Jag har ätit LCHF i 7 år utan att gå ner i vikt. Många i min närhet undrar varför jag fortsätter att försaka så mycket (som de tycker att jag gör). Eftersom jag nu efter alla års ”misslyckande” vad gäller viktminskning på LCHF, går ut med en offentlig blogg kommer här en sammanfattning av hälsoläget så att ingen behöver undra över det.
Just nu lider jag av något som kallas ”Kristallsjuka” och det har gett mig möjligheten att få en massa prover tagna – och jag är numer helt frisk och totalt omedicinerad. Det enda labvärde som var utanför referens var P-Järn och det är numer åtgärdat. Kristallerna gör att mitt liv går i ”slow motion” dvs jag gör allting mycket långsammare och hinner inte med lika mycket under en dag. Sitta still och stirra rakt fram (in i en datorskärm) går mycket bra. Det här med en ny blogg är alltså rena terapin :-). Jag har ytterligare ett läkarbesök i augusti för att få fart på kristallerna och förhoppningsvis få dem på rätt plats. Vid förra försöket blev det åtminstone en förändring. Från att ha varit högervriden blev jag vänstervriden – vad nu vitsen skulle vara med det. Trösten var när en av döttrarna sa att då fick jag åtminstone bekräftat att det är kristallerna och inte något värre…. Det kändes väldigt bra.
2006 (knappt 2 år på kolhydratreducerad kost – LCHF var knappt uppfunnet som namn) var jag i så dåligt skick, främst värk och oförmåga att röra musklerna, att vi flyttade till ett hus där jag slapp gå i trappor. Vi har numer sovrum, kök och badrum på samma plan. Idag – 6 år senare och med samma övervikt – har jag inga problem med trapporna, jag kan springa upp och ner om jag vill.
Egna iaktagelser
- Hyn är oftast helt ok (hur det var innan visas bäst på bild)
- Hårbotten är helt frisk från att ha varit sårig/mjällig
- Klåda i underliv och på andra ställen är borta
- Håret är mindre torrt (fortfarande risigt, men det har varit värre)
- Hullet är fastare (om det nu är bättre?)
- Fötterna svullnar bara ibland
(jag vet hur jag botar ”restlesslegs” vilket var ett stort problem innan) - Nagelbanden är friska (stort problem med självsprickor bortblåst)
- Min IBS är helt borta från att ha plågat mig sen tonåren. Jag har under årtionden burit hem bärkassar med olika preparat med och utan recept. Gått hos ett otal läkare och fått samma råd: ät mer fibrer
- Min pre-diabetes är borta och jag får inte längre komma till diabetessjuksköterskan.
- Fram till 2005 hade jag minst en bronkit per år, ofta fler. Sen dess har jag haft ett par stycken.
- Från att ha varit storförbrukare av receptbelagda värktabletter använder jag inte ens en Alvedon per månad.
- Jag sover ca 1-1,5 timme mindre per natt och vaknar utvilad för det mesta (stor skillnad från att ha varit ett kronvrak i flera decennier.
- Bättre humör – stabilare psyke
- Ingen torrhosta
- Bättre grundkondition, jag går inte in i väggen (BONK som amerikanerna säger) orken tar inte slut, det är kroppen (musklerna) som inte orkar helt fullt ännu.
- Starkare muskler (kan återigen öppna burklock) men jag har mycket träning kvar för att må riktigt bra. Nu finns förutsättningarna.
- Smidigare
Haha tro det eller ej, men jag har haft en lång period i mitt liv där jag inte kunde stå på knä på ett golv eller ännu värre knyta skor.
Jag trodde aldrig jag skulle lägga upp en före-efter-bild på internet, men här kommer en från 2003 (som jag tyckte var bra då för jag var så ovanligt ren i hyn) och en från 2011.
Bilden i sidhuvet är från maj 2012.
Vänster bild från 2003 och höger från 2011 efter några år med LCHF
Det som känns roligast med alla dessa förbättringar (det kan finnas någon jag glömt) är att om jag gått ner i vikt hade alla sagt att det så klart var därför. Nu är det inte så och jag har inte gjort någon annan förändring än kosten.
Mitt svar är och förblir att det finns ingen väg tillbaka. Jag vill inte tillbaka till det liv jag levde innan då jag var sjuk, orkeslös och fet. Nu är jag hyfsat frisk och fet, det är betydligt bättre. Jag är 57 år fyllda och blir friskare för varje år.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Hej Margareta!
Jag har följt dig under många år i KiF och i den tidning du varit med att starta. Tycker det är riktigt, riktigt roligt att du vågar ”komma ut” som LCHF:are utan viktminskning:-) … för jag vet att vi är många som är i samma situation.
Jag kommer att följa din blogg med stort intresse och stora förhoppningar … och hoppas naturligtvis på att du kan lösa den gordiska knuten … för alla oss som visserligen mår mycket bättre med LCHF men i ärlighetens namn började med LCHF-kosten för att gå ner i vikt.
Jag fortsätter med LCHF för att jag mår bättre fysiskt men jag har börjat må sämre psykiskt pga. att jag inte går ner i vikt (snarare tvärt om). Nu hoppas jag på dig.
Lycka till Kram Astrid
Tack Astrid!
Vad glad jag blir över alla som dyker upp och stöttar. Hade aldrig drömt om detta gensvar! Det uppmuntrar.
Hälsovinsterna överväger oftast vikten även om det skulle vara trevligt om kroppen kunde samarbeta lite också 🙂
Det har gått trögt för mig också, speciellt efter andra graviditeten. Kilona har inte velat släppa över huvudtaget men nu har jag tappat några och har hamnat på en platå. Jag tränar i och för sig ganska mycket så vikten är ointressant, jag är mer intresserad av hur kroppen formar om sig tack vare träningen 🙂
Jag ska länka vidare om din blogg då jag tror att många kan känna igen sig i det här!
Ja det är ju det där samarbetet vi saknar och skall leta fram nycklar till.
Jag tycker att det är jättebra att du förespråkar LCHF som en livsstil istället för en bantningsdiet!
Jag har alltid varit normalviktig och har inte haft några åkommor, men äter ändå enligt LCHF, men inte lika strikt som du.
Även om jag inte har mått dåligt tidigare så mår jag så otroligt mycket bättre nu! Känner mig pigg, stark och trivs med livet.
Jag får ofta höra att jag är konstig som ”håller på” som jag gör och måste ofta försvara varför jag har valt att äta som jag gör.
Jag tycker att du är en mycket bra förespråkare för ”vår” livsstil!
Självklart är din blogg bokmärkt 🙂
Tack Anna och vad bra att du berättar!
Du är nämligen exakt vad jag efterlyser. Den som är lite av min motsats och därför kan äta på ett annat sätt.
Det finns ett inlägg här på bloggen som heter ”Är LCHF en ketogen kost?”
Mitt svar blir självklart ja för mig och kanske nej för dig?
Huvudsaken är att man når de mål man har satt upp – tycker jag
:-).
Jag trodde faktiskt att jag var (är) i ketos, men efter att ha följt din och Monique’s ketonmätningar så inser jag att jag antagligen inte är det.
Jag äter mer kolhydrater än vad ni gör, främst via grädde, yoghurt och cremefraiche, och trivs bra med det. Det känns som att jag har hittat min nivå, MEN jag vill ju gå på fettdrift 🙂
För mig är LCHF en ketogen kost, i alla fall i teorin, och jag funderar faktiskt på att också börja mäta ketonerna. Inte som ett hjälpmedel för att jag ska gå ner i vikt, utan för att se hur långt ifrån ketos jag är med min nivå av LCHF.
Hej Margareta <3
Åh va bra det du skriver…jättetrevligt:) Jag själv har ätit LCHF i snart 4 år eftersom jag har fibromyalgi. Jag blir bara bättre och bättre för varje månad som går..helt underbart. Jag är snart medicinfri också å det känns bara hur bra som helst. Men jag som andra "belönar mig" fast det gör man ju inte..:) Då kommer värken som ett brev på posten så det gäller att hålla sig inom ramarna. Jag känner igen mig genom mycket av det som du berättar å det va jättekul att läsa:) Tack för att du skriver, skall följa med så gott jag kan 🙂
ha en bra sommar
M.v.h
Lena
Hej Lena!
Jag har aldrig fått någon diagnos för fibro, men ju mer jag läser om det ju mer förstår jag…
Spelar ingen roll idag eftersom jag är så mycket bättre. Orken finns men musklerna behöver arbete. Det är mest fingrarna som sprattlar på mig 🙂
Tack för uppmuntran
Vad roligt att läsa om dig och din hälsoresa. Själv är jag frisk men bär på övervikt, och efter 1,5 år med denna kost började jag äta både det ena och andra denna sommar, och som ett brev på posten så blev jag stel i lederna, det ända problem jag hade innan. Så när hösten kommer och jag flyttar hem igen DÅ ska det ätas av det bästa. Bort godis och kakor, och potatis. Och så har jag köpt nya spring skor också så jag hoppas nån av barnen vill ut och spring/cykla med mig.
