Ketonmätning under semestervecka

Sista kvällen på Kreta besökte vi Familys och njöt av god middag i solnedgången. Det var 26 grader varmt och vi visste att det regnade hemma.

Sista kvällen på Kreta

Portionerna var som vanligt stora, men jag åt för att dagen efter var resdag och vi flög utan måltider.

Family

Ketonvärde över 1 sista morgonen kändes riktigt bra och jag kände mig hoppfull. Första morgonen hemma sjönk ketonvärdet något och vågen var ingen kul upplevelse. Jag bestämde mig för att vänta ytterligare en dag för att se om vikten var tillfällig. Nästa dag (torsdag) hade vikten ökat ytterligare något hekto, medan ketonvärdet var nästan samma. Idag (fredag) hade jag beslutat mig för att det är den vikten som gäller, bättre än så blir det inte.

Ketonvärdet idag var riktigt bra och jag är tillbaka i den optimala zonen. Hektona från igår var borta men resultatet är + 3,4 kg dvs jag har gått upp mina 3 kg och lite till.

Det känns så klart inte så kul, men det är så jag fungerar. Flera månader av strikt kosthållning och sen någon liten avvikelse och så är det bara att börja om.

Man kan ju bara så här efteråt undra vad som hänt om jag inte lagt i bromsen tack vare varningssignalen i ketonmätaren.

Nu är det bara att ta nya tag.

Ketonmätning under Kretaveckan september 2012

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

30 svar på ”Ketonmätning under semestervecka

  1. Det stärker mig mycket med din berättelse. Så skönt att höra att jag inte är ensam. Har kört LCHF i ett år nu. Har en sönderbantad kropp- sedan tonåren kämpat mot kilona.. . Säg det jag inte testat. Är idag 46 år.

    Efter ett år med LCHF ligger jag på – 4 kilo, vilket är mer vikt som pendlat upp och ner än en nedgång.. Håller mig oerhört strikt till max 20 g kolhydrater i perioder (månader) utan att vikten nämnvärt påverkas. Under tre veckor i vintras åt jag endast protein och fett, inga grönsaker alls. Då gick jag ned 2 kg i veckan. Sen kom en resa emellan och jag fortsatte inte sen jag kom hem.

    Testade senare samma sak, inget hände. I fyra veckor åt jag bara fett och protein igen, INTE ett kilo släppte. Trots exakt samma diet! Är det inte märkligt? Det känns som att kroppen bara vägrar??

    På den positiva sidan står att jag äntligen funnit ett sätt att äta på ett uthålligt sätt där jag inte stadigt sakta går UPP i vikt. Jag kan dricka några glas vin på helgen, äta mig mätt och leva gott och ändå hålla vikten.

    Men gå ner i vikt… nej. Trots att jag har åtminstone 15 kilo som bör bort. Precis som du fett som mycket sitter på magen…

    Jag funderar nu på att testa en sån VLCD-kur bara för att komma ner i kilon. Har gjort det tidigare i livet med (tillfälligt) goda resultat. Problemet har ju tidigare varit att så fort jag börjat äta normalt igen (alltså normalt tidigare, före LCHF) så har jag gått upp.

    Lite rädd att en sån kur (som ju har väldigt mkt kolhydrater, ca 50%) skulle trigga ett sockerbegär dock. Känns som att gå bakåt igen. Fast efter ett år med LCHF så kanske jag är avvänjd? Läste den norska läkaren Sofie Hexebergs bok där hon ibland rekommenderar VLCD till sina patienter.

    Hur som helst, tack för att du berättar om din enträgna kamp… jag blir stärkt av att fler än jag inte går ner.. känner mig mindre ensam. Det är ju så många som rasar i vikt av LCHF.

    Tack!

    • Välkommen!
      Jag har ingen erfarenhet av vlcd och vågar inte testa med ett monster på varje axel. Tror heller inte på iden mer än som just svältkur och det vill jag inte.

      Har du räknat på ditt proteinintag?
      Jag har skrivit mycket om det i tidigare inlägg

      • Jag försöker hålla mig till 80/80/20. Det går ganska kvickt att komma upp i 80 g fett lärde jag mig när jag matregistrerade (fatsecret.se) några veckor nyligen. Jag hade innan legat på betydligt högre fettnivåer…Det går snabbt om man gör sånt fettkaffe…
        Proteinnivån är lite svår att komma upp i – kunde snarare hamna på 50-60 g när jag registrerade.

        Tycker du att 80/80/20 är rimligt att hålla sig till? Jag har förstått att många anser att man kan äta mer än 80 g fett /dag.

        Själv vet jag ju varken ut eller in längre. Vad jag än testar så händer inget med vikten. Därav mina funderingar om VLCD. Men det bär mig emot…

        Tack för ditt svar!

        • Hej Mona!
          Jag har testat 80-80-20 när Annika Dahlqvist gick ut med det men har aldrig lyckats få det att fungera. Jag blir helt enkelt inte mätt.
          Idag vet jag dessutom att 80g protein är på tok för mycket för mig, det blir bara högt blodsocker av det, fett kan inte höja blodsockret och det är därför vi rekommenderar mer fett än så.
          Jag har fått i mig 55-60g eller mer fett redan i det kaffe jag dricker till frukost och det behöver jag under dagen för att hjärnan skall stå emot olika former av frestelser. De frestelser som är oväntade är svårare än de man känner till i förväg kan komma.

          • Det var ju skönt att höra. Du skulle alltså rekommendera mer fett än 80 g? Jag insåg när jag mätte att 80 g är väldigt lite om man dricker fettkaffe tex. Eller använder bea eller majonnäs till maten.

            Tänk så svårt det här är… ibland blir jag så less och tappar sugen.

            Tack dock för dina snabba svar och för att du delar med dig av din kunskap!

            • Det är Annika Dahlqvist som för många år sen gick ut med 80-80-20 och jag vet inte vad hon bygger det på.
              Det går inte ihop med Sten Sture Skaldemans fettkvot tex eftersom Protein / Kolhydrater blir mer än mängden fett och det skall vara tvärtom.
              Räknar man enligt Jimmy Moore som jag gör just nu skall fettkvoten upp betydligt högre. Då räknar man inte fettkvot utan energiprocent med följande fördelning:
              85E% fett, 12E% protein, 3E% kolhydrater

  2. Håller med föregående skribenter att proteinerna har en avgörande roll i viktnedgång. Det gäller att hitta sin egen nivå med proteiner kontra fettet, som säkerställer vikttapp, utan negativ påverkan muskulatur. Sedan verkar det spela mindre roll om ketonerna är 0,9 eller 4,3.

    Man kan också fråga sig, varför viktnedgången är så viktig om man inte lider av fetma och dess negativa sidor ? LCHF gör ju att man mår bra och det bör vara det viktigaste målet med levnadsstilen. Livet går inte ut på att banta !

    • Fast mycket forskning tyder ju pà att kroppar som ligger precis vid grànsen till vad vi idag kallar undervikt ju faktiskt klarar sig bàst mot sjukdommar och andra mòdor, och blir àldst.

      Kan t.ex. rekommendera denna BBC-dokumentàr, som behandlar àmnet (hos friska mànniskor) :
      http://www.youtube.com/watch?v=Pfna7nV7WaM&list=PLRku87mYJrU5a_oyVPIwN5T0mY3JYXMf0&index=1&feature=plpp_video

      Sà jo, kalorirestriktion eller fasta, kanske àven kallat ”bantning” populàrt, bòr faktiskt vara en del av livet, tycks det, fòr de som vill hàlla sig helt friska och leva riktigt lànge…

      • Nåja… bantning” är till 95% ett modernt modebegrepp hos personer som behöver förändra utseendet p.g.a olika påtryckningar från ytliga omgivningsnormer och bör därför inte blandas ihop med olika levnadsvillkor eller personer som äter naturlig mat..

        • Fast begreppet ”bantning” kom vàl ursprungligen av Herr Banting — en làkare(?)/forskare(?) som gick ner i vikt med hjàlp av naturligt fet mat (dvs Atkins/lchf), om jag inte minns fel…

          Sà ”bantning” àr i hògsta grad lchf! 🙂

  3. Känner verkligen med dig allt kämpande med strikt kost, men det kunde varit värre (öven om det inte är nån tröst). Hoppas ni hade riktigt skön resa i alla fall.
    Håller med att det är orättvist att män i allmänhet har så lätt att gå ner. Idag blev jag lite fundersam över vikt och mått, jämförde mot en månad tillbaka (vikten gått upp och ner) vikten ner bara 0,2 men minskat 7cm i midjan och 5cm över stuss, så det är klart värt att mäta sig och inte alltid stirra sig blind på vågen.

    • A andra sidan àr ju màns òvervikt vanligtvis oerhòrt mkt farligare, dà det sàtter sig vid buken. Kvinnors extrakilon sàtter sig ju ofta pà làren/rumpan, vilket ju t.o.m. kan vara hàlsosamt om det inte àr fòr mkt. Kanske dàrfòr òverviktiga màn rasar mer pà lchf ocksà: fòr att det àr det ”dàliga” (insulin-)fettet man gàr ner….

        • Ja, dà àr det extra viktigt att ta òvervikten pà allvar. Jag tror att mycket av det du gick upp under semestern àr vattenvikt, som kanske delvis ràttas till nàr du àtergàr till djup ketos. (Bara min gissning.)

          • Ps. Varfòr màter du inte fettvikt ocksà, istàllet fòr bara vikten pà vàgen (som kan vara muskler om man ròrt sig mer senaste veckan) ?

            Tack fòr att du delar med dig!! Vi làsare làr oss jàttemkt av dina erfarenheter — ovàrderligt!

            • Varför inte mäta med måttband tillsammans med kolla vikten. Själv tänkte jag det var lite nys och minsann ingen skillnad etc, men gjorde en mätningen för en dryg månads sen – tji fick jag vikten -0,3kg men minskade 7cm i midjan och 5cm runt stussen. Det var framförallt mitt ökande midjemått som fick mig att börja med lchf.

    • Vi hade en toppenhärlig resa och enligt lokalbefolkningen höstens finaste vecka. De kallade den second summer. Redan den här veckan är sämre med kallare och moln och ev regn, första på ett halvår i så fall.

  4. Tråkigt, när man trots allt gör vad som ”förväntas” vara inom ”rätt” ramar. Jag fungerar precis likadant tyvärr.

  5. kanske iallafall några av kilona är vätska? Och så måste jag få instämma i att det är så starkt av dig och fantastiskt för alla oss som följer din blogg at du delar med dig av fram- och motgångar!!!

  6. Det är tufft! Tyvärr är det nog mest män som ”rasar” i vikt…. 🙁
    Tror det är viktigt att fråga vad som finns i maten hela tiden, har kocken sötat eller haft i mjöl? Och ha med sig kokosfett i handväskan!Och sluta att alltid försöka skylla på alkoholintaget! Läs på kostdoktorn.se om Mikael och hur han och hans vänner dricker vin till måltiderna och ändå ”rasade” i vikt!
    Tror att ökat intag av proteiner och dolda, lömska ingredienser är farligast!

    • För min del är jag rätt säker på alkoholintaget, har aldrig någonsin gått ner när jag druckit alkohol. Alla män rasar inte i vikt, det är ingen regel utan undantag , men fler än kvinnor tror jag.

  7. Känner med dej, extra mycket eftersom jag är en sån som du och vet exakt hur det är. Jag kom ju fram till att jag inte tål gluten och det är då en himla tur för då slipper jag ju i alla fall ta nåt med mjöl i. Men det här med semesterresor ÄR svårt. Man känner sig som en glädjedödare för ressällskapet om man försöker äta och dricka strikt som hemma. Men det är ju det jag egentligen vill. Tror jag. Eller är det så att jag tar chansen att få dricka vin varje dag för att jag egentligen vill det???

    • Jag äter ju inte heller gluten och frågar 9 gånger av 10, eller äter säkra kort.
      Den här gången var det för stora portioner plus för mkt vin som ställde till det.

  8. Åh så tråkigt att höra att du gick upp dina 3 minuskilon + lite till… Jag vet att du är en kämpe, men ändå…

    Tack än en gång för att du delar med dig om dina vedermödor när det gäller din viktkamp. Betyder jättemycket för oss som kämpar samma kamp trots att man gör allt för att försöka följa LCHF konceptet till ”punkt och pricka”.

    Ibland känns det bara för mycket när man läser om dessa framgångssagor om folk som bara rasar ner i vikt utan som det verkar någon större ansträngning och ibland tom trots kohydratutsvävningar då och då. När de sen dessutom påpekar att de som inte går ner i vikt med LCHF måste fuska blir man lite less…

    Kram

    • Vad som är fusk, handlar väl egentligen om ens egna skuldkänslor ? LCHF sådan garanterar inte heller någon viktnedgång som sådan, utan det kan erhållas med vissa kriterier fyllda som med vilken bantningskur som helst. Enligt min mening handlar det hela tiden om att ha full kontroll på detaljer. Våra kroppar fungerar olika och man behöver hitta sin egen väg.

Kommentarer är stängda.