Glöm inte salt mina vänner. Det kan bli trista konsekvenser som är svåra att reda ut. Tänk om jag själv kom ihåg allt jag skrivit under åren. Då skulle jag slippa några bekymmersamma situationer.
Fortsätt läsaKategoriarkiv: ur dagboken
Spårhund
Jag blir överväldigad över all respons jag fått sen jag började skriva igen. Än så länge är det bara utkast till tidigare tankar jag funderat vidare över och nu publicerat. Den röda tråden i allt jag gör är att må så bra det är möjligt och det tror jag de flesta håller med om. Frågan är bara hur? Jag jobbar likt en spårhund och har vissa praktiska ledtrådar. Jag har ofta skrivit om dem så bered er inte på nyheter. Det är bara gammal skåpmat jag plockar fram.
Fortsätt läsaMatintoleranser vs allergier
Jag har skrivit mycket om matintoleranser och hur jag på olika sätt testat mig fram till vad jag tål. Både praktiskt genom eliminering och via blodtester. Jag får fortfarande frågor och vill svara på några.
Det kommer att ta lite tid att läsa igenom och fixa till taggar på det jag redan skrivit, så inlägget dröjer ett tag. Under tiden kan ni peppa mig med fler frågor och kommentarer i det ämnet. Dela gärna egna erfarenheter så kan vi kanske fördjupa oss lite till.
Det jag redan vet är att jag lever efter mina provsvar och egna erfarenheter, men jag följer det inte slaviskt längre. Jag lever enligt ”frihet under ansvar” och har för avsikt att förklara vad det innebär i min vardag.
Det färdiga inlägget kommer att handla om IgG-tester, elimineringskost och hur jag hanterar vad som händer vid avsteg. Just nu är jag på resa och det innebär alltid kompromisser mot hur jag vill leva, men också att jag inte hinner skriva.
(Högrev med blomkålsmos)
Struktur- ett tråkigt inlägg ni slipper läsa
Just nu är jag inne i en period där jag läser det jag själv skrivit. Det har hunnit bli en hel del sen starten för snart 10 år sedan. Ibland blir jag förvånad. Jag har helt glömt hur det var och det är så nyttigt att bli påmind.
Fortsätt läsaVad hände sen?
Senaste halvårets spontana bloggpaus har fått mig att fundera över hur jag vill göra med bloggen framöver. Jag har ännu inte bestämt mig, men just nu har jag en del tankar jag gärna vill dela.
Fortsätt läsaVarför elimineringskost?
Frågan kommer från alla möjliga håll och det finns lika många svar eftersom det finns så många orsaker till varför det kan vara en hjälp framåt i sökandet efter orsak till ohälsa.
Fortsätt läsaAtt mäta är att veta
Idag är ämnet ”Att mäta är att veta” men du kan upptäcka en hel del utan att du mäter någonting. Var uppmärksam och skriv upp i en loggbok så att du minns vad du gjort eller inte gjort. Många hälsovinster handlar om att uppmärksamma vad som fungerar.
Fortsätt läsaKamel från ett marsvin
Martina Johansson och jag kommunicerar mest i skrift och då behövs korta uttryck som väl beskriver vad vi menar. Inga onödiga beskrivningar. Säger jag ”Marsvinet producerade en kamel igår” vet hon precis vad jag menar.
Fortsätt läsaDNA 🧬 vad får vi veta?
Vi ärver hälften av generna från mamma och andra hälften från pappa. Hur mycket påverkar det vår hälsa, kanske särskilt när livet går mot sitt slut? Blir vi klokare av att känna till vårt DNA?
Fortsätt läsaPensionärslivet
Nyligen kom en digital påminnelse om ett det är ett år sen min sista arbetsdag på Birkaskolan som varit min arbetsplats sen 2003.
Det var en konstig dag. Alldeles vanlig och ändå så ovanlig. I en stor skola mitt under en pandemi gick det ganska obemärkt förbi att 17 år som IT-chef var slut. Resten av 2020 hade jag sparad semester så formellt sett börjar min tid som pensionär först vid årsskiftet. Jag smög runt och sa hejdå till några som var på plats under höstlovet och plockade ihop lite personliga tillhörigheter. Det var allt.
Jag vet inte hur många gånger jag fick frågan om vad jag skulle göra som pensionär och jag hade inte något bra svar. Känslan var att äntligen få vila och bestämma över min almanacka själv. Jag har under alldeles för lång tid varit dubbelarbetande med både skolan och LCHF-magasinet och nu ville jag bara vara. Jag är impulsstyrd av naturen och tyckte det var helt fantastiskt att slippa bestämma något i förväg. Vi var mitt i en pandemi så det var inte så många aktiviteter att ta ställning till och det kändes rätt skönt. Det var bara att ta dagen som den kom.
I början av pensionärslivet hade jag någon slags idé om att göra sånt som jag haft svårt att få tid till. Blogga tex. Jag har alltid tyckt att det är kul och framförallt har det gett mig mycket att formulera tankar och idéer i skrift. Förmodligen hade många tankar inte ens tänkts utan bloggen. Ni som också skriver vet nog vad jag menar när texten får liv, jag vet inte själv när jag börjar var det ska sluta. Ofta blir jag förvånad när jag mitt under skrivandet inser samband jag själv inte förstått tidigare.
I våras skrev jag en hel del. Men så tog det stopp utan att jag då förstod varför. Jag har varit periodare ända sen jag startade bloggen och det har handlat om prioritering av tid. Nu hade jag tid och ändå tog inspirationen slut.
Jag har funderat sen dess om det är med bloggen som med mycket annat? Var sak har sin tid och nu är den perioden av mitt liv slut? Vill jag fortfarande vara så offentlig att jag bloggar om min hälsa, ett väldigt personligt ämne. Är det någon slags prestationskrav jag vill slippa?
Jag vet att ni är många som uppskattat det jag skrivit och det gör mig både rörd och tacksam. Jag har precis skrivit att jag själv får ut mycket av själva formulerandet och ändå känner jag mig så osäker inför hur och om jag ska fortsätta. Bloggandet i sig känns lite ute. Jag var sen att börja och det blir ändå 10 år nästa sommar. Det finns många sociala kanaler idag och jag vet inte vilken som passar mig bäst.
Jag själv hänger mest i privata chatgrupper, lite på Instagram och i olika slutna intressegrupper på Facebook. Det blir allt mindre i offentliga trådar.
Hur tänker ni? Det känns lite omodernt att följa en vanlig blogg och ändå är ni fortfarande många som läser. Det märker jag på statistiken när jag väl skriver. Vilka sociala medier följer ni och varför?
