Jag fick en fråga om omställningsbesvär. Jag är där nu så det är lika bra att skriva när jag är online och kan beskriva direkt ur verkligheten.
Rastlöshet är för mig den mildaste formen av omställningsbesvär. När jag sitter här vid min dator och skriver är tankarna i kylskåpet och handlar om vad jag skall äta nästa gång. Just precis för att jag i morse bestämde att jag skall inte äta alls, jag skall dricka mina fettdrycker tills jag åter är i optimal ketos. Att ha tankarna i kylskåpet är ändå en markant förbättring jämfört med att ha dem i speceriskåpet där det kan finnas kolhydrater eller ännu värre någonstans dit bilen tar mig (jag bor på landet och har mer än en mil till närmaste inköpsställe).
Rastlöshet kan också vara en slags autopilot, fast med annan karaktär. Ibland vet jag inte hur jag hamnade i kylskåpet eller varför jag ens tänkte tanken på att stoppa något i munnen. Det är så ostbitar, goda LCHF-matrester och kanske en körsbärstomat ökar dagsmängden mat över det jag egentligen behöver. Rastlösheten tillhör sockermonstrets främsta verktyg.
Avslöjar jag rastlösheten och står emot så kommer suget, halsbrännan, huvudvärken och benkramperna.
Suget blir starkare om fallet varit större och numer kan jag nästan skratta om jag känner sug, för jag avslöjar det så lätt. Jag dricker antingen en fettdryck eller om jag inte som nu fettfastar, så äter jag något med massor av smör, en ostrulle tex. Smör botar suget rätt enkelt om man tar tillräckligt mycket.
Halsbränna är kanske något som varit specifikt för mig eftersom jag har bråck på övre magmunnen som därför inte håller tätt. Med fel ph-balans i magen så blir det ganska vedervärdigt och det enda i mitt gamla liv (jag har haft det här sen första grav 1986) som hjälpte var mjölkprodukter. Det har fått mig att (ovasett tid på dygnet) dricka rätt obegränsade mängder av mjölk/filmjölk/yoghurt eller sen vispgrädde. Jag har testat alla möjliga mediciner med och utan recept och de flesta blir jag ännu sämre av. Gaviscon (lägger sig som ett skumlock) är väl det enda som hjälper, men jag har funderat över om den stora mängden jag använt varit ett hinder för vikten.
Citronvatten hjälper mot halsbränna
För ett par år sen fick jag ett tips från en ex-professor om att jag skall dricka citronvatten när jag får halsbränna. Det lät helt galet, men eftersom han ändå är professor var jag tvungen att testa. Självklart hade han rätt, så det är vad jag gör nu om jag känner att det är på gång och jag kan snuva läkemedelsfabrikanterna på ytterligare en produkt.
Huvudvärken kommer smygande och blir inte på samma sätt som den migrän jag hade före LCHF. Sen ett tag tillbaka har jag förstått att den också går att motarbeta, eftersom jag nu vet att den kommer. Det brukar bli både salt- och vattenbrist när jag ökar ketonmängden i blodet. Det känns att jag blir mer och mer törstig och ibland glömmer jag bort hur mycket jag verkligen måste dricka för att kompensera. Det känns också ganska naturligt att man behöver mer salt om man dricker mer.
Benkramperna nattetid är inte att leka med och även de ökar i takt med att ketonerna ökar om man inte kompenserar med magnesium. Maken och jag äter sen länge extra magnesium och det gäller att inte glömma de pillren under den här tiden.
Hit men inte längre dvs man får ta ett glas uppfriskande vatten gärna med is, men inte öppna kylskåpsdörren.
Intressant! Själv får jag inte omställningsbesvären (yttrar sig i mitt stora problem –> muskelsvaghet) då jag åker ur ketos utan då jag ändrar mitt sätt att äta. Jag testar ju lite olika fördelningar av mitt matintag, just nu att äta mer protein. Då verkar muskelsvagheten komma som ett brev på posten och tyvärr kan jag knappt träna. Men mitt huvuduppdrag är ju att genom ketonmätning och matdagbok hitta det sättet att äta som passar mig och så fort jag gjort det kan jag ju bli mer stabil i mitt näringsintag. Då hoppas jag också att muskelsvagheten försvinner.
