Nu har jag varit hemma från Kreta över en hel vecka. Jag har sen dess gjort en välplanerad weekendresa och i övrigt ”levt som vanligt” dvs som jag gjort hela hösten. Jag har ännu inte nått – vad jag skulle kalla ketos. Jag är inte ens stabilt över 1,0 och två av de tre kilon jag ökat under Kretaveckan sitter kvar som fastgjutna.
Före Kretaresan mätte jag under två månader väldigt få blodvärden som visade att jag var under den optimala zonen mellan 1,5 och 3,0. Jag hade stabilt parkerat där och kände samtidigt att jag hade en viktminskning – om än väldigt försiktig – på gång.
Nu är det precis tvärtom, det känns som ett lotteri varje morgon jag kliver på vågen. En gång var det – 2kg och jag blev så klart glad och dagen efter var ett kg av dem tillbaka. Det är alltså än så länge bara den rörliga vikten som visar sig, inte någon varaktig minskning. Min setpoint har verkligen ökat åtminstone 2 av de 3,5 kilon jag ökade totalt under semestern.
Just nu äter jag ingen mer frukost än mitt kaffe. Jag äter oftast lunch hemma innan jag åker till jobbet (jag har lagt om mina arbetstider lite, med hjälp av de semesterdagar jag sparade i somras när jag var sjukskriven pga yrseln) och jag äter middag när jag kommer hem, dvs av mig själv kontrollerade måltider. Två gånger den här veckan har vi haft ”smörgåsfika” på jobbet inför olika sammanträden och då har jag petat i mig lite pålägg, med extra Bregott och några grönsaker (gurka och paprika). Det är inget anmärkningsvärt, sådant hände många gånger under hösten medan jag låg i stabil ketos. När jag gör det minskar jag proteinmängden i den måltid som kommer efter.
Svårigheten att komma tillbaka i riktig ketos stärker min tidigare uppfattning (före ketonmätningen), att det är inte främst resorna jag gör (tex USA -resorna) utan tiden efter när jag kommer hem, som är det stora problemet. Det tar ett par-tre veckor för mig att komma ikapp där jag var före resan. Innan jag började mäta mina ketoner i blodet var det bara en känsla av uppförsbacke jag hade och jag kunde inte riktigt förklara varför. Nu vet jag.
I början av min LCHF-tid var det här också en av mina svåraste perioder att klara utan avsteg. Om jag hade varit bortrest och skött mig så gott jag kunnat och ändå kom hem med en massa nya kilon så kunde jag tänka att det är ändå kört. Besvikelsen över att jag inte lyckats eller vad det var, ledde till att jag ”när jag ändå var av banan” åt lite friare (någon gång helt galet) och så hade jag ännu fler kilon att ta igen. Den nitlotten går jag inte på längre. Det är som att jag har en hel verktygslåda full med argument om vad det är som händer i skallen när sockermonstret tar över och nu sen jag ser på ketonkurvan att det verkligen ÄR svårt att komma tillbaka i optimal ketos så förstår jag till nästa gång hur viktigt det är att verkligen inte falla ur, ens en enda gång. För mig är det solklart – det är inte värt det. Det finns andra värden under en resa än för mycket god mat och vin, som betyder så mycket mer.
Vår favoritrestaurang i Chania på Kreta
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Men stackars dig, Margareta!
Så stringent och ändå går det som det gör…
Som Anne här ovan säger: Kaliumjodid! Finns på Holistic.
Har du kollat binjure/sköldkörtel?
Pepp-kramar!
Ja, det är lite tufft ibland.
Mina sköldkörtelvärden är kollade många gånger, de ligger sen många år ”tvärtom” om man jämför med hypotyreos, dvs jag har väldigt högt T4 och väldigt lågt TSH.
Jag har möjligen för lågt T3, vilket kan förklara att T4 ligger högt och kämpar. Det är en lång historia detta, men det är kollat!
För några år sen testade jag binjuren (salivtest) och jag låg inom referens även om det var nära ett gränsvärde, ingen markant skillnad.
Om ditt kalium ligger högt Margareta så gör du helt rätt att inte ta extra, för mycket kan som sagt rubba hjärtytmen (man ska vara försiktigt med elektrolyterna som styr hjärtat), själv har jag lite lågt men inga symtom så kanske det blir lite kosttillskott men i rimlig mängd.
Ska testa redbush te i kväll, givetvis med smör och kokosolja.
Om man tar kalium pà insidan av armen tar huden bara upp precis vad den behòver. Mycket bàttre àn att dricka som àr riktigt farligt om man òverdoserar — rek ingen att dricka det!
Lustigt nog är den kaliumjodid jag hittar en holistic variant som är vattenlöslig och avsedd för oralt (genom munnen) intag hur den ska kunna tas upp transdermalt (via huden) förstår jag inte i så fall borde den vara i någon fettlöslig form.
Intressant nog verkar de kvällar (dock inte för sent på kvällen) då jag druckit en chocobullet (med 25-30g kokosolja, 30g smör, lite vanijlpulver, 1 stor tsk kakao & hett vatten) peta upp värdet på mina ketoner nästa morgon. Sen är lite småmysigt i höstrusket att dricka nått varmt på kvällen (alternativt kan man ju ta redbush/roiboos i stället för kakao).
jag har nu gått på närmast fettfasta i tre dagar och kommit upp till 0,9 i ketosvärde…. för mig går det olidligt långsamt och före det här har jag ätit minst 70 % fett/dag i över en månad…
Jag har hämtat det mesta av min kunskap om hur man reglerar ketonerna av Jimmy Moore och han förordar 85E% fett, 12E% protein och 3E% kolhydrater, så du har en bit kvar dit.
Man måste dessutom hålla nere mängden protein till ca 1g per kg normalvikt och då räknar jag enligt BMI 22 för att veta vad ”normalvikt” är”, en del (jag själv) måste vara väldigt noga med proteinmängden medan andra kan vara liberalare, dvs man måste testa själv.
Jag tar mitt kaffe på morgonen och Roibos med kokosfett på kvällen. 🙂
Ursàkta om jag verkar lite tjatig med alla mina kommentarer, men tar du kosttillskott i form av jod, kalium och magnesium? Dessa àr *oerhòrt* viktiga nàr man àter strikt ketogen kost (med minimalt med kolhydrater). Annars kan som sagt symptom utvecklas som liknar de vid làngsam skòldkòrtelproduktion(!), med bl.a. làg àmnesomsàttning och svàrighet att gà ner i vikt som fòljd. De som tidigare i livet ”bantat” pà high-carb kost och sen gjort en snabb och radikal kostomlàggning till low-carb lòper stòrre risk.
Kalium och jod finns i s.k. ”jod-droppar” — ”Kaliumjodid” — som finns i vissa vàlsorterade, svenska hàlsokostbutiker (kan t.ex. bestàllas via nàtbutik). Man bòr inte dricka dropparna, fòr de àr vàldigt làtta att òverdosera och kan dà ge farliga effekter fòr hjàrtat. Dàremot kan man hàlla nàgra droppar pà innerarmen och làta huden suga upp det den sjàlv behòver av substansen. Om du inte redan provat detta skulle jag starkt rekommendera det (+ magnesium och d-vitamin…).
Lite kàllor:
http://anthonycolpo.com/is-a-low-carb-diet-bad-for-your-thyroid/
http://primalnorth.blogspot.ca/2012/10/the-thyroid-it-aint-carb-removal-letter.html
http://anthonycolpo.com/low-carb-diets-do-lower-thyroid-hormone-levels-a-reply-to-mario-iwakura/
http://code.reddit.com/wiki/help/faqs/keto#WhatisketofluandhowlongwillIhaveit
Jag tycker inte alls du är tjatig, jag tycker tvärtom du är kreativ och intresserad. Våra samtal om olika ämnen är säkert till glädje för dem som läser utan att delta. Vi lämnar inget åt slumpen, kan man väl sammanfatta det 🙂
Jag tar inte kosttillskott ”bara så där” men…
Jag hade fram till 21 aug en oförklarlig yrsel och under den tiden togs mängder av prover.
Kalium ligger väldigt bra (nära övre referens) och man skall inte överdosera har jag lärt mig.
Högdos av Magnesium blev jag rekommenderad mot kramp/bäckenproblem redan 1993 under en graviditet och har sen dess använt det regelbundet. Jag är troligen den som började sprida det inom LCHF för 7½ år sen eftersom jag tipsade Annika Dahlqvist med flera om att det fungerar mot restless legs som lätt uppstår vid LCHF.
