Eftersom jag inte vet exakt vad som blivit min framgångsnyckel när det gäller viktminskning försöker jag redovisa alla förändringar jag gjort under de åren jag ätit LCHF och framför allt dem jag gjort de senaste åren. Jag vill inte med säkerhet koppla det till viktminskningen och kanske heller inte till välmåendet. Det är bara empirisk forskning jag håller på med och jag gör det utifrån sådant jag snappar upp och tänker att det kan vara värt att testa. En sådan förändring är att jag medvetet tagit bort fluor. Förmodligen får jag ändå i mig en hel del via det kommunala kranvattnet som vi dricker här hemma varje dag.
Jag läste för många år sedan om tveksamheterna runt det av tandläkarna så lovordade fluoret. Fluor kan påverka sköldkörteln negativt och eftersom sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen tog jag resolut bort fluoret och riskerade hellre tandhälsan. Jag slutade tvärt och har inte börjat om sen dess. Jag har varit till tandläkaren flera gånger och fått min tandstatus godkänd dvs inga som helst förändringar åt det sämre hållet. Jag har allvarlig tandläkarskräck och har genomlidit många timmar i tandläkarstolen med tanke på allt amalgam som finns i min mun. Sen jag började med kolhydratreducerad kost på allvar 2005 (jag blev så gott som sockerfri redan 1993 i samband med en graviditet) har jag inte haft någon karies alls. Någon enstaka lagning har lossnat och blivit utbytt, i övrigt är det enbart tandsten som bekämpas. Min uppfattning utifrån min egen erfarenhet är därför att med goda matvanor (LCHF) behöver man ingen särskild kariesbekämpning i form av Fluor.
Idag hittade jag på Facebook en länk till en artikel om Fluor och då kom jag på att jag borde ta med det i mina rapporter om viktminskningen eftersom det kan finnas en liten ledtråd där. Mina sköldkörtelvärden var vid senaste provtagningen helt korrekta och om de påverkats av mindre fluor vet jag inte. Jag tar inget ansvar för innehållet i den länkade artikeln, den får stå för sig själv, utan uppmuntrar istället mina nyfikna men skeptiska läsare att själva googla och bilda sig en uppfattning om vitsen/risken med att använda Fluor.
Jag minns att jag i början av min LCHF-tid läste en artikel om varför man började tillsätta Fluor i tandkräm och det lär ha haft med det klassiska produktionsproblemet att göra dvs man producerar en produkt och får ett spill man inte vet vad man skall göra av och då hittar man på en ny produkt där man kan få avsättning för det som ursprungligen var en restprodukt färdig för avfallshantering. Det finns många historier om detta fenomen och vi oupplysta konsumenter är de som drabbas i slutänden.
Många har under åren frågat vad vi använder för tandkräm i stället eftersom det inte finns någon fluorfri att köpa i dagligvaruhandeln. Svaret är Weledas från hälsokosten. Det finns fler alternativ än Weleda och Weleda har i sin tur flera smaker så man får testa sig fram till vad man gillar. Vi har slutligen fastnat för den blå med saltsmak.
Weleda tandkräm utan fluor
Tack för informationen. Pimpsten låter ju inte så bra egentligen. Det brukar man använda till fötternas hårda hälar! 🙂
Håller med…..
Hygienisten påpekade att det inte är något man skall regelbundet. Produkten fanns i två varianter en mera finmald pimpsten och en grövre. Enligt uppgift tog den bort föroreningar.
Om man slutar med fluortandkräm men dricksvattnet i kranen innehåller höga fluoridhalter och man gillar att dricka mycket vatten: finns det då något sätt att minska halten något?, vill minnas att jag förr hörde om att man lät vattnet stå ett dygn i öppen kanna så skulle halten minska -så gör man ju med blomvatten.
I den här länken påpekas att koka vattnet i alla fall inte hjälper:
chemistry.about.com/od/chemistryhowtoguide/a/removefluoride.htm
Hej alla!
Maken och jag äter LCHF sedan 2009. Det är flera år sedan vi hade hål i tänderna och tandstenen har minskat kraftigt. Efter att ha läst på har jag börjat med fluorfri tandkräm (Kingsfisher). Maken har nu också bestämt sig för att lämna fluortandkräm. Men med sonen som läser på ”Käftis” är samtalsämnet laddat. Har förstått vid våra diskussioner att utbildningen är tydligt styrd av industriintressen. Sonen är en fri tänkande person för övrigt men här är han ”kopt”. Sorgligt hur långsamt förändringens vindar rör sig i den akademiska världen.
Tack för länkar och tips.
Hej och välkommen hit,
Det kommer nog ta lång tid innan den akademiska världen klarar sig utan industrins sponsorpengar, om det ens kommer att ske.
Det är bra om du frågar vad den slipande pastan innehåller. Fråga också om tandsten. Putsas den bort, skrapas den bort, med vilka medel? Sandpapper 🙂 ?
Bra fråga! Det är någon slags slipande pasta. Jag tvivlar på att det innehåller bikarbonat. Men det är mera troligt att det innehåller fluor.
Men det kan ju inte vara så svårt att ta reda på. Jag har tid hos min tandhygienist näst vecka och kommer att fråga. Återkommer!
Vad använder tandläkaren vid putsning, det där sista som görs. Det känns ju lite ”grynigt”. Nån som vet? Bikarbonat blandat med något kanske?
Hej! Jag lovade återkomma angående pastan som tandläkaren använder vid sista putsen av tänderna.
Jag har nu frågat min tandhygienist och fick reda på att den kallas profylaxpasta och innehåller pimpsten, glycerin och vatten och fluor. Pastan kan ha olika grovlek på pimstenen och kan innehålla 0,1 % fluor eller 0,2 % fluor.
Det är svårt att komma undan tandvårdsprodukter utan fluor.
http://webshop.accesia.se/profylaxpasta-ccs-rda-250/462-0
På dr Annika Dahlqvists blogg finns också ett intressant inlägg och många kommentarer om fluor.
http://annikadahlqvist.com/2013/12/13/fluorets-effekter/#comment-45516
Fluor och läkemedel
Tack för fluor-artikeln/länkarna.
Tack även till Margareta i Göteborg för kommentaren.
Jag kommer inte ihåg exakt hur det gick till när jag fick upp ögonen för det här med fluor – tror att det var på Adlibris där jag brukar beställa mina böcker.
Jag är intresserad av vårdfrågor (speciellt läkemedel) eftersom jag har sett på nära håll vad de kan ställa till med.
Fluor ingår bl.a. i många olika läkemedel. Det lärde jag mig i boken ”The Devil`s Poison – How fluoride is killing you” av Dean Murphy (2008).
Tyvärr är mina kemikunskaper dåliga, men jag har översatt några rader ur kapitlet – Flouride in Drugs.
”….Man har uppskattat att,1990, fanns det 220 fluorinerade (?) läkemedel på marknaden och ytterligare 1,500 under utveckling.
Idag (min anm.: boken kom ut 2008) beräknar man att närmare 30% av alla läkemedel innehåller fluor.
En del av dessa läkemedel har funnits i åratal.
Nyligen, har en trend börjat visa sig och FDA (Federal Drug Administration = amerikanska läkemedelsverket) har dragit in många fluorinerade läkemedel från marknaden.
Precis, som i mer än 75-års djurstudier/observationer, har man funnit att de viktigaste områdena som påverkas av fluor är:skelettet (vid långvarig lågdos-exponering), hjärtat, njurarna, nervsystemet, levern samt mag- och tarmkanalen (vid mer akut exponering)… Slut citat
Här kommer några vanliga läkemedel/läkemedelsgrupper som innehåller fluor:
Lariam (malariaprofylax)
Fluorokinoloner = Antibiotika- har namn/substansnamn som t.ex. Ciproxin (=ciprofloxacin), Tavanic (=levofloxacin), Avelox (=moxifloxacin) och Lexinor (=norfloxacin). Substanserna kan även förekomma i vissa ögon- och örondroppar.
Produktnamnen kan skilja i olika länder.
Steroider, statiner, .antidepressiva s.k. SSRI, bisfosfonater (mot benskörhet) och vissa psykosmediciner t.ex. Risperdal.
Men kolla på dessa sidor: http://www.poisonfluoride.com, http://www.fluoride-history.de
Samtliga läkemedelsgrupper är kända för att kunna ge mycket besvärliga och långvariga biverkningar – biverkningar som, inte sällan, ignoreras/,bortförklaras eller förväxlas med andra sjukdomar när man söker vård.
Gå gärna in på http://www.askapatient.com och läs patientberättelser.
Sök på t.ex. Lipitor, Zocor, Lariam, Cipro, Levaquin och Avelox.
Besök också sidan http://www.floxiehope.com och http://www.ciproispoison.com.
För övrigt googla orden: floxed, floxies, fluoroquinolones, fluoroquinolonetoxicity.
På u-tube finns bl.a. en utmärkt dokumentär i 6 delar som handlar om antibiotikagruppen fluorokinoloner. Den har titeln ”Some Adverse Events”.
Slutligen – jag har också läst Brysons bok – The Fluoride Deception – och tycker att den är bra. Synd att det inte verkar finnas några böcker (för allmänheten) på svenska.
Tack för ett mycket intressant inlägg. Vi borde få till en översättning. Jag känner mig nöjd över att jag kom på att ta upp fluor igen, det tål att upprepas.
Hej Marie!
Tack för all värdefull information och länkar. Det skall jag ta vara på!
Hur skall man göra för att detta ämne skall komma upp till vårt medvetande och att vi tar det på allvar?
För man det på tal i olika sociala sammanhang så tar ingen det på riktigt allvar. Jag har bara lyckats att få mina vuxna barnbarn att riktigt förstå.
Därför blev jag så glad över att Margareta tog upp detta och att det fick respons Dig.
Vi får hjälpas åt att sprida över nätet och att dela med oss när vi hittar läsvärda artiklar.
Margareta!
Jag blev så glad över att du tog upp ett av mina hjärteämnen, nämligen FLUOR.
Den bifogade artikeln var en riktig guldgruva. Jag fäste mig särskilt vid en sak. Författaren skriver att ”Emaljen blir hårdare, men många anser också att den blir sprödare.” Jag drog parallellen med bifosfonater som man ger vid osteoporos. Röntgenbilderna ser bra ut och skelettet blir hårdare men sprödare!
Mina barn utsattes för fluorsköljning när de gick i skolan. Det var på den tiden jag inte ifrågasatte s.k. experter. Jag var också väldigt noga med att mina barnbarn använde fluortandkräm och tuggade sina fluortabletter när jag hade hand om dem på loven. Inte kan något som man rekommenderar till barn vara farligt resonerade jag!! Vi hade inget annat än fluortandkräm och jag sköljde mina tänder med fluorlösning.
Så aningslös var jag innan jag läste boken The Fluoride Deception av Christopher Bryson för några år sedan.
Det är en verkligt skakande och tragisk berättelse om hur staten och industrin i förening lyckades hjärntvätta hela det medicinska etablissemanget, tandläkarkåren och allmänheten om att fluor var ofarligt och hindrar karies.
Man får insyn i de skummaste av skummaste affärer på allra högsta nivå.
Den är spännande som en thriller men som tyvärr bygger verkliga händelser och om de män som styra världen och hur det går för visselblåsare som Phyllis Mullenix. Den är också väldigt välskriven av en flerfaldigt belönad vetenskapsreporter.
Eftersom den inte är översatt till svenska så kände jag mitt ansvar att skriva en sammanfattning av boken här.
http://www.kostdemokrati.se/margareta/2013/06/23/har-du-last-vad-som-star-finstilt-pa-dina-barns-fluortandkram/
Men försök att läsa boken om den ger så mycket mer. Och sprid dess budskap.
(Numera borstar mina barnbarn sina tänder med tandkräm utan fluor som vi köper i hälsokosten. Själv borstar jag med bikarbonat.)
Jag kan bara hålla med. Har inte lyckats få med ban och barnbarn ännu, men maken och jag använder inte fluor.
Tack så mycket Margareta, ett angeläget ämne som vi måste sprida vidare.
Och bikarmonat för mig med endast lite tandsten för tandläkaren att putsa bort,år efter år.
Hur gör man när man använder bikarbonat som tandkräm?
Jag doppar tandborsten i pulvret. Behövs väldigt lite.
Tack! Ska prova detta!