Jag funderade över om det är någon skillnad på hur länge man ätit LCHF. Jag tänkte att eftersom jag själv bara ätit i drygt 4 mån borde jag rimligtvis vara känsligare för förändringar och lättare uppleva omställningsbesvär. Men så kanske inte är fallet?
Det där med när man känner och vad man känner som omställningsbesvär verkar vara väldigt individuellt. Skall man generalisera är väl de första veckorna, första gången, möjligen det som de flesta känner igen sig i. Jag tror du är inne på helt rätt spår, dvs du testar och för bok över hur du själv fungerar. Jag hade stor hjälp i början av att läsa om hur andra kände det, då först förstod jag att det jag upplevde (som ändå inte var samma) kunde vara omställningsbesvär. När jag var helt ny på lågkolhydratkost var jag helt övertygad om att det var farligt att gå ner så lågt i kolhydratnivå eftersom jag blev så väldigt och påtagligt dålig. 🙂
Oj då! Tja frisk fläkt var jag uppenbarligen inte så där generellt, men kanske fläkt av något slag… 🙂 Men först fattades, vill jag dock påpeka, en negation i min sista mening, som gjorde alltihop ännu mera obegripligt än det annars skulle vara 🙂 Således: ”Min ambition är dock att avdramatisera LCHF och att INTE (fattades alltså) få alla avarter som genuina ”gottegrisar” hittar på för att legalisera LCHF som ett sätt att betrakta födan på, OCH som gör att alla tänker att ”men det är ju nästan som jag äter nu! ”
LCHF är mycket mer än att äta som man alltid gjort, och t ex bara byta ut socker mot Stevia. Och detta med tanke på ”Reclaim LCHF!” i LCHF-magasinet (som vi är prenumeranter på sedan det startade) – då många i samhället numera inte bara hävdar att de äter LCHF utan också gjort det till en födkrok. Och då är det inte Rötterna i LCHF-rörelsen jag fattas (med lång mailkontakt med Sten-Sture och det första SSS-forumet, ang hans varande/inte varande där pga att det började spåra ur, eller om Dr Annikas Finn-Crisp där jag fick mycket stryk etc) , eller tacksamheten och kärleken till de som t ex jobbar med LCHF-magasinet – däribland Dr Annika som därefter fått mycket skit för den saken.
Visserligen har jag inte läst HELA bloggen här, – vilket jag inte heller trodde var ett krav för att storma in och ”tycka” 🙂 (tänk om jag ställt sådana krav på inlägg i det forum jag själv administrerar med i den nya varianten just nu ca 1400 inlägg!) – men jag har tydligen satt igång en process här som jag HOPPAS leder framåt, vilket irritation ibland faktiskt gör. Annars får jag väl följa hustruns rekommendationer: ”Strunta i det, skriv inte mer där!” – Om inte annat så har vissa nu en gemensam fiende, som man tycker är oförskämd, okunnig, icke påläst och i värsta fall ett troll. Dock: Jag har själv tappat åtskilliga kilon på LCHF, och sett att blogginnehavaren inte bara hör till ikonerna i ”rörelsen” utan också skrivit mycket viktiga och sakliga artiklar i bl a LCHF-magasinet, något jag uppskattar enormt! Min resa genom den svenska sjukvården, delvis pga min obotliga progressiva och neurologiska sjukdom har gjort att jag blivit mycket kritisk till medicinska auktoriteter och lärt mig att ”tänka själv” – bl a vad gäller t ex mediciner. Men det betyder inte att MINA sanningar gäller alla människor på denna jord! Har jag skrivit något sådant så ber jag om ursäkt.
Jenny: Vad gäller magsyra tänker jag på matstrupen, som inte är gjord för att ta emot syra. Och har man då bloggskrivaren skrev ”eftersom jag har bråck på övre magmunnen som därför inte håller tätt” gissar jag (obs!) att det hamnar sura uppstötningar (Blogginnehavarens rubrik: Halsbränna) i matstrupen, vilket inte är behagligt, ofta leder till ärrbildning och en konstant öppen övre magmun, som läkare oftast vill medicinera på livslång basis – och som ställer till det åtminstone för mig själv vad gäller det komplexa område som brukar kallas ”matsmältning”.
Maud: Inte ens min hustru kan begripa vad Du menar med att jag är oförskämd i mitt inlägg. Så Du får gärna förklara! Men för att inte denna blogg ska börja handla om MIG (för då hade jag verkligen varit ett TROLL!) , låt oss hålla oss till sakfrågorna – som jag på mitt klumpiga sätt (vilket jag ber om ursäkt för!) försökte ramla in i med lite kommentarer som uppenbarligen ökade på blodtrycket hos vissa/somliga…
Jag uppfattar inte dig som ett troll 🙂
Jag kan tänka mig att du däremot i ditt första inlägg uppfattades som att du trodde att jag var en av dem inom LCHF som du motarbetar, vilket jag hoppas du nu förstått inte är fallet.
Kul att du läst LCHF-magasinet sen starten. Hoppas du har kvar första årgången 2010 för den börjar nog få ett ganska högt värde på andrahandsmarknaden med tanke på alla som hör av sig och vill ha de nummer som är slutsålda.
Min halsbränna släcks av citronvattnet och därmed är problemet löst utan vare sig ytterligare ärrbildningar eller något annat.
Ursäkta Jacques, men innan du skriver dina kommentarer tycker jag du ska läsa igenom HELA Margaretas blogg och få en komplett bakgrund. Dina kommentarer är INTE bara direkta utan direkt OFÖRSKÄMDA.
Ny på Din blogg vill jag skriva både vänligt och omtänksamt, då hustrun gett mig dessa order. (! :-)) Men jag tycker INTE att Du får sluta äta!!! Det Du sysslar med låter i mina öron farligt. Jag har också i flera år ätit LCHF (INTE LCHQ, inte LCHF-light, inte kostdoktorns mainstream LCHF – ´bäst att hålla alla nöjda för annars går det för mig som för Dr Annika´…) utan jag har kört med SSS-kost. Och ja, jag har samma problem som Du: ”Hiatus Hernia”, en övre magmun som står öppen utom när det kommer ner ett lämligt stort köttstycke, då den sluter sig som en mussla och det blir akut gastroskopi för att få upp/ner matbiten som fastnat. (Har gjort 9 stycken nu…). Så konkreta tips:
Ge katten i mjölk/filmjölk/yoghurt – och ta vispgrädde direkt. Jag är ställd på magsyramedicin på livstid, ”Nexium”. MEN – magsyra måste vi faktiskt ha (!) för att klara av att få nytta av den mat vi stoppar i oss. Så den medicinen har jag nu slängt (tillsammans med flera andra…). Gaviscon har sannolikt inte gjort ett skit för din mage – som en lekmannaåsikt. Jag åt den under studietiden i Lund för 100 år sedan, och den gjorde varken från eller till. Citronvatten? Never in my foot! Håll Dig långt borta från allt vad syror heter! Åter igen en lekman – men med mångårig erfarenhet: Det låter som om professorn var inne på den gamla devisen ”lika botar lika”, så magsyra skulle botas med mer syra, ungefär som att gulsot skulle botas med något gult, t ex att äta en kanariefågel… Vilket man faktiskt hävdade får 100 år sedan!!! Jag ber om ursäkt, men jag tror professorn har fel. Och hade jag varit Du hade jag gett faderullan i keton-värden, om man är i ketos eller inte. Frågan är väl: Hur mår jag?
Kramper är min specialité. Den hänger ihop med den sjukdom jag har, som jag inte ska orda om här, då jag är moderator för den sida i Sverige som tillhandahåller service för de som fått denna sjukdom, och som många av dom har just kramper. Magnesium KAN hjälpa, Benzos hjälper bättre, alltså på recept t ex Stesolid. En nära vän (leg läk med 3 specialistkompetenser) berättade att fick hon på akuten in en patient som var i kramp (oftast innebär för sjukvården ordet ”kramp” att man har ett EP-anfall) var standard 10 mg Stesolid rektalt innan man gjorde något alls. Och oftast är det ju den enda vägen när man som Du och jag har ett bråck i övre magmunnen – som kanske går i kramp över t ex en köttbit (för mig är det så) – eftersom man inte får ner ens en tesked vätska med t ex Stesolid. Det JAG funnit är att jag måste dricka ordentligt på kvällen (ja också under dagen hälla i sig vätska.) Då blir kramperna mildrare.
Jag uppskattar Din sida här på internet, och min fru var den som introducerade den för mig! Kloka och genomtänkta saker! All heder till Dig!!! Jag vill INTE säga ”ge inte upp!” , men jag vill säga: Ta det lugnt, det fixar sig! Jag vill be Dig undvika extrema saker vad gäller Din kost, och kanske har Du redan nått Din trivselvikt…? Du ser då inte överviktig ut på bilden av Dig!
Nu har jag hittat hit, så var beredd: Jag finns här i bakgrunden! :-)) Och är jag inte snäll i mina inlägg, tuta till, så får jag ett elände med frugan min! 🙂 Min ambition är dock att avdramatisera LCHF och att få alla avarter som genuina ”gottegrisar” hittar på för att legalisera LCHF som ett sätt att betrakta födan på som gör att alla tänker att ”men det är ju nästan som jag äter nu!”
Hälsningar till Dig! /Jacques
Hej Jacques och välkommen hit! Kul att du gillar min blogg.
Du var minsann en frisk fläkt som stormar in utan särskilt torrt på fötterna, men det gör ingenting, jag skall försöka svara så gott jag kan.
Jag har känt Sten Sture Skaldeman sen våren 2005 och testläste på den tiden manuset till hans första bok ”ät dig ner i vikt”. Sen 2010 ger vi ut LCHF-magasinet 4 gånger per år, så nog vet jag skillnaden på de olika varianterna av LCHF-kost. Sten Sture och jag har rest i USA två år i rad och ätit nästan varenda måltid vid samma matbord och han är helt fascinerad över att jag inte går ner i vikt eftersom jag är betydigt striktare än han trodde jag skulle vara (han tillhör dem som en gång trott att jag fuskar). Mina triglyceridvärden (en av blodfetterna) och numer mina blodketoner bevisar motsatsen, även om ketonvärdena inte är de bästa just nu. För mig är dessa mätningar ett verktyg som hjälper mig ta reda på vad som inte fungerar.
Jag vet inte hur mitt infall att fettfasta uppfattades. Att fettfasta betyder inte att man slutar ”äta”, det betyder att man lever på fett tills man når optimal ketos. Slå upp näringsvärden för smör och du blir förvånad. Därtill den nyttiga laurinsyran i kokosfett. Nu blev det ingen fettfasta för mig den här gången eftersom vi får middagsgäster och det bär mig emot att titta på när andra äter.
Min magmun fungerar helt normalt utom att den inte kan sluta helt tätt jag har inga problem när jag äter. Om du läser mitt inlägg mer noggrannt så ser du att det var förr jag använde mjölkprodukter mot halsbrännan. Numer räcker det med citronvatten. Jag tror min vän exprofessorn vet vad han talar om eftersom det fungerar och jag har inga problem med magsyran numer. Skulle aldrig falla mig in att ta läkemedel mot ett problem som inte längre finns.
Så länge jag får i mig salt i samband med värme och magnesium mellan varven har jag inga kramper alls.
