Nya vanor

Vi går förmodligen mot en ny fin dag. Semester är tid för reflektion och den här gången har jag tänkt dela lite av mina tankar kring mat och matlagning.

Det är väldigt lätt att ryckas med av andra människors nycker oavsett var man är och i vilken situation. Hemma kan jag önska att jag rycktes med i någon slags matlagningsentusiasm.

Här är det serverat så nu gäller det så triviala saker som att välja bord för frukost, solstol vid poolen eller på stranden, vart ska vi promenera idag eller vid vilket bord ska vi äta middag. Saker som egentligen inte spelar roll men som kan starta en stresskurva.

Istället för att vara här och nu och känna det blir som det blir, frestas man att agera för att det ska bli liiite annorlunda och förhoppningsvis liiite bättre. Ett trivialt exempel härifrån är matborden på utomhusterassen. De är få relaterat till antal gäster men väldigt attraktiva. Där ute är det sommarvärme, dagsljus och väldigt lugnt och tyst, nästan bara havet hörs. Inne är det bullrigare, lysrörsbelysning och AC. Valet är alltså enkelt, men prestationen att nå målet, är jag beredd att ta den? Antingen komma bland de första dvs stressa 10 våningar ner när man knappt vaknat, eller vänta till sist och känna att halva förmiddagen försvinner. Vi räknar inte tiden i solstolarna som många andra verkar göra så det spelar ingen roll, men frukost efter kl 10 känns lite sent. Vid middag drar solnedgång på vår balkong mer än ett balkongbord, det krockar tidsmässigt den här tiden på året.

Den här typen av till synes triviala problem finns det gott om i min vardag. Äta lunch tex. På vår skola finns mat jag kan äta ett fåtal gånger per månad. Alla andra dagar måste jag antingen vara utan eller gå ut och leta, endera via lunchrestaurangernas matsedlar eller på ICA. Det är både trist i längden och blir aldrig riktigt bra. Det är oftast även så att tidn inte finns för längre utflykter. Bäst vore matlåda, självklart, men då måste det finnas något att ta med. Jag har under alla år jag umgåtts med LCHF:are på nätet och IRL fått massor av tips, men ändå inte lyckats få till matlådor som rutin.

Hemma hos oss har vi svårt nog att få till alla rutiner som innebär lagad mat på bordet till frukost och middag varje dag och finns inte det åker alla eventuella kylskåpsrester fram och ingenting blir över till någon matlåda. Vi är trötta och ingen av oss har oftast lust att ta itu med matlagning varken på morgonen eller när vi kommer hem. Fortsätter vi rota i rutiner så är det väl redan vid själva planeringen vi stupar. Mat ska även inhandlas och då bör man veta vad som ska köpas och just där och då fanns inte orken eller lusten till det heller. Det allra vanligaste dvs ägg, smör och vad det kan vara finns oftast, men det blir tjatigt i längden till frukost, lunch och middag.

Det brukar kallas ekorrhjul, men jag har oftare sett små guldhamstrar springa i sådana evighetshjul. Vårt ekorrhjul är att ”vi tar det som finns och äter de vi brukar, så lättillgängligt som möjligt”, inte precis några kulinariska upplevelser.

Ett sätt att bryta just lunchtrenden har varit att inte äta lunch alls, men i längden är det ingen bra lösning åtminstone inte för mig. Jag har lätt att överäta när jag väl äter. Jag klarar att vara utan mat väldigt länge utan att känna hunger, men så fort jag tagit första tuggan kommer hungern och blir oftast våldsam. Då är det lätt att äta för mycket. Det hände dagen vi reste hit. Frukost på Arlandahotellet 04:45 och middag här 18:30 lokal tid, som var 19:30 svensk tid. Bara vatten, kaffe och en yoghurt vi fick tag i. Burrrr… Då var det en utmaning att begränsa sig vid de dignande buffetborden.

Ett mål för mig och de jag bor med hemma vore att återigen få känna lust för matlagning, den inspirationen brukar komma när vi under en period fått gå till dukade bord och äta god och vällagad mat. Faller man och äter onyttigt brukar man mest få dåligt samvete efteråt. Kommer jag till en så god vana som matlagning -> matlådor under 2016 blir jag mer än nöjd. Börjar vi bara VILJA laga mat igen kommer nog även lusten att planera och handla. Nuförtiden levererar MatHem.se hos oss så livet går att förenkla bara man börjar i någon ände.

Montage över utsikten från vår balkong

Montage över utsikten från vår balkong

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka

7 svar på ”Nya vanor

  1. Ett tips för hur man ska få de bra borden på semesterhotell är såklart att vara ”mycket trevlig”, le, tacka och låta serveringspersonalen placera en vid ett bord redan första kvällen – etablera kontakt. Visa respekt för dem och deras yrkeskunnande. Det kan också vara bra att sticka till dem lite dricks även om det är all-inclusive. Det brukar alltid funka för oss. För gäster som de gillar brukar de uppehålla bord genom att lägga något på dem så de ser upptagna ut och sedan visa vägen till bordet till de gäster som de gillar. Brukar även funka med badvakterna så man får de stolar som man vill ha.

    Jag är säker på att ni tillhör de ”trevliga gästerna” – fråga om de inte kan ”reservera” det bord där ni vill sitta!

    • Jamen det var bra tips. Jo vi tillhör nog de trevliga, men vi har inte lärt oss utnyttja det. Det finns All-inclusive här, men vi har bara halvpension, det räcker mer än väl för oss. Kanske det är skillnad?

  2. Tänk på hur Tommy Tappar gör – lätt att steka: fläskkotlett, fläskkarré, kycklingfilé/-lår, några bra korvar + smör och något grönt/rött.

    Det blir bra middag, var sin fläskkotlett och man överäter inte. (styckförp i frysen, ta fram till kylskåpet på morgonen).

  3. Vi är så lika, i det här med planering, och den där bottenlösa hungern som överfaller bakifrån om jag väntar för länge med mat…och visst är det svårt med avsteg oxå.
    Matlåderutin har jag i varje fall hemma. Storkok på helger, se till att det blir mat över vid matlagning i veckan, ha ett antal enkla snabba rätter i huvudet och helst oxå i kylskåpet eller frysen…omelett är gott, men helst inte varje dag. En låda i frysen med matlådorna (så ser man när de börjar ta slut) och frysta grönsaker att komplettera med.
    Och så bläddrar jag i alla lchf-kokböcker och drömmer om alla dessa spännande recept…som kräver planering o engagemang o inhandlade ingredienser o matlagningslust…

Kommentarer är stängda.