Vi har varit husvagnsfamilj sen 1988. Redan då hade jag behov av eget kylskåp då vi var på resa. Vi hade en 1 1/2-åring och reste över hela Sverige på olika aktiviteter. För mig var det jobbigt att bo hos andra, om än älskad familj eller vänner, eftersom jag inte ville vara dygnet-runt-beroende av andras hushåll. Ja ville ha mat och inte ”smörgåsfika” vid måltiderna redan då, men minns också beroendet av Lättfil, Lätta och Fun light. Jag kämpade ständigt med övervikten sen graviditeten. Allt var enklare med husvagn, där vi skötte maten själva och kunde även bjuda. För barnen, som hann bli tre, var det en trygghet att sova i samma säng även om utsikten förändrades ibland.
Tiderna har förändrats och LCHF-campingen i Trosa var sista gången vi gjorde en sommarresa med husvagnen. Jag minns hur jag upplevde det som ett slit. Förutom att ta sig dit och hem tar det tid att komma på plats. Det är också mer praktiskt arbete jämfört med att bo i stuga. När LCHF-campingen året efter flyttade till Säffle var det så mycket enklare att bo i stuga och så har det fått bli sen dess. Vi har sen vi blev fria från barnansvar rest mer utomlands och här i Sverige gjort kortare utflykter med övernattningar medan husvagnen stått still som gäststuga på tomten.
Våra gamla trotjänare på väg mot nya äventyr
Tankarna på husbil har funnits länge, men frågetecknen har varit många. Till slut blev det ändå ett byte. En stillastående gammal husvagn (2004) med lika gammal dragbil mot en gammal husbil (2000).
Premiärtur med Hjalmar
Vi letade länge och hade rätt många kriterier som skulle uppfyllas. Vi hann rata rätt många objekt innan vi hittade Hjalmar som fick följa med hem. Hjalmar är en Hymer 644 B från 2000 och är både 6-bäddad och 6-bältad så vi kan få med stora delar av vår familj om vi vill.
För mig som dragit en stor husvagn under alla år var det en frihet att ”bara” köra en husbil. Tänk att det tar bara några minuter att komma till ro på en uppställningsplats att jämföra med husvagnskrånglet.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka