När jag skrev inlägget om SVT’s besök kom det aldrig iväg för jag sökte bilder. Det var ett så roligt besök att det finns mer att berätta, men än så länge hittar jag inte bilderna.
Det är ju inte varje dag man får besök av SVT’s reportageteam och dessutom inte så fint program som SVT Agenda anses vara. För oss var den gången den första och vi var väl lite allmänt stirriga innan vi insåg att de var ”vanliga människor” precis som vi.
De frågade efter matställe i närheten och det är ju inte precis något som finns här ute på landet. Därför blev det naturligt att bjuda dem på mat när inspelningen var färdig. Vi hade mat i kylen (kycklinglevermousse) och jag ursäktade mig för det knepiga utbudet men det blev precis tvärtom, de var väldigt nyfikna. Fotografen visade sig vara väldigt sparsam med pasta/pizza och dylik snabbmat som den typen av resande yrkesgrupp lätt fastnar i. Reportern åt väl mest i studiesyfte till en början, men blev väldigt förtjust så det slutade med att båda fick receptet till min på Kolhydrater iFokus väldigt populära Kycklinglevermousse. Reportern berättade att han varit i vårt område tidigare för att det finns en fotbollsplan. Nu kunde han inte spela längre pga en knäskada, men sonen spelade. Vi tog chansen och berättade om att muskler stärks naturligt av den här kosten. Det roliga var att han trodde oss och att han blev ivrigt påhejad av fotografen så vi fick lite – alla-mot-en-känsla.
En tid efteråt hade jag mailkontakt med reportern och fick då veta att han anammat vår kost och trodde på dess läkande verkan och han kunde glatt meddela att hans knä var så mycket bättre att han hade hopp om att kunna börja träna igen. Han hade börjat och kände att det bar bättre än vid alla försök han gjort tidigare.
Så kan det gå när man kommer hem till oss. Vi brukar inte bjuda gäster på lever, men den har gången blev det väldigt lyckat att just det var allt som fanns i kylskåpet. Hade vi haft något alternativ hade det förmodligen inte blivit lever vi bjöd på.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Du dålig reklam?! Du som alltid går så metodiskt o noggrant tillväga och som undersöker och utvärderar så mycket. Jag är dig mycket tacksam och anser din blogg var en av de mest läsvärda inom LCHF. Tack Margaretha!
Jag var för tjock för att representera LCHF 🙂
Tack själv för uppmuntran, det värmer alltid.
Tyder väl på en väldig okunskap om man anses vara för tjock för att vara representant. Ska man då smyga med det till man har lyckat gå ner och sedan ”komma ut” som en LCHF-are!!!
Då får jag gå och gömma mig, för jag är helt körd!
När man blir hånad på forum och bloggar för att man är fet är ok så länge det inte är övertygade LCHF-are som skriver. I mitt fall var det när jag visade mig offentligt och efteråt fick min fetma kommenterad just av LCHF-are. ”hon som hållit på så länge borde ha gått ner mer” osv
Den som säger något sådant är, med förlov sagt, tjock om huvudet.
En sådan kommentar visar också på att det är väldigt viktigt att vi fokuserar på hälsan och inte på vikten. (Den som är smal kan ha mycket farligt fett runt sina organ.) Bland annat därför börjar jag bli liiiite trött på alla framgångshistorier där folk berättar om sina viktresor. Ofta är det unga/yngre människor som är glada över sina viktnedgångar – och det är dem väl unnat – men för mig är det oerhört mycket mera väsentligt vad LCHF-kosten gör för hälsan. Vikten är bara en bieffekt.
Det var en trist kommentar!
Jag har klippet sparat någontans i min dator. Jag blev lite bränd av det där eftersom jag efteråt fick läsa i en trist kommentar på ett forum att jag var dålig reklam för LCHF.
Vilken kul läsning! Tänk om det gick att få se igen! Kanske man kan söka på Youttube eller Svt Play?