D-vitaminer fick jag gott om under Kreta och tar stor dos resten av året (vi köpte 10 000 IE-tabletter i USA i våras, när de är slut använder vi 5000 IE från Holistics).
Jod finns med i en multivitamintablett jag tar (Friggs Multikvinna) förutom att vi i familjen (enligt rekommendetioner) ökat saltmängden sen något år tillbaka och sett till att vårt salt innehåller jod.
Intressant att läsa om dina backar – själv har jag inte ens kommit in i ordentlig ketos mer än en dag, och att komma underfund med exakt vad det är som bromsar är inte det lättaste.
som regel pendlar jag mellan 0,6-0,8 – EN dag var jag 1,9 för att nästa dag vara 0,6 igen. Tror att det beror på att min kropp ger utslag för vad jag äter med en fördröjning som verkar vara 3-4 dagar, i detta fall skulle det då vara lite ost&vin under förra weekenden som drog ned ketosen.
Två saker funderar jag över:
1. hur lång fördröjning har du märkt på din kropp från det du äter/den dagen tills du ser det i ketosen
2. om jag drar ner på proteinet t.o.m lite under 1 gr/kg för att höja ketosen, hur länge vågar man köra så? I något skede blir det ju för lite för kroppen eller hur? Målvikt: 75 kg => har ätit i regel 60-85 kr protein/dag, men om jag går på 30-40 gr, när blir det farligt? Fettprocenten håller jag stadigt hög och kh i regel mellan 5-40 gr/dag, oftast kring 20 gr
Jag tycker att det är en fördröjning på det mesta. Vikten är värst, där får man gå flera dagar tillbaka. Blodsockret är ganska momentant (ett par timmar) och ketonerna är lite långsammare än så dvs halva dygn eller något.
Däremot tror jag att det tar tid att bygga upp ketonmängden till den optimala fettförbränningszonen och jag har inte helt klart för mig varför. Man balanserar på en skör tråd när man har höga ketonvärden och det tar tid att nå upp till dem om man förstår som jag gjorde under semestern.
Jag tror inte du behöver vara orolig om du drar ner proteinet under 1g. Enligt WHO ligger överlevnadsgränsen betydligt lägre – jag skulle gissa runt 0,5 g eftersom de rekommenderar 0,8g eller något sånt (det finns säkerhetsmarginaler i alla rekommendationer). Så lite som 30-40gr protein skall du inte behöva äta när du väl är i optimal ketos.
Kolhydratmängden de gånger du når upp till 20g-40g låter i min värld för hög för optimal ketos. Jag skulle gissa nära 15g-20g eller lägre om jag utgår från mig själv, men det kan också ha med kroppstorlek att göra, jag är kort bara 162 cm. Det är nog där du skall sätta in stötet till att börja med.
Ok tack för dina tankar!
Det betyder att det nästan är vad som kallas fettfasta, om jag håller kh under 20 g och proteinerna på 0,5 g/kg, resten blir fett och det betyder 80-90%, över 100 g/dag om jag skall få i mig åtminstone 1400-1600 kal för att inte gå i direkt svält.
Det är så jag varit nu de senaste två dagarna, men ännu inte mera i dag än 0,9 i ketos.
Man får plocka lite härifrån o därifrån på nätet o sen försöka få det att fungera på sig själv… och din blogg är en av huvudpunkterna på den resan – tack för det!
100g fett per dag låter inte så mkt. Jag har 60 g redan i morgonkaffet för att hålla mig i optimal zon.
Hmm, inget roligt sett att få tillgång till verktygslådan! En besk eftersmak på en härligt semester! Att det ska vara så tröögt att få komma upp i den optimala ketosen!
Jag antar att du har lagt till ännu mer fett (jag vet ju att du redan äter mycket fett). Kanske en kaffe till med 40-50 g smör på eftermiddagen.
I alla fall är ketonmätningarna bra att ha i sådana här tillfällen så att man kan se att man åter är på rätt väg- i nerförsbacken.
Hoppas att du snart är där, för det är verkligen trist att behöva kämpa så för varenda gram!
Kram
Jag äter rätt mycket fett eftersom jag dricker kaffe på morgonen och te på kvällen. Det blir tre i så fall. Dessutom smör till maten 🙂