Nu kommer den period under året då solen står över 45 grader på himlen och därmed orkar försörja oss med det åtråvärda D-vitaminet. Hur det skall gå till rent praktiskt för oss som jobbar heltid inomhus att få de åtråvärda solstrålarna som i huden bildar D-vitamin har jag inte riktigt lyckats räkna ut ännu. Siesta mitt på dagen är nog inte så dum idé.
Jag lyssnade en gång på ett föredrag av överläkare Mats Humble som handlade just om hur beroende vi är av att få påfyllning av D-vitamin för att slippa trötthet och depressioner (Mats Humble jobbar inom psykiatrin). Mats Humble visade på kartor över Europa hur mycket det skiljer sig när solen rör sig över himlavalvet. Vi här uppe i norr får inte under vinterhalvåret lika många soltimmar där solen befinner sig över 45 grader i horisonten som de längre söderut får. Jag minns också att han nämnde att överviktiga kan ha extra svårt att tillgodogöra sig D-vitamin eftersom det är fettlösligt och därför stannar kvar i fettvävnaden istället för att göra bättre nytta någon annanstans (det var väl en bra amatörformulering?). Han berättade också om en ö någonstans nere i Medelhavet där man funnit en population som inte har de sjukdomar vi kopplat till välfärden. Det finns minst en föreläsning av Mats Humble på Youtube för den som vill fördjupa sig.
Vi kan äta mat som är rik på D-vitamin, men det blir stora mängder varje dag om man skall få i sig den mängd vi brukar få rekommenderade. Undantaget är väl ål och gös i så fall och det är inget jag äter mer än möjligen på något julbord. Äter ni ål och i så fall hur? Är det också en utrotningshotad art? Jag vet absolut ingenting om ål mer än att Viktväktarna avrådde för att det var så fett. Jag vet också genom Viktväktarna att man inte skall äta för mycket insjöfisk eftersom kvicksilverhalten kan vara onödigt stor i de fiskarna. Vet ni mer om detta så kommentera gärna så att vi andra får lära oss.
Livsmedelsverket (SLV) rekommenderar 10µg (400 IE) D-vitamin per dag. Mats Humble nämnde (om jag minns rätt) 50µg (2000 IE) och jag vet att Kostdoktorn rekommenderar det dubbla (det finns tabletter här i Sverige som innehåller 5000 IE). I USA finns det kapslar med betydligt högre dos, jag har själv sett 50 000 IE. (När vi nämner D-vitamin är det alltid D3 vi pratar om.)
Vi äter D-vitamintillskott stor del av året och jag är i detta som allt annat periodare, vilket innebär att jag ”tar tag i saken” och äter regelbundet en period och sen faller det av någon skum anledning i glömska. När jag känner mig trött och sliten börjar jag på nytt och så håller det på.
I höstas åkte maken och jag på Kretasemester mest för solen skull och det är något jag om tillfälle ges kommer att göra om. Vi hade ovanligt bra väder hela veckan och det kändes verkligen som att batterierna var fulladdade efteråt.
Kato Stalos på Kreta
Nu kommer jag att försöka ta vara på solen så gott det går (Mats Humble rekommenderar ca 30 minuter mitt på dagen dvs när andra ”experter” tycker vi skall vara inomhus), men också fortsätta med mina kapslar när jag kommer ihåg dem. Som extra alternativ kan man ju satsa på fisk, men som jag förstått det blir det bara symboliska mängder D-vitamin om man inte lever på fisk.
Jag gillar ju siffror och tabeller så jag roade mig med att filtrera fram LCHF-mat med högt D-vitaminintag. Då försvann alla av Livsmedelsverket rekommenderade livsmedel med tillsatt mängd D-vitaminer (margarin och lättprodukter). Den enda mejerivara som blev kvar var Bregott som innehåller 10µg (400 IE) per 100g och jag har svårt att tro att någon äter 1kg Bregott om dagen för att få i sig 4000 IE. De som följer SLV’s rekommendationer i övrigt kan ju nöja sig med 100g Bregott om dagen, men då är de väl också fettskrämda, vilket ställer till en del problem…
Den påstådda mängden D-vitamin i 100g livsmedel (Källa: SLV)
Vårdcentralen kan testa D-vitaminvärdet i blodet och det gjordes på mig i maj förra året i samband med en massa provtagningar i samband med att jag led av yrsel (ni som följt min blogg sen starten kanske minns den tuffa perioden av mitt liv). Provet heter S-Vit D25. Jag hade ett alldeles utmärkt värde då 166 nmol/l (referensvärde 50-178), men så hade jag ätit D-vitamin under vintern och sen precis kommit hem från LowCarb-kryssningen i Karibien.
Undrar hur värdet varit utan de ganska optimala förutsättningarna?
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Ät INTE ål, den är kraftigt utrotningshotad. Många insjöfiskar har förhöjda halter av olika gifter. Detsamma gäller vilda fiskar från Östersjön (odlade får annan typ av mat så gifter lagras inte in på samma sätt). Kvinnor ska ända till de fått sina eventuella barn undvika vildfångad Östersjöfisk, speciellt fet sådan. Ett par gånger/år är ok. Kvinnor kan senare i livet och män kan hela tiden äta sådan fisk mycket oftare. Borde stå mer på Livsmedelsverkets hemsida. Jag vet, vi gillar inte Livsmedelsverket, men vad gäller gifter i fisk så stämmer det. /Marinbiologen
Tack för faktakomplettering! Det var det jag kände på mig och därför efterlyste svar på.
Jag har bara ätit ål de gånger det serverats på något julbord. Viktväktarna har alltid varnat för ål eftersom den är så fet.
Hej!
Jag har dagligen ätit Vitamin D, 5000 IE, i ca ett år. Förra vekan fick jag mina provresultat och jag låg på 140 nmol/l. Alltså ingen fara överhuvudtaget att äta 5000 IE/dag. Kommer fortsätta äta samma tabletter hela sommaren.
Jag äter också Vitamin D 5000 IE, men har aldrig lyckats med varje dag någon längre period. Det blir alltid uppehåll ibland. Jag hade bra värden och känner mig inte orolig för att det blir för högt. Det är långt kvar innan de toxiska nivåerna.
Jag slipper även om jag gillar att jaga solstrålarna då jag tillhör dom som får äta D-vitamin året om! ”skratt” Nu förstår jag varför läkaren inte misstänkte något annat än min fetma som orsak för mitt dåliga upptag av D-vitamin, men ju närmare jag kom en mer normal vikt så började man leta efter andra orsaker och hittade glutenintolerans. Då saknas ett enzym som ska ta tillvara några viktiga vitaminer och mineraler bla D, zink och B har jag förstått!
Vad intressant med kopplingen till glutenintolerans, tack för info.
Visst är det märkligt att fetma kan orsaka att man inte blir ordentligt utredd. Tack Cina att du delar med dig.