Jag har inte minskat proteinmängden efter någon tabell, eller för att man ska göra det som något slags viktminskningstips.
Blogginlägget om proteinmängder skrev jag för att så många frågade om hur mycket protein man ska äta/jag äter. Jag har minskat mängden protein efter att jag helt enkelt inte längre vill ha mer eftersom jag är proppmätt på det jag äter. För mig är det en fundamental skillnad, eftersom det har med sug att göra. Faller man för något man inte planerat att äta hjälper inga tabeller i världen. Då äter man. Så starka är krafterna.
Det absolut viktigaste för mig när det gäller att hålla vikten, eller ännu hellre minska vikten är att kontrollera alla former av sug. Det finns inte någonstans i mitt huvud att jag får ”unna mig” av diverse olika anledningar. Den insikten har jag haft väldigt länge nu och jag vet att minsta lilla avsteg kan leda till ett stort återfall ner i träsket och dit skall jag inte mer. Det är ju ingen vits att hoppa ner i träsket när det är upp ur dyn man vill..
Jag har arbetat på denna insikt i många, många år. Redan 1993 slutade jag med socker medan jag väntade vårt tredje barn. Det jag inte förstod när jag avstod från socker var att kroppen började skrika efter vetemjöl istället. Därför följde några hemska år när jag överåt mjölmat utan att förstå sambanden. Pannkaka med färska bär (utan socker/sylt osv) kunde jag äta obegränsat av, trots att jag visste att jag fick ont i magen, paltkoma och allmänt illamående i flera dagar. Jag kunde helt enkelt inte hejda mig om det fanns pannkakor i huset.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Jag har ju ända sedan 2007 någon gång, kört med 40-50 g osaltat smör i mitt frukostkaffe. Bara för att jag har mått bra på det. Det har helt enkelt känts bra att grunda med fett i början av dagen. Men jag har fått höra att jag överdriver, bl a av min mamma… 😉 Dessutom blir det minst 30 g till, till äggen…
Jag har inget särskilt stort sötsug, men om det beror på smörkaffet, eller om det är medfött vet jag inte.
Tipset att ha smör i kaffet fick jag från dig, Margareta, du skrev om det på Kif. Nu visar det sig att jag tydligen har ”gjort rätt”… 😀
Hallå namne! Det är så kul att du också tittar hit… jag känner mig så trygg när jag ”vet” vem som döljer sig bakom bokstäverna!
Tänk så mycket klokt jag skrivit på Kif när det begav sig.
Nuförtiden skriver jag inte så mycket, det finns så många andra som skriver.
Haha… hur skulle jag kunna låta bli att följa din blogg! Det är ju hur spännande som helst! Äntligen något intressant att läsa inom LCHF!
Jag skulle själv gärna mäta ketonerna, för att utröna vid vilket värde en smalis mår bäst psykiskt och fysiskt. Men jag lever med ganska knapp ekonomi så det blir för dyrt.
Hej
Vill som många andra börja med att tacka för din superspännande och trevliga blogg. Nu till min fråga. Jag blev så nyfiken på ditt Bulletkaffe så jag gjorde mig en kopp till lunch istället för mat då jag redan hade ätit äggfrukost. Men när jag skopade upp matskedarna med smör och kokos i ett mskmått slog det mig att jag skulle smälta för att få se innehållet och då blev det helt plötsligt mindre mängd av båda. Så hur gör du för att hålla dig mätt, är det msk i fast form eller smält.
Kram
Stina
Ja du Stina!
Först av allt – jättekul om du gillar min blogg. Jag skall göra vad jag kan för att ni skall vilja komma tillbaka.
Sen till din fråga. Jag är ingen väg-och mätmänniska längre, det fick jag nog av som viktväktare under många år.
Mitt svar blir därför som jag gör.
Kokosfettburken står på bänken och är oftast flytande och jag har ett msk-mått som jag använder. Det blir två eftersom jag inte är helt överens med smaken men jag vet att det är nyttigt.
Smör däremot gillar jag så smör efter humör. Jag väger och mäter inte ett dugg, jag tar osthyveln direkt och hyvlar men jag vet för att jag en gång vägt att varje hyveltag med våra osthyvlar blir ca 10g. Jag kan nog ta 40g och ibland mer. Som sagt efter humör.
Från början var jag snålare.
Jag vill poängtera att jag började inte med kaffet för att hålla mig mätt. Jag gjorde det för att få upp fettkvoten redan från morgonen. Hela första tiden åt jag äggröra eller matrester till frukost, precis som jag gjort under alla år som LCHF-are. Det där med mättnadskänslan är en effekt som kommit senare. Då hag jag förstått att äggröran lika gärna kan bli lunch och så försköt jag ätandet av proteiner ett mål och minskade så automatiskt ner mängden för hela dygnet. Det var inget planerat utan blev bara så.
ja, pannkakor och vetemat är lurigt.. läser boken brödberoende nu och den är så bra och tankeväckande..
Synen på mjölmat förändras radikalt med den kunskapen.
Jeg er så enig med deg. Det suget er det vanskeligste. Foreløpig har jeg funnet ut at nøtter, bær og kremfløte setter det igang hos meg. Men å være så mett eller så fornøyd at det suget ikke utløses har vært vanskelig å finne ut av. Selv på LCHF har jeg spist for mye av en del ting bl.a. nøtter og bær. Og jeg har slitt med å spise nok fett har istedet spist for mye protein. Har spist altfor store mengder av kjøtt, fisk og ost. Derfor var dine råd om proteinmengder så gode. Men som med alt innen LCHF må man finne ut hva som passer best for en selv. Det er ingen fasitløsninger.
Å finne tipset om den kaffedrikken din var helt magisk, den gjorde at søtsuget ble borte. Jeg skal ikke legge skjul på at nå er målet mitt å gå ned i vekt. Men det finnes ikke noe alternativ å gå tilbake til ”vanlig” kosthold når jeg har kommet dit jeg vil. Helsegevinstene er for store for det. Mer energi, alle mageproblemene er borte osv, osv.
Visst är det så Lisbeth – vem vill gå tillbaka och bli sjuk igen – inte jag.
Det finns ingen väg tillbaka helt enkelt.
När vi var i USA och jag lärde mig om kaffedrinken hörde jag även en helt annan föreläsare med ett väldigt viktigt budskap.
Han heter William Davis och har skrivit en bok som heter Wheatbelly – den finns nu på svenska och heter ”Brödberoende”.
Efter att ha läst den boken är man inte längre sugen på vetemjöl i någon form.
Fakta kan räcka för att det skall vara lättare att avstå.