I går var det Tjugondag Knut och då dansas minsann julen ut.
En begagnad julgran
Ursäkta en dålig mobilbild, men julgranen betyder mycket för mig och jag har tyvärr ingen annan bild, det är den allra första från vår egen tomt. Sonen fick ge sig ut och hugga den före jul.
I morse klev jag på vågen för att konstatera att vågen inte gjort några som helst tillägg till siffrorna. Samma tråkiga som innan, men inte värre i alla fall.
Minsta siffran var föra semesterna på Kreta och sen dess har jag väl plussat något kilo av kända orsaker (hostmedicin och lite överrumplande avsteg) men totalt sett ligger jag på minus även om det går alltför sakta i min smak.
Jag bokför ju det mesta och vikten första januari har jag sen 70-talet på viktväktarna och det blir inte något rolig kurva precis. Rena alplandskapet.
När jag är lite bättre ikapp med LCHF-magasinets siffror/bokslut kommer jag med en utförligare rapport.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Fem år har gått sedan Annikas kost till diabetiker och överviktiga blev godkänd och diabetikerna som anmälde henne ångrar säkert vad de orsakade med sin anmälan…
mLCHFh B-) .
PS Vi borde ha fyllt Annikas kruka igen… DS
Mysigt med gran. De senaste åren har vi tyvärr fått avstå. Efter flytten till Skåne har vi ett väldigt litet hus och det i kombination med fem katter som gärna slänger sig i granen så kan ni ju tänka er själva. En god vän, som bara har två katter, kom hem och hittade granen raklång på golvet. 🙂
Men vad är det som ligger på trädäcket? Det ser ut som ett väl begagnat tuggben (är gammal hundägare).
Det där med vikten är ett kapitel för sig. Under över två år av ganska strikt LCHF har jag i stort sett stått still (några kilo upp och några ner) trots att jag verkligen har mera att ta av. På grund av biverkningar har jag nu tvingats sluta med min medicin mot psoriasisartrit. Efter en vecka har jag tappat närmare 5 kg trots att jag inte ändrat kosten ett enda dugg. Efter ytterligare några dagar kollade jag igen och hade tappat ännu ett kilo. Hoppas bara att artriten håller sig lugn. Psoriasisen blommar men det kan jag leva med. Tror den lugnar ner sig med fortsatt strikt kost.
Skönt att du inte plussat i alla fall. Det var ju annars en garanti för i tiden när man åt som alla andra. I bland får man vara glad för det lilla.
Även jag står och stampar.
Hoppas att svaret på kroppen dyker upp under detta år. (Gärna igår ;P)
Det blev iaf inget plus och då är du åt rätt håll! För att upprepa en viss mans citat med ett litet tillägg – När kroppen och själen känner sig trygg så kommer viktminskningen! Jag är helt övertygad att du löser din ekvation till sist, precis som jag gjorde. Kram
Så länge hälsan är bättre, så är inte vågen viktigast!
Skönt att inte blev någon ökning över julen. Ser fram emot din rapport, även här går det sakta, men ”bergstopparna” i diagrammet verkar blir lägre och färre, ibland får man glädja sig åt det lilla.