Ibland känns det som att jag kämpar i motlut. Sen jag försommaren 2012 började mäta mina ketoner i blod har jag förstått att det är helt nödvändigt för min viktminskning att jag når upp till någon viss ketonnivå i blodet. Exakt vilken nivå vet jag inte exakt för jag mäter inte så ofta längre eftersom jag trodde jag visste hur jag skall äta, men när viktminskningen kommit igång ligger jag oftast mellan 1,5-2,0 (ibland betydligt högre och ibland lägre), men alltid över 1,0.
Jag har sen jul- och nyårshelgen kämpat för att hitta tillbaka till det flow där jag var fram till i början av december dvs en harmonisk lunk där vikten vissligen – precis som vanligt – guppade som en berg- och dalbana, men det var för första gången på många år fler dalar än berg och det resulterade i att jag under 2013 gick ner 12 kg från maj till december. Det händer inte mycket mer än just berg- och dalbana, så jag har börjat mäta ketoner igen. Jag blev både förvånad och inte förvånad över resultatet. Noll och intet, inte en enda liten mätbar keton i sikte.
Inte förvånad eftersom inget händer med vikten, men förvånad eftersom jag äter så pass korrekt (dvs likt hur jag åt under viktminskningen i höstas) att jag borde vara i ketos sen strax efter nyårshelgen. Sen dess har jag inte gjort några större avsteg mot min vanliga kost. Jag har kontrollerat om det är några ketoner i urinen och där finns ++ dvs åtminstone ljuslila och tjusigt. Jag strävar ändå efter att hitta dem i blodet eftersom det verkar vara då jag får viktminskningen att fungera. Första sommaren jag mätte i blod (2012) fick jag kämpa länge innan stabil ketos infann sig, men sen dess har jag haft någon slags utslag varje gång jag mätt, så lite förvånad är jag ändå och framför allt har jag börjat ifrågasätta mätaren. För inte kan det väl vara min kost det är fel på? 🙂
Testa att göra ”hård” omstart på apparaten, ta ur batterierna helt enkelt, kan hjälpa om den hängt sig. Jag är själv oerhört seg att få igång ketosen, så lite tålamod kombinerat med några längre promenader under fastedelen av dygnet om du hinner med sånt?, jag har haft turen att kunna starta dagen med ett pass snöskottning på fastande mage i några dagar nu, känns bra. Att du med din erfarenhet skulle äta fel tror jag du kan utesluta.
Tack för tipset, jag testade, men fortfarande LO.
Jag har varit i djup ketos med bruten tå så jag vet inte om jag tror motion är något universalrecept, men visst kan det fungera för att komma igång. Promenader är alltid trevligt när tiden finns.
Utan för dagens ämne men… jag har skrivit ett utlovat svar på en fråga under rubriken Fluor från den 4 jan.