Ska följa dig här. Kram Ann
Välkommen hit och lycka till.
Springa har aldrig varit min grej, men något skall jag hitta på.
Hej och välkommen till bloggvärlden!
LCHF is sa shit :-)))
För mig som sockerberoende är denna mathållning det enda sättet att hålla mitt beroende under kontroll.
Sen har jag även massor med hälsovinster. När jag åt kolhydrater hade jag alltid ont i halsen på morgonen när jag vaknade. Inte förkyld eller snuvig, bara ont. Det är borta nu.
Mindre huvudvärk, acnehyn är jämnare, sover hela nätter, lugn och fin i humöret.
Plus en lugn och fin mage… LCHF är alltså da shit…:-)))
Lycka till och stora kramen till dig!
/Kicki
Tack Kicki!
Det känns lite spännande än så länge men jättetryggt när kändisar dyker upp.
Hej Margareta! Jag håller helt med de andra kommentatorerna, jättebra med en blogg som talar om detta! Har bara en fråga till dig: du skriver att du har lärt dig hur man botar ”restless legs”, kan du berätta? Jag har stora problem med det, äter magnesium men tycker inte att det hjälper.
/Annica
När det gäller Magnesium är det ofta vilken sort och mängden du tar som kan vara avgörande. Jag har även lärt mig att mängden natrium och kalium spelar roll. Sista komponenten är vatten.
Vi har lärt oss att vara rädda för salt tex.
Härligt Margareta att du kommit igen med en ny blogg. Du behövs verkligen så stå du på dig. Jättebra att du tar upp ketonerna så de som önskar kan testa sig. Ska tipsa mina kunder om din blogg, många av dem lider av metabola syndromet.
Lycka till med din nystartade blogg.
Hej Åsa!
Tack för senast och det var så roligt att träffa dig igen efter så lång tid! Ja många lider utan att få ett svar.
Jag trodde jag gjorde rätt eftersom så mycket pekat mot det.
Nu vet jag mer och än så länge har jag inte ändrat något eftersom jag vill veta av det jag gör som jag tror är rätt men som uppenbarligen inte är det.
Vad kul att läsa om dina hälsovinster – vikten är ju faktiskt inte allt! Hälsan skall gå i första hand. Jag är en Lchf:are på glid…har tappat motivationen och fallit tillbaka i gamla dåliga spår. Har fått diagnosen kronisk tarmsjukdom med IBS och mådde mycket bättre med Lchf. Nu är jag dessutom gravid i v. 10 och letar info om man får hoppa på Lchf igen. Frågar man sjukvården kommer det ju garanterat bli blankt nej….dom skyr ju Lchf.
Lycka till med bloggen
Hej Milla!
Läs mitt inlägg ovan om boken jag rekommenderade. Den kan vara något för dig om du saknar motivation.
Lycka till själv.
hej Margareta! så roligt att du börjat blogga 🙂 såg länken på Annikas blogg.
ja det är samma här – ingen viktnedgång på alla mina år på LCHF, 6 år är det nu.. hälsovinsterna då – det bästa var ju att inflammationen i axlarna försvann men nu har detta kommit tillbaka med ökad styrka! inte roligt alls… ingen hjälp fanns att få på VC så jag har börjat gå hos en naprapat istället, mycket mer hjälp där!
hursomhelst så fortsätter jag med LCHF – ser ingen anledning att börja äta gluten o socker igen, största hälsovobovarna enligt mig och många fler 🙂
önskar dig ALLT gott!
Karin i Njurunda
Hej Karin och Välkommen hit!
Kul att höra av dig igen efter så lång tid.
Har du läst den nya boken Brödberoende på Optimal förlag. Jag tycker den är bra för den svarar på många varför och då håller man sig bättre motiverad. Kunskap är viktigt för mig åtminstone. Författaren William Davis var talare på samma kryssning som Jeff Volek jag skrivit om tidigare här på bloggen..
Jag tycker du har ett enastående tålamod och grattis till alla dina hälsovinster. Jag har hållit på i ett och ett halvt år och har också jättesvårt att gå ner i vikt. Det där med att äta hur mycket man vill gäller inte för mig. Jag går ner i vikt men genom extremt extrem kolhydratssnålhet – har inget i kaffet ens, kan knappt äta några grönsaker ens. Mycket strikt. En frukt under veckan så sabbas hela den veckans viktminskning. Men sköter jag mig går jag ner mellan 0,5 och 1,5 kg beroende på hur många ”svältdagar” (då jag verkligen känner på min hunger ett tag) som jag tar.
Jag tror att man kan ha sjukdomar i kroppen som hindrar viktminskning eller som jag – bara en dålig ämnesomsättning och en hög fettinlagring för öka i vikt kan jag göra betydligt fortare.
Hej Anette! Jag tror vi har träffats – stämmer det?
Välkommen hit i vilket fall.
Jag tror också på sjukdomar som hindrar, det är bara det att jag är FRISK och känner mig frisk. Tack vare kristallsjukan jag har just nu är jag genomgången från topp till tå och det finns inga mätbara fel.
Att vi skulle få äta ”så mycket vi vill” tror jag är en sanning med modifikation.
När jag började för 7 år sen hade vi en tumregel på 1g rent protein per kg normal kroppsvikt och sen 3% kolhydrater och fett till det. Kroppsvikt räknades efter BMI < 25. När sen Annika började gå ut med kostråd sa hon 5% kolhydrater för att hon ville ha mer att välja på och då blev det så eftersom hennes kostråd kom på papper och i böcker. Jag skall skriva mer om mängder i senare inlägg.
Vi är lika gamla som lchf:are du och jag! Jag började hösten 2005 och precis som du har jag fått en mängd hälsovinster (fri från eksem, kraftigt förbättring av astman, bättre mental och fysisk uthållighet, stabilare psyke….). Vikten har tyvärr inte varit lika lätt att rå på – och tyvärr är det vikten som många går efter.
Därför är jag så glad över din blogg. Det du tar upp och beskriver är jätteviktigt.
Och tusen tack för att du fortsätter att forska och söka efter svar och sedan så generöst delar med dig!
Hej lilla gås!
Vad glad jag blir att se dig här. Vi har följt varandra så oerhört länge nu och det känns lite märkligt att ha kommit ut ur garderoben, då blir det genast lite tryggt med en bekanting som känner till hur det är 🙂
See you!
Hej,
jag äter sedan 3 år LCHF. Går inte heller ner i vikt, men hälsovinsterna är enorma. Dricker helt för mycket kaffe med massor av grädde. Min last. Läste om bullet coffe, den ska jag testa.
Tack för bra läsning.
Jag dricker också mycket kaffe och tänker inte ändra på det än så länge. Grädden däremot blir det mindre av eftersom jag inte tar det på morgonen när baljan är som störst. Tänker jag efter dricker jag nog mindre kaffe nu, för det blir ingen påtår på förmiddagen. Jag är nöjd efter min Magic Bullet Coffee.
Såå roligt att läsa din blogg.
Jag har ätit lchf i drygt 1 1/2 år och jag känner igen de mesta i din lista som passar in på mej också men jag har också många andra problem som har försvunnit. Jag led av yrsel men mina problem kom från tarmarna, flera gånger fick jag åka ambulans för att jag tappade balansen! Skulle inte fördelarna vara så många så skulle jag också ha slutat med lchf, men visst gick jag ner i vikt, men inte så mycket som jag önskade, då. Jag är en tant å jag trivs med min vikt nu när krämporna har försvunnit! Många undrar ”varför i herrans namn pinar du dej så där”, Jag har slutat förklara… orkar inte mera!
Lycka till på livets färd, jag ska med stort intresse följa din blogg <3
Neta!
Välkommen hit och tack för att du delar med dig.
Jag har kommit så långt att jag tycker synd om dem som inte KAN tacka nej, eftersom jag vet att så många innerst inne vill. De drabbas antingen av stora SUGET eller av det kanske lika stora GRUPPTRYCKET.
De flesta i min omgivning vet att jag inte äter tårta och godis sen många år tillbaka, det är inte längre så många som frågar varför så det är bara att härda ut.
Hej
Spännande blogg…
Just nu när jag sitter och funderar på så mycket varför och att livet inte är så rättvist jämt, funderar jag också på varför och hur jag blev tjock och att det är där jag måste börja.
Och jag vet inte varför….
Hela mitt liv har jag pendlat mellan 52 och 57, när jag vägde 52 gjorde jag allt för att komma under 50, men det gick inte. Skummjölk, omelettepulver, meritene, minns ni? När jag vägde 57 blev det Scarsdale, flygvärdinnedieten osv.
Mitt första barn gav en viktuppgång till 62 och mitt andra till 64 och jag kom tillbaka till jobbet då med en vikt om 51 kg.
Sen började det hela…och viktväktarna sju gånger med den sista på 99 kg innan jag lade av/gav upp. Då gick jag upp mellan veckovägningarna. Och jag förstår inte…
Jag tror inte vare sig du eller jag ätit speciellt annorlunda än andra, eller mer än andra. Om det är så att man äter alldeles för mycket, vet man ju orsaken, och likaså om man äter för mycket godsaker. Sen om det är mer eller mindre svårt att ändra på, det kan ju ha sina orsaker, men om det inte är så, varför …….
Det måste vara något mer, något annat, hoppas du är det på spåret nu.
Vi har mycket gemensamt du och jag Karin, men ytterligare en som du INTE nämner – nämligen att vi är korta!
Det måste finnas nycklar vi inte hittat ännu och vem vet, jag åtminstone kanske äter för lite ibland?
Experiment pågår och jag är lika nyfiken som många andra verkar vara på hur det skall sluta.
Härligt inlägg, Margareta. Underbart att höra om dina hälsovinster. Du skriver så bra.
Jag har också fått uppleva ett hälsomirakel. Har lidit av hemsk migrän i över 30 år. Ätit så mycket mediciner. Gått till migränspecialister (både i Stockholm och London), naprapater, kiropraktorer, akupunktörer, massörer, ätit GI, hälsokostpreparat, you name it, I’ve tried it! Mitt liv styrdes av min migrän. Och så läste jag av en slump om lchf och migrän förra sommaren. Allt ändrades på en vecka. Jag fick ett nytt liv. Min migrän har försvunnit till 80–90 %.
Plus att min trassliga mage (”ät mer fibrer”, är man trött på det rådet?) har rättat till sig och fungerar helt problemfritt. UTAN andra fibrer än de från grönsaker.
Sen har jag en radda hälsovinster till men de hoppar jag över.
När jag berättar detta för folk som vill veta varför jag äter som jag gör så får jag ibland följdfrågan: ”Och hur går det med vikten då?” Jag blir så trött! Jag väger 54 kilo till mina 160 cm. Går varken upp eller ner. Varför är min vikt alls intressant?
Så himla trist med denna viktfixering. Är det inte viktigast hur vi mår? Om vi är friska? Varför är alla så sjukligt viktfixerade? För att inte tala om kolesteroltjatet…
Fortsätt skriva, fortsätt upplysa, det här har redan blivit en av mina favoritbloggar!
Tack F för en härligt uppmuntrande kommentar.
Får man ett sådant gensvar är det inte svårt att fortsätta.
Jag tycker också det är trist med viktfixeringen.
I USA har de en coolare inställning, man är ok som man är.
Nu ska jag genast lägga in en direktlänk till dig från min blogg. Det ska mycket intressant att följa dig 🙂
Jag känner igen väldigt många av de hälsovinster du beskriver.
Välkommen hit!
Det ska bli spännande att följa din blogg.
Kul att se dig här 40-talist!
Tack för senast, vi hade en trevlig kväll tycker jag.
Välkommen till mitt lilla krypin.
Kul att läsa Margareta och väldigt viktigt! Många ser ju LCHF som en bantningsdiet men det är ju långt ifrån sant. Däremot gör, i stort sett alla, stora hälsovinster med LCHF. Därför är det viktigt, som du gör, att flytta fokus från bantning till hälsa med LCHF-kosten. Faktum är att vi ännu inte ens anar vad kosten egentligen betyder för immunförsvaret och vår motståndskraft mot sjukdomar!
Lycka till med din blogg önskar Mats Lindgren
Tack Mats!
Det värmer i lilla hjärtat att läsa dina ord.
Om du visste vad jag våndats i alla år och inte velat vara reklampelare för LCHF för att jag fortfarande efter 7 år inte gått ner i vikt. Nu struntar jag i det även om jag fortfarande strävar efter att hitta gåtans lösning varför det inte fungerar.
Det är tack vare alla hälsovinster som även jag känner att jag kommer att fortsätta att äta LCHF, no matter what!
Tyvärr är man en dålig reklampelare för en kosthållning när inget syns utåt!
Vi får trösta oss med att det syns inåt Åse!