När min sjukskrivning närmade sig ett år fick jag ett brev från Försäkringskassan med en blankett att fylla i. Jag måste söka sjukpenning på fortsättningsnivå. Det spelar ingen roll att jag jobbat 50 % hela tiden och har fortsatt gällande läkarintyg.

Jag fyllde i blanketten och kom till den pyttelilla rutan där jag skulle motivera fortsatt ersättning. Det fick bli en bilaga, som jag skrev under och bifogade brevet. Den innehöll allt jag ville säga om varför jag behövde ha kvar min sjukskrivning.

Försäkringskassan höll mig på sträckbänken

Tiden gick och ingenting hände, inget svar från Försäkringskassan och så småningom inföll 1-årsdagen i början av december. Jag loggade in på ”mina sidor” och där fanns inget noterat mer än ”svar inkommit”. Några veckor  senare blanketten i retur, jag hade missat underskriften. Den på bilagan räckte inte.

Utan beviljad ersättning försökte jag jobba som vanligt i december. Redan första veckan var jag helt slut (jag skrev om mina uteblivna julförberedelser). Jag använde sparade komptimmar och sen fyllde jag på med semester. Det gick verkligen inte på annat sätt. Jag funderade allvarligt på att gå ner i tjänst och stå för mellanskillnaden själv genom utebliven arbetsinkomst. När Försäkringskassan hade utbetalningsdags fick jag inte ens pengar ända fram till ”årsskiftesdatumet” för min sjukskrivning och på ”mina sidor” fanns ingen utbetalning planerad.

Godkänd förlängning

Jag var helt slut och gråtfärdig när jag ringde, jag tålde inga motgångar och det hände precis innan jul. Fick tag i en väldigt rar ung tjej som verkade tycka synd om mig. De låg efter med allt och jag skulle visst få mina pengar, men bäst var att jag fått förlängning, de hade inte hunnit meddela mig. Jag gav henne en kram över telefonledningen. Jag vet att de ändrat reglerna nu nyligen, så jag hoppas verkligen att den här paniken att inte få förlängt inte ska drabba fler. Det är förfärligt och jag hann sjunka väldigt lågt innan jag förstod att allt var löst.

LCHF-kryssningen är en stor grej för mig.

Det känns skönt att jag är beordrad att göra roliga saker och sådant jag mår bra av och det tänker jag verkligen utnyttja. Nu kommer tex helgen med Åbo-kryssningen. Det är så sällan jag kommer iväg på något och jag gruvar mig väldigt i förväg. Ska jag orka, hur ska jag klara få ihop en packning med kläder jag trivs i (är nattlinne och mysdress ok så är det fine för mig)…. osv.

Jag tycker det är roligt att träffa alla jag känner, men också alla jag bara hälsar på och vet vilka de är. Det passar mig egentligen bäst att träffa en i taget och inte hundra som det nog kan bli i morgon och på söndag, (Jag har läst deltagarlistan och det är många kända namn som fladdrar förbi). Det är alltid lika roligt att få ansikte på dem man bara umgåtts med på nätet och allra roligast att möta dem som verkligen visar att de följer mig genom att peppa mig att fortsätta skriva.

Mitt skyddsnät

Jag har med mig maken Mats, yngsta dotter Linnea med kille och sonen Anton med en kompis. De kommer att ta hand om allt praktiskt runt mig, så jag slipper stressa. Då klarar jag mig bra sen.

Det värsta som kan hända är att jag tappar bort mina saker, glömmer bort vart jag ska och beter mig förvirrat. Så är livet just nu, men jag är glad, inte särskilt ”deprimerad” och tycker det här ska bli väldigt roligt.

Klicka bakåt

Del 1 – Mitt 2015
Del 2 – Första läkarbesöket
Del 3 – Sjukskriven
Del 4 – Dåtid
Del 5 – Citalopram
Del 6 – 50 %
Del 7 – Hög sänka
Del 8 – Upptrappning
Del 9 – Försäkringskassan
Del 10 – Depression
Del 11 – KBT
Del 12 – Ny medicin
Del 13 – Venlafaxin
Del 14 – Paus
Del 15 – Nya piller
Del 16 – Ännu mera piller
Del 17 – Julförberedelser
Del 18 – Blodtryck
Del 19 – Sömnapnéutredning

Klicka framåt

Del 21 – Resumé

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka