För prick ett år sen tystnade min blogg. Här är orsaken.
Resumé
Hösten 2022 flyttade vi till en temporär hyresrätt i centrala Nynäshamn – nära äldsta dottern, pendeltåg, Gotlandsbåt och ett levande centrum. Vi lämnade ansvaret för hus och trädgård och mellanlandade i en hyreslägenhet medan min man ännu kunde orientera sig. Synen försämrades kraftigt 2019. I början av 2024 hittade vi en lägenhet i en 55+-bostadsrättsförening som kändes rätt för oss. Att flytta 650 m kändes inte omöjligt efter det stora jobb vi redan lagt ner med flytten från Ekerö. Mitt under blodtryckskaoset i slutet av mars skrev vi kontrakt med inflyttning till midsommar.
För dig som är nyfiken på det jag skrev förra året om min ambulansresa med blodtryck på 198/107 är länken till första inlägget om den långa resan här.
Fortsättning på blodtrycksresan
Det var lite diskussioner med Blodtrycksdoktorn som efter några veckor ville medicinera. Både blodtrycket och blodfetterna ansågs förhöjda, men jag tackade nej till båda medicinerna. Alternativlösningen skulle vara viktminskning.
I deras app fick jag ett tidsbegränsat matprogram som jag skulle följa. Det gick ut på att dag för dag successivt ändra matvanor, …suck… det fanns inget att ändra. Jag åt redan striktare än de rekommenderade. Det väckte ändå fler frågor – som jag tar upp i ett senare inlägg. Det handlar om tarmhälsa.
När tiden för matprogrammet gått ut i appen fick jag i april ett rörelseschema också för några veckor men det sprack direkt.
Jag fick vinterkräksjukan efter några intensiva dygn med mitt sjuka barnbarn och i samband med den utmattningen svimmade jag i köket och bröt vänster fot på två ställen. Det är en lång story som jag kommer skriva några inlägg om.
Livet har sin egen rytm, och ibland slår det an toner man inte är redo för. Blodtrycket var första signalen. Fallet i köket och frakturerna i foten gjorde resten. Samtidigt tog vi beslut om ännu en flytt – med inflyttning till midsommar.
Allt kom samtidigt. Kroppen sa ifrån, livet ville framåt, och jag stod mitt i korsdraget mellan vilja och förmåga.
För prick ett år sen tystnade min blogg. Nu vet du varför.
Livet är inte lätt! Själv är jag tacksam att jag gjorde en knasig övning – balans med ett ben på golvet, ett på ryggstödet till en karmstol. Vad hände? Jag dråsade i golvet. Fattade inte förrän några veckor senare att jag faktiskt fixat mig en kotfraktur i ryggen. Borde ha åkt direkt in till akuten och troligen blivit opererad. Nu kom jag in för sent – men klagar iallafall inte. Jag fick en ordentlig genomgång av min hälsa – att jag inte bara hade lätt förhöjt blodtryck utan också diabetes typ två, benskörhet, förhöjda blodfetter… Mediciner, som jag tog och mår bra av fick jag. Gick i pension för andra gången. Kom igång med gymträning. Tappade välbehövliga kg. Bäckenet är snett, så jag bär med lätthet axelremsväskor på höger axel – den som är högst av dem numera – och måste tänka till när jag kortar av för långa byxben.
Jag har inga andra större bekymmer än såhär, så jag är nöjd. Du har haft det mycket tuffare. Jag hoppas du hittar något sätt att må så gott som du förtjänar = jättebra!
Mem oj vilken historia och vad många likheter med min. Jag har inte berättat klart ännu. Du kommer känna igen dig fler gånger 😅 vi får vara glada att det inte är värre.
Brukar säga till min i dag 92 åriga mamma som ff är pigg, bor själv har bara tillsyn av hemtjänsten två ggr per dag och Hemfrid som städar en gång i månaden, att efter 60 ska man vara glad för varje dag man får uppleva och försöka göra den bästa av den, vi lever på lånad tid!
Det ligger mycket i det konstaterandet.