Det kanske är på sin plats att förklara varför jag varit så nyfiken på kontinuerlig glukosmätning. Jag som tack vare kosten håller både fasteglukosvärden och HbA1c inom väldigt rimliga värden för att vara typ2-prediabetiker borde väl inte behöva mäta så intensivt? Jag har varit på gång till typ 2 sen åtminstone 1993 och under mer än 25 år har jag kämpat för att aldrig behöva börja medicinera. Jag följer inte naturalförloppet tack vare kosten (dvs blir sämre för varje år) och vårdcentralen kallar mig därför inte längre. Jag har mätt med stick i fingret regelbundet under många år och är så less. Vill inte sticka för ofta och då får jag inte veta hur det fungerar just på mig. Mycket av de teorier jag läser mig till fungerar uppenbarligen inte.

När jag inte förstår olika samband måste jag ofta ge mig. ”Hur kan jag kliva på vågen på kvällen, gå direkt till sängen, passera toa någon gång under natten och igen på morgonen och ändå väga mer utan att ha druckit eller ätit något innan nästa vägning på morgonen.” Just den frågan har jag gett upp, jag väger mig en gång eller inte alls och det är på morgonen. Vad händer med blodsockret under natten. Det fick jag inte veta innan CGM.

Ett annat samband är ”Hur kan jag under samma rutiner ha högre blodsocker på morgonen än jag hade på kvällen om jag inte ätit något?” Då är det teoretiska svaret: Gryningsfenomenet, som innebär att glukoneogenesen i levern sätter igång och producerar blodsocker för att kroppen anser att det inte finns nog med glukos i blodet. I de flesta LCHF-sammanhang uppfattar man det som något positivt och ett argument för varför vi inte behöver äta kolhydrater för att få upp blodsockret som hjärnan och andra funktioner behöver. När man som jag försöker leva ketogent är glukoneogensen däremot ett hinder. Jag vill drivas av ketoner och inte egentillverkat blodsocker. Mitt blodsocker behöver vara i närheten av 4,5 för att det ska fungera och därför har jag länge varit oerhört nyfiken på när under dygnet glukoneogenesen sätter igång och driver upp både glukos och insulin och hur jag bromsar den.

Nu har jag svaret. Exakt under de minuter från att jag vaknar till att jag kliver ur sängen och gör mitt första toabesök. Min läromästare Stephanie Person säger alltid att vi ska mäta blodsockret på sängkanten för att få veta sanningen och nu vet jag att hon har rätt.
Jag har massor av gånger med telefonen läst av min Freestyle Libre (CGM-sensor) precis när jag vaknat och sen igen några minuter senare när jag gjort mitt toabesök och det skiljer precis så mycket som håller mig ovanför de där magiska 4,5 som ska vara gränsen för att ligga kvar i optimal ketos.

(Nu vet jag att det blir grekiska för några läsare men ni får ta att jag rör mig på flera forum och diskuterar de här keto-frågorna och där är det en självklarhet hur det fungerar att vara anpassad till ketondrift.)

Just igår var en sån tydlig dag. Klockan 08:54 ligger jag i sängen och mäter och 16 minuter senare är höjningen ett faktum utan att jag gjort något mer än ett toabesök och pratat ett telefonsamtal. Jag äter min vanliga frukost och 2 tim senare är jag tillbaka. Om jag hade fortsatt fasta hade glukosnivån ökat ytterligare. Jag måste äta mig ner till den lägre nivån jag vill ha. Eftersom jag börjat det här inlägget (edit:igår) skippade jag lunch och har inte ätit sen frukost enligt min tes skulle det höja glukoshalten och mycket riktig. Jag mätte nu 15:45 och det ökade mer än jag vill utan något i munnen mer än en liten kopp svart kaffe sen 10:00. Antingen är det kaffe eller så glukoneogenesen som höjer under fastan. Frågar jag Stephanie Person säger hon kaffet eftersom hon inte anser det fungera med något koffein på ketogen kost..

En sak jag misstänker är att jag producerar det glukos som behövs för hjärnan och annat glukosdrivet, men att det blir för mycket av nån anledning. Det behövs inte så höga värden. Vad jag också misstänker är att jag är en keton/glukoshybrid. Jag producerar inte nog med ketoner för att kroppen ska våga leva på dem och växlar därför mellan energikällor.

(Edit: fortsättning från idag)

Igår var jag borta och kom hem sent. Hade svårt att somna. I morse var jag så trött att jag somnade om och med nuvarande arbetsschema är det ok. Så sent har jag inte vaknat på många år och då tänkte jag att glukoneogenesen borde väl startat tidigare? Nej tydligen klarar jag mig sovande. Det är när jag börjar röra mig som glukoneogenesen höjer glukosmängden. Om jag äter helt kolhydratfritt direkt som frukost, så fort som möjligt, bromsas den där ökningen och jag slipper förhoppningsvis det extra insulin jag kämpar för att slippa.

10:48 vaknade 10:55 efter toa

Jag kommer förmodligen mäta i blod före uppgång snart och jämföra med efter toa för tänk om det bara är i vävnadsvätskan det skiljer? Jag gillar inte sticka och särskilt inte så ofta men jag får nog offra mig. Om det skiljer mycket blir jag ännu mer nyfiken på förhöjt glukos i vävnadsvätskan och vad den gör för tex lipödem eller andra problem vi har. Fibromyalgi? Hur mår den vävnaden? Jag vet ju redan att jag har olika mätvärden beroende på var jag monterar sensorn. Just nu är målet att få värden likvärdigt med blod och då fungerar inte lipödemarmarna så bra.

Kurvan över natten blev bruten eftersom det gick mer än 8 timmar, men det syns ändå inga överraskningar just den här natten. Jag åt inget efter 17:00 igår och då blir det så. Äter jag sent galopperar kurvan flera timmar senare under natten.

Det finns mycket att skriva om det här, men nu nöjer jag mig. Jag tycker det är svårt att dra slutsatser men jag försöker. Jag tycker mest jag testar olika varianter.

Just nu tror jag att jag fungerar bäst så här.

Ät inte på kvällen (möjligen fett)

Ät frukost så fort som möjligt, för att signalera att mat finns, glukoneogenesen behöver inte kämpa. Levern ska jobba med annat

Typ så

Varför jag tror det?

En lång viktplatå verkar ha släppt.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka