Nu när jag fastar känns det aktuellt att börja skriva om ketoner igen. Det är många som hör av sig och frågar om jag fortfarande mäter och svaret på det är ja, det gör jag – ibland. Jag vet när det inte är någon idé för att det inte finns några att mäta och jag vet när jag är på väg upp och därför nyfiken. Den euforiska känslan när jag ligger högt går inte att ta miste på men jag mäter i alla fall, för att få bekräftat att känslan är rätt.

Hur jag mäter ketoner?

Urin

Jag har urinstickor och använder dem ibland, men numer bara när jag befarar att jag är på väg ur. Har jag inget utslag ens på urinstickorna är jag illa ute, men det händer nästan aldrig numer. Under mina första år på LCHF (2005-2012) litade jag på dem och trodde att jag var i tillräcklig ketos när de visade lila. 2012 lärde jag mig att mäta i blod och då insåg jag att det för mig fortfarande bara var gränsfall till ketos, men inte så djup som jag önskade. Det handlar tydligen om att man spiller ut olika mängd ketoner i urinen, eftersom det för en del inte alls fungerar som för mig. Jag kände mig lurad när jag insåg det eftersom jag trott att jag gjort rätt under många år.

Blod

Sen jag lärde mig mäta i blod 2012 har jag alltid tyckt det är den säkraste och bästa metoden men den har en stor nackdel och det är priset. Det är kostsamt. Numer mäter jag inte i blod särskilt ofta, inte alls om jag vet ungefär var jag ligger. När jag startar ett nytt experiment som tex långtidsfastan mäter jag alltid för att få bra referensvärden för utvärdering.

Andedräkt

När Ketonix kom var jag snabb att köpa. Jag insåg direkt att den engångssumman skulle löna sig många gånger om jämfört med att mäta i blod. Eftersom jag är skeptisk av naturen gjorde jag många kontrollmätningar mot både blod och urin och det var tillräckligt överensstämmande för att jag skulle vara nöjd. Det är så enkelt att blåsa och direkt se var man ligger och man har även möjligheten att mäta flera gånger under dagen, vilket jag anser orimligt med de dyra blodstickorna.

Sen jag köpte min första Ketonix har de kommit två nya modeller, en som heter Sport och en som heter 2015. Jag har inte kunnat hålla mig, utan har köpt ny i takt med att de kommit nya med nya funktioner. Det finns alltid någon i familjen som tar över den jag överger. Just nu har jag min 2015 och den är jag väldigt nöjd med. så nöjd att den får ett eget blogginlägg.

Varför jag mäter ketoner?

Främsta orsaken är nog att jag gillar siffror och grafer och mår bra av att se faktiska resultat. Det är lättare att prestera om jag arbetar mot ett mål och det är verkligen att prestera för det verkar inte vara någonting jag får gratis. Det är alltid den långa krokiga vägen. Periodvis orkar jag inte prestera och då mäter jag inte och då blir det inga grafer heller. Vikten är det enda jag har någorlunda koll på för vågen kliver jag på nästan varje morgon och den är ju så fiffig att den minns siffrorna så att jag kan använda dem vid senare utvärderingar. Jag skriver inte vanlig dagbok, men jag har andra sätt att gå tillbaka, inte minst mitt fotoalbum i telefonen. Tack vare det kan jag med säkerhet säga när saker inträffat i mitt liv. Jag har tex alltid tagit kort på medicinaskarna varje dag jag börjat med en ny. Jag har i bästa fall även antecknat dosen och doshöjningarna/sänkningarna.

Vad händer när jag mäter?

Det bor en tävlingsmänniska även i mig och jag har faktiskt lättare att hålla mig på banan om jag vet att jag har en bra kurva på gång. Jag kan öppna kylskåpsdörren på ren reflex och se något gott jag kan tänka mig att äta, men så tänker jag på grafen och så låter jag bli. Fånigt kanske, men jag fungerar så. Jag vet sen min långa experimentsperiod 2012 att om jag ligger lågt i blodsocker och högt i ketoner så går jag också ner i vikt. Det är bara resan dit som är jobbig och för mig verkar den vara jobbigare än för de flesta. Fastan jag håller på med nu är en genväg dit, den är verkligen en sån där snabbväg på IKEA när man bara vill till kassan så fort som möjligt.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka