Nu är jag här igen efter tre månaders uppehåll. Jag gör verkligen alla tänkbara fel man kan göra om man vill upprätthålla en blogg med kontinuerlig läsekrets. Det är bara att säga hur det är, trots att jag gillar att skriva, mår bra av att skriva, så har jag inte alltid motivation tillräckligt att göra det i bloggform. Det är en ständig balansgång mellan integritet och öppenhet, men också en prioritering av både tid och ork. Under det senaste halvåret har jag skrivit massor, mycket mer än vanligt, men jag har gjort det i privat dagboksform. Allt för att ytterligare fördjupa mig i vad som påverkar vad när jag gör förändringar i både kost och livsstil.

Jag håller fortfarande på att testa fram en dagboksmodell som passar mina behov. Tidigare har jag jobbat mest med rutiga blad där jag i tabeller/scheman markerat vad jag gjort och när. Det är bra för minnet, men räcker inte när jag senare vill se vad det jag gjort fått för effekter på måendet. Därför skrev jag under maj/juni en löpande, mer traditionell dagbok och det var väldigt bra, men inte tillräckligt. Jag behöver en kombination av båda sätten för att nå dit jag vill.

Jag har mycket att kämpa med och rutiner är det svåraste. Vad hjälper det att jag säger att jag ska göra på ett visst sätt, om jag sen av olika anledningar inte gör det. Antingen glömmer jag det helt, eller så minns jag inte varför det vore så bra eller så prioriterar jag helt enkelt annat som just då känns viktigare. Det går inte att testa flera saker samtidigt, då tappar man bort sig och vet inte vad som ger vad.

Ett exempel är vitamin B12. Jag har fått för mig att det skulle behövas lite extra trots att jag äter animaliskt. I alla fall testa det ett tag.

Först hittar jag bara med sötningsmedel och väljer bort. Sen köper jag ändå Holistic B12 sugtabletter med sötningsmedel och ställer burken så att jag inte ser den och glömmer därför bort den. När jag hittar burken flera veckor senare och ser innehållsförteckningen med sötningsmedel minns jag inte varför jag tror B12 skulle vara bra. Något med sötningsmedel kan jag inte ens valt, tänker jag då. Ny research och minnet väcks och till slut öppnar jag burken och testar att suga på en. Tjing så var godissuget väckt. Den lilla söta tabletten väckte direkt ett behov av mer. Tur jag är van att hantera sug och kan klara det, men att så lite räcker för att väcka björnen är var något av en chock.

Nåväl, nu tar jag Holistic B12, med sötningsmedel och hoppas på att jag skall få ett resultat.

 

Tack för att du läste, välkommen tillbaka