En relativt ny produkt i Arla-familjen använder jag allt oftare.
Smetana, tjock syrad grädde, är fetare än någon annan mejeri-produkt.
Den är mildare i smaken än Creme Fraiche (mindre syrlig) och väldigt mättande.
Ingredienser: Grädde (högpastöriserad), laktasenzym och syrningskultur
Näringsvärde per 100 g:
Energivärde 1650kj/990 kcal
Protein 2 g
Kolhydrater 2,5 g-varav laktos 0 g
Fett 42 g
Inom LCHF är vi intresserade av energi % (förkortas E%) .
Det innebär att man tar bort vattnet och tittar på energins nettofördelning i en produkt.
Näringsinnehållet på förpackningen baserar sig på innehållet dvs med vatten och är inte lika lätt att tolka. Man behöver några knep för att välja rätt.
Personligen tycker jag att energi% är lättast att visa i bilder och då ser man att Smetana är en bra LCHF-produkt om man äter mejerier. Värt att testa i alla fall.
Ett annat sätt att räkna är Sten Sture Skaldemans fettkvot.
Fett / (Kolhydrater + Protein)
Dvs 42/(2,5+2)= 9,3 dvs extremt bra
Orkar man inte ens det kan man i butiken tänka så här:
Är summan av kolhydrater och protein mindre än fett?
Om svar JA => OK (ju mer dess bättre)
Om svar NEJ => välj en annan produkt.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Pingback: Redaktionsmöte | Vägen till 65
Hej!
Har läst på otaliga sidor om Stures fettkvot men ingenstans står det något om ett intervall/skala gällande fettkvoten? (inte vad jag har hittat iaf 🙂 )
Vad är max fettkvot, vad är min fettkvot?
Hur låg måste fettkvoten vara för att produkten ska väljas bort mot ett annan alt produkt? Dvs inte är LCHF?
//Jessie
Hej! Trevlig blogg du har. Undrar över en sak som jag hoppas du kan svara på. Hur vet man hur mycket smör eller annat fett man ska lägga till om maten har dålig fettkvot?
Tack för det Lars.
Jag räknar normalt aldrig exakt – det här gör jag bara för att kunna visa i bloggen hur jag tänker.
Sten Sture Skaldeman lärde mig räkna fettkvot som tumregel redan 2005 och det är det jag försöker komma tillbaka till nu efter att det fallit lite i glömska.
Fettet i sig kan inte höja blodsockret och ge insulinsvar på samma sätt som kolhydrater och överskott av protein, därför behöver man inte vara så noga.
Vilken super bra ide`med Appen .
Hoppas det kommer 🙂
Pingback: Fettkvoten i dessert- och färskost | Vägen till 65
Tack för tipset, nu är det nedskrivet i telefonen så att jag kan ta fram det om jag bli tveksam .
Bra idé
En app kanske 🙂
hej Margareta
en app vore ju perfekt !!
där man kunde ladda in proteiner, fett o kh och få ut rätt ratio.
denna bloggen är ju helt lysande tkr jag.
jag hör till dom som rasat i vikt (- 50 kg ca) men sen lägger på mej lite ( 10 kg) igen, vet ej om jag ändrat matvanor direkt äter strikt men antagligen för stora portioner.
jag hör till den gruppen som e grymt kh-känslig, sockerberoende så det e rent löjligt!!
ska bli roligt att följa din ”kamp”
Du tänker att man skall kunna lägga in olika livsmedel själv, tex i butiken?
japp, precis.
då kunde man kolla allt direkt på plats i affären, jo visst kan man det endå med miniräknaren, men det hade underlättat med en app !
sen kanske det kunde läggas in lite annan info där oxå 😉
Nu tittar jag på en burk tonfisk (Coop), 185/140 g:
Protein 18 g
Kolhydrater 0 g
Fett 2 g
summan = 18 g resp 2 g
Värdelös ur fettperspektiv, men ett visst värde ändå kanske?
Tonfisk är en mager och välkänd bantarfisk som går att äta på LCHF om man lägger till fett i någon form.
Betydligt bättre att välja en fetare fisk som makrill, lax eller strömming.
Mitt bonusbarnbarn bara ÄLSKAR Smetana!
Bra tips, tycker jag, om summan av kolhydrater och protein är mindre än fett! Jag blir bara ”rörig” i huvudet av att räkna! Gillar bokstäver bättre än siffror 😉
Det är Skaldemans snabbtips att räkna så – det lärde han mig redan 2005 när han skrev sin första bok ”Ät dig ner i vikt”.
Synd att detta enkla tips inte kommit fram mer i ljuset. Kan inte du/ni göra en kort notis i tidningen om de olika räknesätten? Tips som föränklar vardagen kan man aldrig få för mycket av =0)
Vi har haft en räkneskola i tidningen, men den kanske var för komplicerad?
Det var inte jag som skrev den 🙂
Jag ska gå hem och titta hur det står i tidningen =0)
Så kan jag återkoppla igen….
/Jenny
Kul – det kan bli en intressant diskussion, för om artikeln är för svår måste vi så klart göra om den.
Det här är viktigt!
Jag använder också jättemycket Smetana numera och tycker att det är en toppenprodukt! Har du provat den från Valio, den som det stod LCHF på från början, den är mycket mildare tycker jag!!!
Efter campingen i Säffle får sonen till och med Smetana som bara smaksätts med lite yoghurt, det var någon som tipsade om det där, och det funkar jättebra!
Tack för en kanonbra blogg!
Kram Cecilia
Kul Cecilia – där ser man hur viktigt det är att vi träffas och byter erfarenheter under lättare former. Föreläsningar och böcker ger inte allt, men är viktiga för teorin. Jag hoppas att min lilla blogg skall bli ett sådant litet krypin de tider på året vi inte har möjliget att ses.
Ps Jag rättade dina små mobilfel 🙂
Tack för hjälpen! 🙂
Ja det känns verkligen som träffar gett mycket! Och att räkna Skaldemans fettkvot istället för att bara titta på kolhydraterna var ju ett jättebra tips!
Ja det är väldigt enkelt när man lärt sig!
Tack för denna förtydligande kunskap.
Jag tittar nu på min Kesellaburk, 250 g kvarg
protein 10 g
kolhydrater 3,5 g
fett 10 g
summan 13,5 g resp 10 g
Tänk så lätt det är att räkna om man bara vet vad man skall göra. Kesella är inte ens LCHF om man läser Skaldeman redan i första boken 2005, men det budskapet har varit svårt att få fram bara för att kolhydrathalten är < 5 % vilket varit ett budskap som de flesta tydligen haft lättare att ta till sig.