Jag hade köpt några frosttåliga plantor innan jag reste bort. Jag fick aldrig plantera eftersom jordsäcken låg som en isklump i vedboden. Plantorna fick stanna inne och där blev de bortglömda av den som vattnade blommor. De stod inte där på fönsterbrädan där vi brukar ha blommor.
Gräsmattan var helt snötäckt när vi åkte och det som kommit fram ser inte helt kul ut, men med lite gödning brukar det lösa sig ganska snabbt.
Tänk så glad mamman blir när man upptäcker att ”barnen” numer tar egna initiativ när man är borta – PayBackTime – kallas det på utrikiska.
Jag hade hoppats på att åtminstone förbereda mitt krydd- och salladsland innan resan, men som sagt, den här vintern var låååååång….
Det kommer nog att dröja ett tag innan jag hinner så långt att det åter porlar rogivande ur fontänen. Man måste liksom prioritera – just nu är det deklarationer som tar min uppmärksamhet.
Tänk så lätt det är att få panik när man ser allt som ”måste” göras och inse vilken tid det kommer att ta. Då är det skönt att tänka att det här gör jag bara för att jag själv tycker det är kul och framför allt är det både rogivande och avstressande att både få vara ute och att få arbeta med det man orkar. Jag mutar gärna anhöriga att hjälpa mig med det som är för tungt och gör det jag tycker är lätt och roligt själv.
Välkommen vår!
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Tips: klipp löven med gräsklippare på hösten så behövs ingen räfsning (om det inte är extremt mycket löv). Lövklippet blir en fin gödning.
Gräsmattan hämtar sig säkert. Vår har sett likadan ut många gånger men vips så är den grön och fin.
Smart tips att klippa löven, jag har hört det tidigare men det är sådant man glömmer om man inte börjat praktisera det själv. Skall tipsa maken, det är oftast han som sköter klippningen.
Jag tycker inte om att jobba i trädgården men jag vill gärna ha den fin… Jag har tur som har en mamma som älskar trädgårdar med allt vad det innebär. Jag ”hyr” gärna in henne när det är dags och hon kommer så gärna (pensionär med tid över…). Får se sedan när hon inte finns mer. Vi lär väl bli övervuxna av vår trädgård då, kanske.
Egentligen håller jag med dig, det är inte själva arbetet jag gillar, men resultatet är åtråvärt och då finns inte alltid så bra genvägar även om jag önskar det ibland.