Vi pratar om att vi skall välja de fetaste kötbitarna och jag tänkte illustrera varför.
Fläskkotletter
Förr i tiden hade en fläskkotlett alltid en fettrand. Numer är det vanligt att den är bortputsad. Så här stor skillnad i energi % blir det om fettet är kvar på kotletten eller inte. För att komma upp till 75E% behöver kotletterna följande mängd smör:
- 100 g fläskkotlett utan fettrand – 35 g smör
- 100 g fläskotlett med 2 mm fettrand kvar – 25 g smör
- 100 g fläskotlett med 5 mm fettrand kvar – 15 g smör
Fläskkotletter utan fettrand, 2 mm fettrand, 5 mm fettrand
Kassler/fläskfilé/skinka från innerlår jämfört med fläskkarré
Kassler, fläskfilé och skinka från innanlår har ungefär samma fettkvot medan fläskkarré har betydligt högre fetthalt.
Kassler/fläskfilé/skinka från innerlår jämfört med fläskkarré
Jämför man protein/fettmängden med exemplen från fläskkotletter är det lätt att se hur mycket smör som behöver tillsättas.
källa: SLV databas och det är bara att hoppas att det är representativt, borde vara en fingervisning åtminstone. Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Det àr roligt det dàr med vilken mat som anses ”fin” i olika kulturer och tidsperioder. I Kina t.ex. bjuder man alltid pà de saftiga, bruna delarna av kycklingen till fest, och àter bara de torra ”filèerna” i nòdfall. I Sverige àr det tvàrtom. Likadant med den goda karrèn, som inte heller anses ”fin” i Sverige. Fòrhoppningsvis lever dessa fòrstàllningar kvar en làng tid hàr, sà att àven fortsatt kan njuta av billig festmat, och skippa de svindyra ”filèerna” som àndà bara smakar torrt…! 🙂
En grillad karréskiva med Sambal Oeleksmör är favoriten just nu.