I augusti 2017 hade jag min första tid hos dr Peter Martin på FunMed i Göteborg. Jag sökte för att få professionell läkarhjälp med att utreda varför jag dras med så många inflammationsmarkörer. Jag har förutom hög sänka haft flera provsvar som pekat mot inflammation och ingen har kunnat svara på varför. På vårdcentralen anser man att läget är normalt vid min ålder, medan jag har svårt att förstå hur det kan vara normalt att vara sjuk. Jag vill vara frisk.
Besöket på FunMed var noggrant förberett genom att jag i förväg svarat på nästan 300 frågor om min hälsa genom livet. Det är tur att man genom frågorna får hjälp med ledtrådar att minnas eftersom det börjar redan från födelsen. Allt är av intresse eftersom det kan ha påverkat hälsoutvecklingen senare i livet. Jag har inte längre föräldrar att fråga, men vissa minnesbilder finns och en del dyker upp i minnet när frågan kommer och läser man på de internetbaserade frågeformulären i lugn och ro under flera dagar innan det är dags att fylla i svaren så vaknar minnet allt eftersom.
Inför första mötet läste Peter in sig på mitt fall och var förberedd med följdfrågor som kan ha betydelse. Fokus låg rätt snabbt på problem i mag- och tarmkanalen.
I mitt förra blogginlägg skrev jag om en massa problem jag haft under livet, men det mest handikappande missade jag då. Jag har levt med IBS (irriterad tarm) så länge jag kan minnas och det har var väldigt jobbigt eftersom man lider av det dygnet runt utan uppehåll. Till slut blir det en del av ens liv och något man glömmer bort. Att själva ibs-störningen kan vara roten till många andra problem har ingen tidigare påtalat. Jag har innan LCHF-kosten löste de värsta problemen, som hjälp från vården, i omgångar fått bära hem bärkassar från Apoteket med olika fibertillskott. De gjorde mig snarare sämre än bättre, men det var den ”hjälp” som fanns att få. Den glutenfria, kolhydratlåga och fettrika LCHF-kosten (sen 2005) har definitivt förbättrat läget men jag har haft långt kvar till att kalla mig frisk.
Så fort Peter bildat sig en uppfattning om vidden av mina kvarstående tarmproblem ville han komplettera bilden av mig med provsvar.
Inom funktionsmedicinen använder man sig av ett smörgåsbord med olika prover. Blod, avföring, urin och utandningsluft går att lämna ifrån sig och låta olika lab analysera på olika sätt. Vanliga blodprov analyseras i Sverige, men resten skickas till lab utomlands än så länge. Det stora XL-testet jag på egen bekostnad tidigare gjort på Werlabs och som visat på inflammation är bara en delmängd av alla de prover man kan ta för att få svar på vad som är grundorsaken till ohälsa.
Vilka prover man väljer styrs av plånboken. Det är kostsamt att få veta allt och vår vanliga sjukvård ägnar sig inte alls åt detta sätt att söka efter problemens ursprungliga orsak. De tar ett fåtal prover och letar efter lämplig medicin att dämpa symtom med.
Jag valde att gå vidare med provtagning och veckorna efter mitt första besök präglades därför av olika besök på lab för venösa blodprov, men också provtagning jag gjorde själv hemma.
Ahh!!! Vilken cliff hanger! Utöver alla prover som går att göra i blod, urin, avföring och utandningsluft så finns det också all typ av elektrisk och magnetisk mätning och röntgen som kan vara intressant. Man kan få svart på vitt om man har brister i kognitionen via fMRI alltså inte Alzheimers eller så utan små saker som beroende, svårt med koncentrationen, låg empati och allt möjligt. Dave Asprey gjorde en sådan scan i 20-årsåldern och såg att hans hjärna inte alls fungerade som den skulle, men allt gick att rätta till med livsstil och specifika tillskott.
Sen alla långtidsmätningar av hjärtat för att detekera kronisk stress, och mätningar på enstaka organ. Det kan vara svårt att bestämma hur mycket man vill veta givet vad allting kostar om man vill kolla precis ALLT 🙂
Ja Martina du känner ju mig rätt väl vid det här laget och vet att min devis är ”att mäta är att veta” och den tror jag vi delar du och jag. Borde tagga den oftare ?
Jag har en ny manick som mäter sömn som jag inte berättat om än. Den är kul ?