restless legs och du skriver att du vet hur man får bukt med det. Är det nåt du har lust att dela med dig av?
Tack för en seriös blogg!
I första hand magnesiumtillskott ganska höga nivåer, men också vatten och salt har varit lösningen för mig.
Tack, Margareta för svar!
Magnesium äter jag i ganska höga nivåer och det är faktiskt sant att det har påverkat även mina restless legs. Det kommer jag på nu när jag ser vad har skrivit.
Men vad menar du med vatten och salt? Är det mera vätska under dagen och mera salt i maten? Man kan säkert vänja sig vid det.
Ja mer salt generellt i maten, jag har varit saltskrämd.
Vatten mot kvällen, jag har druckit lite på kvällarna tidigare för att slippa besöka toa på natten, nu tar jag hellre den risken än myrkryp i benen. Inga jättemängder, mer bejaka törst istället för att förtränga.
Rent allmänt tycker vi här hemma att denna riktigt ketogena kost ger mer törst än vi är vana.
Ja, det stämmer verkligen in på mig! Det verkar som om kroppen behöver väldigt mycket vätska när den processar den ketogena kosten. Jag har undrat varför. Har du nån aning? Jag sättet i mig mellan 2,5 och 3 liter om dan.
Jag har naturligtvis oxå varit saltskrämd. Och taktiktörstat för att slippa gå upp på natten.
Tack det var verkligen informerande och känns mycket bra.
.
Vi är här för att hjälpa varandra!
Jag måste tänka efter när ni frågar och det är väldigt bra för mig själv för då blir jag påmind om varför jag gör på ett visst sätt.
Slutsatsen kan vara att när vi dricker mer behöver vi mer salter/mineraler och uteblir den kompensationen får vi restless legs.
Åtminstone är det så för mig och jag är tydligen inte ensam.
Pingback: Hälsovinster i repris | Vägen till 65
Grymt inlägg, tack!!!
Tack Louise! Du är grym också som skrev så fint om mig på din blogg.
Pingback: Guide till matfetter för hälsa | Vägen till 65
Hej!
Så underbart med din blogg,brukar inte kolla så mycket på just bloggar men din bara måste jag följa eftersom jag själv är i samma situation.
Blev glad när jag läste vad du skrev och inser att jag oxå är på rätt väg att börja må bättre.
Kram och tack!
Tack så mycket och välkommen hit!
Hälsovinsterna gör ju att det inte finns någon väg tillbaka.
Pingback: Hemligheter | Vägen till 65
Ja – det var första frågan jag ställde mig och det har jag så klart frågat många andra. Det har hållit på sen 15 maj så jag har haft tid på mig att fundera. Jag har ätit så här eller striktare i 7 år så det känns lite märkligt att det skulle komma nu beroende på kosten, men sådant kan man ju aldrig veta.
– Jag har än så länge inte ändrat kosten – jag äter lika spontant olika varje dag som jag gjort i flera år. Jag äter mer kolhydrater än jag gjort långa perioder tidigare.
– En läkare har utfört Epleys manöver med resultatet att från att ha varit högervridet yr, blev jag vänstervridet yr – hur man nu förklarar det. Efter det har jag fått diagnosen Benign lägesyrsel dvs man har konstaterat att kristallernas läge i öronen är på fel ställe.
Om just det kan påverkas av vad man äter kan jag inte svara på.
Hej !
En fråga som jag länge grunnat på: Kan yrseln bero på kosten vi äter? Jag har ätit LCHF, strikt, i nästan tre år. I våras, efter en långvarig förkylning fick jag yrsel och mår fortfarande , vissa dagar mycket dåligt av det. Läkaren skrev remiss till öron-näsa-hals men jag har forfarande inte fått någon kallelse. Ofarligt, javisst. Men mycket obehagligt. Jag är nyssfyllda 70.
Härligt att läsa och välkommen in i bloggvärlden får jag ju säga! 🙂
Jag håller med dig på många punkter i inlägget vilket känns kul. Min viktminskning gick långsamt i början (innan jag hittade min balans med kosten och hur mycket/lite kolhydrater min kropp klarade av) då fick jag ofta ta emot pikar och kommentarer kring denna ”mode-diet”. Min ena kollega började nämligen samtidigt på viktväktarna för ungefär 4e gången i sitt liv, samtidigt som jag lade om kosten till LCHF. Hon gick ju ner i vikt men var konstant hungrig och släppte viktväktarna efter 2½ vecka… Jag fortsatte och har nu, tillsammans med min sambo, ätit hälsosamt (vill inte kalla det för någon diet egentligen) i över ett år och trivs kanon. Har hittills gått ner nästan 7kg och siffrorna på vågen tickar stadigt neråt. Men det allra bästa är min IBS, den är som bortblåst. Migrän, vad är det? och energi, det är grymt.
Ville bara dela med mig! 🙂
Trevlig kväll på dig och alla andra som läser det här!
Tack Lina och kul att läsa – jag kikade på din blogg och jag blir lika glad varje gång jag läser om någon som hittat rätt.
Det inspirerar att leta vidare!
Har totalt missat ditt svar!.. Tack, vad roligt att du kikade in hos mig 🙂