Fullt i frysen

I år vägde vår ”kalvhalva” (eg. ungnöthalva) 110 kg vilket är lite mindre än vanligt. Den här styckaren grovputsar i samband med grovstyckningen och maler det som skall bli färs, så vårt jobb består i finstyckning, paketering och märkning.

Jag har kommit fram till att små paket är bäst, dvs man kan ta fram fler om man behöver. När vi började med den här typen av storinköp 2002 blev vi så överväldigade av mängden och att det tar tid att få in det i frysen att vi gjorde för stora paket och då blir det besvärligare när man skall tillaga. Då både putsade vi och malde själva och det har vi sen dess insett är en tjänst värd att betala lite extra för.

Nötslakt hösten 2002

Numer kommer köttet i stora, med små lappar, märkta stycken som jag skär i bitar som passar våra tillagningsbehov dvs ett vardagshushåll för 2-3 personer. Det innebär att jag skivar entrecote och biffar, samt delar ”kokkött” och ”stekkött” till lagom stora bitar. Jag lärde mig tidigt vilka styckningsdelar som passar till olika tillagningssätt och packar frysen så att jag har en korg för mörare styckningsdelar, en för långkok och en tredje för lika stora och därför omärkta färspaket (800g). Allt för att det skall vara lätt att plocka fram och tina upp.

Färsen packar vi i plastpåsar som plattas riktigt tunna och så fyrkantiga det går. Då passar de bra i frysens låda och går snabbt att tina upp. I år var ”kossan” lite mindre så det blev bara 37 paket 🙂

Vi lägger allt kött i dubbla påsar med etiketten på den inre påsen. Jag skriver styckningsdel, vikt och årtal på etiketten så att köttet verkligen används i rätt ordning. Det brukar bli några påsar kvar mot slutet av säsongen innan nästa inköp levereras och då är det bra att veta årtalet.


Den enda bit jag inte delar alls är rostbiffen, ifall vi får för oss att steka hela till någon fest eller så :-).

Levern är det enda jag maler själv och just nu är maskinen utlånad så det får bli ett senare projekt. Jag blandar leverfärs med nötfärs och extra fett (nackdelen med den här styckaren är att han är antingen fettskrämd själv, eller så tror han att kunderna är det) och fryser i paket som man sen kan ta fram och göra antingen leverbiffar eller pastej på..

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

6 svar på ”Fullt i frysen

  1. Har även jag nyss fyllt frysen med en kvart av gräsbetesdjur! 100 kr/kg, färdigstyckat och färdigmalt, laddar påsarna med 6 hg färs, plattar till så de går fort att tina. ”Finbitarna” får vara ganska stora, då jag gillar att laga mycket när jag ändå håller på… praktiskt att värma upp sen, och ha till matlådor.
    Väntar på besked om lamm oxå, ekologiskt. Men enl uppgift ska de inte ha fått spannmål, utan gått ute och betat.

  2. Och här ska en kalv få sätta livet till idag. Vi har egna djur som gått ute och betat hela sommaren. Men sen får vi ju göra hela arbetet själva.

  3. Vi köper en låda ekologiskt kött på hösten. Den är på ungefådr 50 kg och det är värt vartenda öre. Det smakar annorlunda än det kött vi hittar i affärens diskar. mycket godare. jag kan hålla med dig om att färsen är för mager, men jag köper talg av en lokal slakrare, delar i små påsar och tar ut och blandar i när jag tar ut nötfärsen. Fungerar bra tycker jag.
    .

  4. Åh, vad avundsjuk jag blir, fast på ett bra sätt! Unnar alla detta och om jag och kompisen får ”ändan ur” så blir det nog en halv gris i alla fall till jul!

  5. Jag är lika lyckligt lottad som du , jag fyller min frys en gång om året med bra kött. Första åren putsade vi och malde köttet själva men har som du kommit fram till att det är värt att slippa det. Min styckare som är road av matlagning plockar med mycket mer fett i färsen så den håller troligen 15 % , smaken sitter där ……

    • Vi vill ha betydligt mer fett i färsen, men vi är inte där under styckningen och eftersom det är fler som hämtar en halva var är det förmodligen svårt att göra olika och få dett rätt.

Kommentarer är stängda.