Vad det gäller min övervikt så är det fint sagt av dig, men vi har inte träffats ännu och du skulle säkert ha en annan uppfattning efter ett sånt möte.
När det gäller ”ta det lugn” så är det precis vad jag gjort i 6 år och nu har jag tagit det lugnt färdigt.
Skum och lite svamlig kommentar. Men oavsett det och appropå det med syra och inte syra. Det handlar inte alls om något gammalt ”lika botar lika” – utan att symptom på för lite saltsyra är många gånger ganska lika symptom på för mycket (att det läcker betyder inte alls att det är för mycket, inte heller magsår har med det att göra utan att skyddet mot syran är försvagat). Det är något som glömts bort med takt att allt fler syraneutraliserande mediciner lanserats (till viss del en de utifrån innan de helt klarlagt att orsaken till magsår inte alls har med något överskott att göra). Vill man vara lite synisk kan man påpeka att läkemedelsföretagen tjänar multum på dessa mediciner jämfört med enkla syra ökande tabletter – men vi kan hoppa över alla sådana ”konspirationsteorier” och tro gott om läkemedelsföretagen, det är inte så viktigt rent praktiskt.
Rent praktiskt finns det tabletter på apoteket (gammal medicin, helt receptfri) som istället ökar syran för att underlätta matsmältningen. De är dock lite bortglömda även hos apotekspersonalen och finns oftast bakom disk då de inte efterfrågas så ofta.
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19371028000012&DocTypeID=7&UserTypeID=2
Det genomgående rekommenderandet om syra neutraliserande i alldeles för stor utsträckning (mediciner som ofta ger stora besvär i längden, allt från förvärrad eller debuterad IBS till mer farliga obalanser i kroppen) har ganska mycket likheter med varningarna för mättat fett. Det är något som känns ”lätt och logiskt att förstå” att det måste vara för mycket syra på ungefär samma sätt som de målande beskrivningarna hur mättat fett kläggar igen blodådrorna. Ungefär lika etablerat och ungefär lika lite sant.
Nu har jag dock ingen aning huruvida just citronvatten fungerar till att öka saltsyran och/eller justera ph bättre. Men det finns inget fel i att tillsätta syra bara för man har liknande problem, det kan vara just det som behövs.
Citron innehåller basiska ämnen 🙂
Ps det var just Nexium som gjorde mig så sjuk att jag var heltidssjukskriven medan vc-doktorn tyckte jag var tvungen att ta den. Efter mitt samtal med min bekant exprofessorn bytte jag Nexium mot vanlig citron och blev helt besvärsfri. Magiskt? Ja
Håller med dig benkramper är inte att leka med, fy sjutton vad det kan göra ont, jag tar också magnesiumtillskott, men ibland om jag svettats mycket kan jag få benkramp ändå och alltid på natten, då går jag upp och tar en rågad tesked salt och sköljer ner med vatten. Jag mår illa när jag är på väg in i ketos, likaså när mitt ketonvärde var 4,0 och på väg ner kände jag illamående en stund kanske en halvtimme sen går det över.
Vatten och salt är det första och det andra är magnesium, sen klarar jag mig bra!
Patrik den 13 oktober, 2012 kl. 15:34 skrev:
Din kommentar inväntar granskning.
Hej en fråga har gått ner fin fina 20 kg på 5 månader men jag har känt en hel del trötthet under den här tiden kan det vara för att jag inte varit i optimal ketos, när jag mäter ketos blod på morgonen så ligger värderna på 0,4-0,8 när jag mäter på kvällen så ligger jag på fina 1,5-3,0 så min fråga är jag i ketos eller inte? jag går ju ner i vikt men det är tröttsamt med tröttheten.är det bara morgon mätningen som räknas innan frukost ?har mätt en månad och lyckas inte komma över 0,9 på morgonen,det är lite klurit det här desto mer man läser desto konstigare blir det men det är ju intressant jag går ju trots allt ner i vikt,tacksam för svar