Jag har ätit LCHF i över åtta år och det har passerat många resor, både semesterresor och mer arbetsbetonade.

I början gick det alltid dåligt att följa kosten. Jag tog alla chanser som fanns att göra avsteg. Det fanns lika många förevändningar som avsteg och de flesta handlade om att unna sig, för det var ju ändå semester. Den som ätit LCHF ett tag vet vad jag menar när ”stora suget” sätter in, men förhoppningsvis vet ni också vad jag menar när jag hävdar att ”tar man inte första tuggan slipper man också suget”. Jag har inte en chans att stå emot om suget verkligen anfaller mig, däremot har jag stor chans om jag aldrig försätter mig i den situationen. Svårt? Ja det är jättesvårt, men det går om man vill och jag VILL!

De senaste åren har jag inte använt semestrar, vare sig hemma eller på resa som orsak att göra avsteg. Jag har gjort fyra USA-resor utan att trilla dit på amerikansk skräpmat. Jag är just nu andra gången på Kreta och det går väldigt bra än så länge.

Hur gör jag och hur tänker jag?
Det absolut viktigaste är motivationen. Är jag beredd att komma hem och bli besviken? Är det värt någon minuts njutning att få en besk eftersmak av en annars trevlig resa? Varför skulle ”fel mat” vara så mycket mer åtråvärd under en semesterresa i ett annat land än den är hemma?

Näst viktigast är att sköta magen och då gäller det att ligga i redan från starten hemifrån. Inte fuska en enda måltid med fetthalten för då kan det ta tvärstopp och det är både plågsamt och inte bra för vikten. Vi grundade redan hemma med fettkaffe på avresedagen och sen har en burk kokosfett fått följa med i resväskan. Första shoppingturen köpte vi både smör och majonnäs och här på Kreta är det riklig tillgång på riktigt bra olivolja vid varje matbord.

Det tredje tipset som är nytt för i år är proteinfasta (populärt med olika fastor just nu). Med proteinfasta menar jag att verkligen tänka igenom proteinintaget för det blir väldigt lätt för mycket för oss lite korta och rundnätta kvinnor. Det är inte ok att äta för mkt protein hemma och då är det inte det under resor heller. En hotellfrukost av buffetmodell kan bli hur mkt protein som helst om man inte tänker sig för. Då finns det inte en chans att bli hungrig innan lunch sen inte heller hungrig till middag. I år gör vi så att vi äter lunch ELLER middag ute på olika ställen och jag tänker mig för till frukost. Om jag knappt äter frukost hemma är det inte rimligt att plötsligt äta allt som finns på en frukotbuffet och sen två väl tilltagna måltider till. Gratis är gott och även om hotellfrukost inte är gratis så känns det onödigt att inte äta det man betalt. Därför äter vi oftast frukosten som brunch och sen inte lunch för att utnyttja att frukosten ingår där vi bor. Ett kokt ägg med smör som bas och sen lite annat. Jag har smakat på yoghurten (Kretayoghurt är himmelskt god) men behöver inte äta den varje dag. Jag har ätit solmogna bifftomater och en bit ur en närodlad solmogen persika, men inte heller det varje dag. Måttlighet är det som gäller.

Det fjärde och sista tipset är att välja uteställen och livsmedelsbutiker med omsorg. Redan 1985 lärde vi oss att i Grekland skall man leta upp de matställen där det finns grekiska gäster. Jag kan tänka mig att det gäller i en del andra länder också (förmodligen inte USA :-)). De ställena finns inte på turiststråken utan man får leta lite i gränderna. Greker kan laga mat och de använder bra råvaror som smör, rött vin och olivolja utan fusk. En traditionell restaurang lagar maten så att gästerna kan följa processen. För var det vanligt att man gick ut i köket och pekade i grytorna vilken bit man ville ha. Välj traditionella rätter och våga testa. Vi älskar tex Stifado (jfr med Kalops) och den är alltid vällagad och god. Att vi väljer bort ris/potatis är inget problem. Vi brukar få extra smör, olivolja och stekta grönsaker istället.
Livsmedelsbutiker är ett eget litet problem. På turistorter är det tätt mellan små Supermarkets som tillhandahåller det turister brukar handla, dvs inte det vi vill ha. Vi besökte därför en livsmedelsbutik inne i stan, där genomsnittskunden var en grekisk husmor i vår egen ålder. Till slut fann vi riktigt smör (om än med extremt lång hållbarhet) men också lite konserver som fungerar (makrill finns i större smakurval än vi är vana vid). Delikatessdisken är inte mycket att skryta med, men för den som bor med kök är urvalet råvaror stort. Vi nöjde oss med hårdost av get- och fårmjölk. Otroligt krämig och god ost som vi ätit som kaffetilltugg när vi varit sugna.

Sammanfattningsvis
Det är frågan om att bestämma sig och sen göra det bästa av situationen. Jag har inte längre lust att gå ner samma kilon om och om igen. Det dyker hela tiden upp anledningar till avsteg, är det inte semestrar är det familjeangelägenheter eller andra orsaker. Jag har bestämt mig en gång för alla och då är det ”bara” att vara konsekvent. Ett bra verktyg längs vägen är att mäta ketonerna. Jag mäter inte längre varje morgon, men tillräckligt ofta för att ha koll på att det inte drar iväg. Jag har också lärt mig vad hunger är (till skillnad mot sug) och känner jag aldrig hunger vet jag att jag äter för mycket vid varje måltid.

Det vore kul att höra era reflektioner kring detta lite känsliga ämne. Semesterresor verkar ha en särställning när det gäller att tillåta sig avsteg.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka