Jag har inte druckit mjölk på väldigt länge, det måste vara flera år sen sist. De komjölksbaserade produkter jag använt har i huvudsak varit vispgrädde, creme fraiche och ost av olika slag förutom smör som så gott som är utan komjölkproteinet.
Häromdagen blev det helt fel i mitt matintag. Jag åt en brunch vid 11 och sen ingenting innan jag åkte ner till centrum och gjorde ärenden. När jag stod på ICA var jag så hungrig att jag mådde illa. Det är en helt ny känsla att hantera. Hunger känns i magen och sug i hjärnan anser jag. Det har var helt klart från magen och jag räknade på vad jag ätit och förstod att jag behövde något innan jag kom hem.
Fy vad jag fortfarande tycker de här situationerna är svåra. Det finns så lite att välja mellan som bara går att stoppa i munnen och jag har så lite fantasi i paniklägen. Den här gången blev det ca 80-100g Macadamianötter.
När jag kom hem var jag inte hungrig längre och enligt mitt nya tänk så äter man inte då. Trots att maten är planerad och i det här fallet till och med tillagad. Jag var ensam hemma så det fanns inte anledning att äta av sociala skäl heller. Jag var mätt även när jag gick och la mig.
Vid fyratiden vaknade jag och var VRÅLHUNGRIG och illamående. Återigen – hunger känns igen av att den känns i magen. Jag var tvungen att gå upp för att få i mig något och det är inget som händer ofta. Jag minns faktiskt inte när jag sist gått upp för att äta på natten, det är inget jag gjort mer än möjligen under mina tidiga graviditeter. Då drack jag mjölk och åt skorpor mot halsbränna på nätterna.
Kylskåpet gapade tomt mot mig. Vi har mat som skall tillagas – inte sådant man känner för att plocka i sig klockan fyra på morgonen. Ägg otänkbart, en sked majonnäs? knappast, bacon eller annat kött lika otänkbart. Så föll ögonen på en liter standardmjölk i kylskåpsdörren. Kvarglömd av dotter och barnbarn och fullt drickbar.
Ett kungarike för att få dricka mjölk var min direkta tanke. Jag drack två glas mjölk och sen somnade jag om. Hur det var när jag vaknade vill ni inte veta. Det är sådant man aldrig vill höra talas om och framförallt inte känna lukten av. Kroppen vände ut och in på sig själv och så var det med den saken.
Det jag förmodligen gjort utan att det var planerat var en mjölkbelastning. dvs jag har avstått från mjölk under lång tid och nu drack jag det på fastande mage (fastande bortsett från nötterna 8 timmar tidigare) dessutom hade jag fastat under betydligt längre tid än vad som krävs när man gör belastningar inom vården så effekten kanske blev extra stor av det.
Det jag lärde mig var att det stämmer väldigt bra att jag mår bättre utan mjölk och efter den här upplevelsen är det lättare att acceptera. Jag lärde mig också att man får nog tänka några timmar framåt och en sån här gång äta på kvällen även om man inte är hungrig. Jag är så ovan vid själva tänket att jag inte riktigt lärt mig att hantera det ännu.
Tidigare har det varit självklart att man inte utsätter sig själv för att svälta ihjäl, dvs man äter helst lite INNAN man blir hungrig…. ni förstår säkert vad jag menar. Man äter efter klockan, av sociala skäl och allt möjligt annat. Det här med att äta efter vad ens kropp kräver är en helt annan situation som tar tid att lära sig, men det är både kul och spännande även om jag kunnat vara utan just den här händelsen.
Säkert bra för barn, men inte för mig
Hej igen! Jag kollar upp ”gryningsfenomen” och ser att du redan i sep 2012 skrev om ditt fasteblodsocker på 6,3, trots ketos, och jag undrar hur det ser ut nu? Jag har ett blodsocker som är högst (6.3) på morgonen, likaså blodtrycket, med lägre vären under dagen. Jag ska ta ett långsocker snart, och oroar mig inte direkt, men är lite nyfiken. Du räknar dig väl inte som prediabetiker? Har ni andra kollat?
