Det finns mycket skrivet på nätet om tibetansk kefir. Om vad det är och hur man gör. Det är inget specifikt för LCHF så var lite uppmärksam på olika tillvägagångssätt. Det här blir bara en enkel beskrivning hur jag gör och varför. Jag försöker beskriva min egen relation till vår kefir.

Relation

Ja det blir någon slags relation eftersom det är en levande kultur som ska skötas och matas regelbundet. Måste jag lämna den behöver den sättas i vila eller lämnas in på ett kefirdagis. Vår kultur har både vilat hemma i kylskåpet och följt med på resa i husbilen. Något dagis har vi inte hittat ännu.

Start

Kefirgrynen får du tag i på olika sätt. Det finns passiva torkade att beställa/köpa i hälsokost och det finns redan aktiva som delas ut på olika sätt via kontakter. Jag fick aktiva med post som fermenterade direkt. De torkade lär ta några dagar på sig att komma igång.

Underhåll

Grynen är levande och behöver matas för att inte svälta. De här matas med laktos (mjölksocker) och det sker genom att jag häller över mjölk. Mjölken ska för bästa resultat vara så naturlig som möjligt. Bäst vore att ta mjölken direkt från en ladugård. Vi har vänner med mjölkkor, men de bor för långt bort. Jag väljer Ekologisk ohomogeniserad fullfet lantmjölk. Den finns att köpa i vanlig butik och produceras av ett flertal mejerier. Det finns olika åsikter om hur mycket mjölk som ska tillsättas. Jag har kommit fram till att 0,5-1dl kefirgryn och 5-7 dl mjölk blir bra på 18-30 timmar. Det är inte så noga helt enkelt.

Fermentering

I rumstemperatur startar fermenteringen direkt om kulturen mår bra och inom 18-24 timmar har mjölken tjocknat och ibland skiktat sig lite. Jag använder rena glasburkar med duk över för att skydda mot flugor. Grynen flyter upp lite och och klumpar sig. Man kan låta blandningen stå upp till 48 timmar. Här finns också olika åsikter. Längre tid kan vara en fördel för den som vill ha en laxerande verkan. Kortare tid ger en mildare, inte fullt lika syrlig kefir. Det bildas lite kolsyra så det kan se lite bubbligt ut.

Beredning

När mjölken tjocknat (18-48 timmar) är det dags att hälla hela innehållet genom en sil. Min sil syns på bilden och den är av nylon. Det lär vara kinkigt vad man använder eftersom gifter kan lämna rester som förstör svampen. Rostfritt stål lär vara ok, men inte aluminium eller ”dålig” plast. Jag använder en rostfri sked att försiktigt röra runt med så att vätskan tränger genom silen. Kefiren är färdig direkt att dricka/äta så fort den är silad. Har den skiktat sig är det bara att vispa ihop. Den färdiga kefiren går att spara i kylskåp, men de goda bakterierna anses minska i antal då. Det finns också åsikter om antalet timmar fermenteringen bör pågå för ett optimalt resultat i antal bakteriestammar. Googla vidare om du är nyfiken på det. Vi gör olika hela tiden och märker ingen större skillnad. Ibland är mjölken slut, ibland hinner man inte och då tar det längre tid. Ibland är man sugen och tar den snabbare.

Förbrukning

Kefiren lever sitt eget liv och blir sällan lik i smak och konsistens två dagar i rad. Det handlar om temperatur, mängd gryn i förhållande till mjölk och allt möjligt annat. Hur stor sats jag gör handlar om hur mycket vi vill konsumera. Min man dricker en hel del, medan jag nöjer mig med max ett par dl per dygn eftersom jag strävar mot att vara fri från mejeriprodukter. Kefiren är ett undantag, bara för att jag tror det är bra för tarmhälsan.

En frisk grynkultur växer och ökar i volym hela tiden. Då behöver jag tillsätta mer mjölk. Till slut blir det för mycket och då delar jag på grynen och minskar ner volymen. För oss två personer får det inte bli mer än vi gör av med, så det gäller att hålla nere volymen av gryn. Du kan experimentera med mindre mängd mjölk, men grynen behöver viss mängd laktos för att överleva.

Överskott

Det blir för mycket gryn rätt snabbt och till slut känns det som i sagan ”Koka gryta”, det blir helt enkelt för mycket av det goda. Då delar jag med mig, fryser, torkar eller i sista hand slänger. Frysta gryn går att väcka till liv, torkade går att aktivera och att kasta känns tråkigt.

Paus

Jag kan pausa grynen genom att försluta burken och ställa den i kylskåp. Fermenteringen fortsätter men det går betydligt långsammare. När jag tar fram burken igen fortsätter jag som vanligt men det kan ta ett par dygn att få till den rätta balansen i syran. Vi har pausat från onsdag till måndag utan att märka någon direkt skillnad.

Summering

Jag friskriver mig från mycket åsikter känner jag, men jag gör det för att var och en måste få ta ställning till vad bland alla regler och åsikter som känns viktigt och vad som kanske är vandringssägner. Jag vill inte säga ”så här är det” eftersom jag inte heller vet exakt hur det fungerar. Jag har hållit liv i mina gryn sen mars och vi här hemma känner att vi mår bra. Jag har noggrant kollat mitt blodsocker före och efter förtäring ett flertal gånger och min uppfattning är att det oftast har sänkt glukosnivån med några tiondelar efter två timmar. Ökningen direkt efter är mycket marginell med den lilla mängd jag tar.

När det gäller beskrivning av själva fermenteringsprocessen överlåter jag det gärna åt andra, men jag har läst mig till att kefiren har både pre- och probiotisk effekt. Dubbelnyttigt alltså. Det är ett femtital goda bakteriestammar som lever i grynen så länge de sköts på rätt sätt och antalet stammar påverkas av många parametrar som man behöver ta hänsyn till för att få ut optimal verkan. Det finns andra grynsorter som lever på socker istället för laktos och de får därför andra egenskaper.

Det går att filtrera den färdiga kefiren i kaffefilter och på så vis få fram vassle som kan användas till att påskynda fermentering av tex surkål. Den kvarvarande kefiren blir då tjockare och mer lik yoghurt än filmjölk.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka