I de värden jag visat tidigare finns en period mellan 15-25 juni som jag kan kommentera lite extra så här efteråt just angående jordgubbar. Vi har några jordgubbsplantor i trädgården och den 15 juni åt jag de som var mogna medan jag rensade ogräs. Det handlar om 10 stycken – kanske ett par till för jag räknade inte exakt, eftersom jag inte förstod konsekvensen. Dagen efter hade ketonvärdet sjunkit och det tog inte mindre än 10 dagar innan jag var uppe i samma nivå igen. Jag gick och väntade på att första gången nå det som kallas undre värdet för optimal ”näringsmässig ketos”, inte att förväxla med det livshotande tillståndet ketoacidos.
Vän av god ordning funderar nu vart vecka 5 och 6 tog vägen. De saknas i redovisningen. Sista mätrapporten är från söndagmorgon under LCHF-magasinets campinghelg. Det var det där med att få tag på stickor som jag skrev om i Att köpa ketonstickor. Sista stickan från första omgången jag köpte gick den gången och eftersom jag inte fick tag i några tappade jag helt enkelt två veckors mätning och började om 12 juli.
De här veckorna var jag återigen lite släpphänt med jordgubbarna, trots att jag då visste konsekvensen. Det både köptes och åts från vårt eget land. Det är val och prioriteringar man själv gör. När jag säger att jag åt jordgubbar menar jag inte litervis, det är frågan om 10-15 stycken på en dag. Därför var jag inte förvånad när jag åter började mäta min fastevärden av ketoner i blodet, men mot slutet av veckan tog det fart igen. Att det vände just det dygnet när jag vet att jag åt ovanligt mycket förvånar mig mest, men det är ju det som är det roligaste med det här experimentet, man slutar aldrig att förvånas.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Om man nu istället för ketonvärden, pratar blodsockervärden och vad höga sådana innebär, så går det inte att äta kolhydrater så där helt rakt av. Det SSS säger är helt korrekt. Kroppen reagerar direkt om man är insulinresistent, vilket också innebär att man går ur eventuell ketosfas.
10 söta goda jordgubbar är x g rent socker. Som innebär att det måste produceras insulin för att ta hand om det. Och det är ingen skillnad om det är jordgubbar, godis eller sockerbitar.
Förmodligen är det lite bättre med grädde till, men allra bäst är att se det som en efterrätt och ha det som en sådan. Dvs efter maten. Då är kroppen redan igång och jobbar.
Så wild and crazy får man tyvärr vara med andra saker än socker…
Nej och det är ju det jag vetat hela tiden, men jag har inte vetat att det tar TIO dagar att nå samma nivå av ketos. Jag har under alla år vetat att avsteg kostar och har haft en känsla av 7-10 dgr och ingen har trott mig. Nu har jag det på papper.
Jätteintressant undersökning, Margareta! Tänk om det faktiskt går att hitta det som har satt krokben för oss som inte hitills har lyckats så bra med viktminskning. Stort tack för din insats!
Välkommen hit NillaNina – jättekul att hitta dig här 🙂
Ja visst är det spännande, så spännande att jag var tvungen att dela med mig och hittills verkar det uppskattat.
Det där var viktigt – …”som efterrätt… då är kroppen redan igång och jobbar”….
Det är rätt mycket så man måste tänka!
Just den kunskapen lärde Sten Sture Skaldeman ut redan i sin första bok 2005 om jag minns rätt 🙂
Allt måste repeteras och nya tillkommer som inte läst allt nu när marknaden flödar över av information.
En tanke jag har med den här bloggen är ”tillbaka till källorna”, även jag gick ju ner i början (nästan 16 kg).
Jag har försökt minnas och kopiera hur jag gjorde sommaren 2005 när detta hände, men det har runnit för mycket vatten under broarna och eftersom jag varken mätt, vägt eller matregistrerat är det inte så lätt. 🙂
Ja, trist att inte kunna vara ”wild and crazy”!
Jag har ätit runt 10 små jordgubbar i dag på eftermiddagen, tillsammans med vispad grädde. Spännande att se om det ger ett utslag i morgon!
Vad jag lärt är att äter man kh så bör det kombineras med grädde och det gjorde inte du när du åt samtidigt som du rensade ogräs.
Kan det ha gjort att det påverkade ketonvärdet såpass mycket? Och när du åt nästa gång, så kanske du åt med ngn form av fett och därför gav ett utslag åt andra hållet? Jag bara funderar och spekulerar.
Jag tror du har en stor poäng där Åse, jag åt dem direkt och hade ingen grädde med mig.
I tidernas begynnelse – läste jag förmodligen i Sten Sture Skaldemans första bok – att OM man nu skall äta något dylikt så är det sist i en måltid. Mina jordgubbar var ingen måltid och definitivt inte sist 🙂
Det trista var att det tog så lång tid att reparera.