Om jag får hunger på knepiga ställen brukar jag satsa på smör och ost – det finns överallt, nästan. Länge hade jag kokta ägg i väskan, eftersom jag led av svåra blodsockerfall under kh-tiden. Till slut insåg jag att jag inte fick blodsockerfall längre. Men jag grundar alltid med ägg, ost och smör om jag ska vara borta 6-7 timmar och vill slippa äta.
Du som liksom jag har svårt att få bort ”trivselkilona”, har du någon gång funderat på att äta efter din blodgrupp, det är ju verkligen att äta det som kroppen behöver.
Jag har läst boken men blev skeptisk eftersom den säger precis tvärtom mot hur jag ätit när jag blivit frisk från åkommor jag haft nästan hela mitt vuxna liv
Hej hopp,
Jag hade mått illa som tusan av att göra som Du gjorde oavsett vad. Om man är vrålskrikhungrig och dricker kylskåpskall mjölk och två glas dessutom så hade jag reagerat åt samma håll faktiskt. Det här med kyla och tom magsyremage och dricka lite fort.
Jag har druckit mycket mjölk på det viset tidigare i mitt liv utan att reagera. Nu är det länge sen jag drack mjölk och kroppen mår uppenbarligen bättre utan.
Intressant ”experiment”.
För min del har jag blivit lite konfunderad över det här med hunger. När jag slarvat med kosten och ätit mera kolhydrater har jag känt normal hunger, alltså något som sakta byggs upp så man hinner laga mat innan det är panik. När jag äter strikt LCHF (vilket jag så gott som alltid gör) får jag en rejäl panikhunger med illamående som måste åtgärdas direkt. Det är som att slå av och på en strömbrytare. Det är inte roligt och jag undrar varför det är så.
Det många glömmer är att mjölk är redigt svårsmält laktos eller inte. (laktosintolerans är kraftigt själv överdiagnostiserat idag – en stor mängd har helt enkelt IBS och klarar inte av att smälta mjölken så bra men byter först till låglaktos och sen laktosfritt och i värsta fall riktiga geshäften laktosfritt smör, vilket endast möjligen de som föds med primär total laktas brist kan behöva – det är bara ett sätt för mejeriföretagen att tjäna mer).
Om och men hit eller dit, 2 glas mjölk är mycket mjölk om man har känslig mage, sen antar jag du drack den direkt också? ”Rå” mjölk brukar vara än värre, lättare att tåla i matlagningen av den anledningen (och i ärlighets namn får man sällan i sig så mycket som 4 dl mjölk i en portion vilket två små glas skulle vara).
Kan även tänka mig att de ca 20 gram kolhydraterna på ett bräde gjorde sitt till att irritera magen när du vanligtvis äter ganska strikt?
Du har väl sannolikt blivit laktosintolerant efter att inte fått i dig laktos på länge. Laktosintolerans ger diarré och gasbildning efter laktosintag.
Hej Annika! Kul att se dig här 🙂
Jag får i mig laktos regelbundet – senast lite yoghurt på Kreta.
Jag har inte druckit mjölk på många år och använder inte laktos i matlagningen själv längre och jag har slutat med grädde i kaffet.
Däremot äter jag laktos om någon annan lagar maten. Jag äter väldigt mycket mindre laktos än tidigare men inte noll.
Det var nog en chock med den mängden.
Jag la ju om mina måltider i tre huvudmål och tre – fyra mellanmål, givetvis väldigt små mål och mellisarna ännu mindre. Det som hände var att jag gick ner i vikt det mest troliga pga portionsstrl plus det energitäta innehållet och hungerkänslorna kom tillbaka. Absolut att du har rätt hunger kommer ifrån magen och suget i från hjärnan kommer fortfarande ihåg känslan då jag första gången fick uppleva hungerkänslor igen, jag trodde jag skulle svimma, yr, ont i huvudet och magen som sved av tomhetskänslor. Nu efter drygt fyra år så kan jag ställa klockan efter hunger så det är inga problem att komma ihåg att äta ca var tredje timme. Hungrig varje gång är jag inte men jag vet att låter jag det gå fyra fem timmar så får uppleva panikhunger igen!