Inför det första besöket hos en läkare i funktionsmedicin får man svara på ca 300 frågor om allt möjligt och under första besökets undersökning fastställs om man har amalgam i munnen och hur mycket. Jag fick en hel del amalgamfyllningar som litet skolbarn och har under åren bytt ut en del, men jag hade många kvar. Rådet är att sanera om man har ekonomisk möjlighet. Det är en process att göra det och tar man alla varningar om nya risker för kvicksilverförgiftning som kan uppstå så är det också en process att välja en tandläkare man litar på. Jag har både läst och frågat runt sen jag själv började fundera över sanering och kommit fram till att jag ville göra det.

Nu har jag påbörjat processen och har jag gjort andra besöket. Tre tänder i nederkäken, med många ytor lagade vid olika tillfällen skulle rensas och återfyllas. Jag har ordentlig tandläkarskräck sen en tandläkare slant med borren när jag var ett barn och obedövad som man ofta var på den tiden. Det är ett stort steg för mig att ta mig till en tandläkarklinik.

Jag ska inte plåga vare sig er eller mig med några detaljer men en liten… som förklarar vad som hände senare… bedövningen tog inte. Jag fick därför en tredje spruta och var sen helt borta i den munhalvan väldigt länge efteråt. Ingreppet tog sammanlagt två timmar i stolen och jag var helt slut efteråt. Både hungrig och törstig men framför allt mentalt överkörd. Helt utan de spärrar jag brukar ha. Mat var inte att tänka på, tugga med bedövning är ingen bra idé. Jag hittade på närliggande café färskpressad juice att dricka för att lugna ner mig och klara bilresan (1 timme) hem. Juice är inte det bästa för en som kämpar med sin glukoskurva men jag lovar resten i det caféet var betydligt värre och bara vatten räckte inte just då. Det var rusningstrafik och kö hemåt så en stund senare blev det en bensinmack och en kopp kaffe. Jag var helt yr, vimmelkantig och påverkad och gjorde ytterligare ett knäppt val. I normala fall hade jag köpt en baconlindad korv utan bröd. Nu blev det en grön hälsodryck, nån slags smoothie. Ett stopp till blev det innan jag påbörjade de sista två milen hem och då bara kaffe.

Varför beskriver jag i detalj de här i efterhand så tydligt knäppa valen jag gjorde. Jo för att få visa vilka konsekvenserna det fick. Konsekvenser som är det som normalt får mig att avstå för att det så tydligt visar vad som händer.

#att_mäta_är_att_veta

Det blev en tydlig kamelpuckel där första knixen är juicen och andra är smoothien. Dessa nyttiga drycker som är så ”tillåtna” som mellanmål nuförtiden. Jag vet att många (särskilt diabetiker) tycker att jag har bra kurvor och mitt svar blir som vanligt — JA för att jag sköter mig. Gör jag det inte ser de helt annorlunda ut. Eftersom jag strävar efter ketoner som drivmedel istället för glukos har jag som mål att glukoskurvan ska ligga stadigt under 5, helst lägre men det lyckas jag inte riktigt med ännu.

Som jämförelse kan jag visa en stabilare kurva som jag vill att den ska se ut, även om målet är att sänka den ytterligare några tiondelar. Så blir kurvan för den som äter ketogen kost utan utsvävningar. Mätt och belåten hela tiden, men utan oplanerade avsteg.

Det går relativt fort att återställa glukoskurvan. Min erfarenhet från snart 8 månader med CGM (permanent glukossensor) är att kurvan svajar under något dygn efter en dylik utsvävning. Den ökar de där tiondelarna jag egentligen vill kapa och jag får börja om. Ketonerna försvinner och jag blir tröttare och segare. Energin uteblir.

Sen jag började titta mer på sömnen och framförallt lära mig mer om sömncykler och hur de påverkar mig förstår jag att även sömnen far illa av de här utsvävningarna, som för många kan tyckas så oskyldiga. Stephanie Keto Person tjatar om sömnen hela tiden och eftersom cirkadiska rytmen (dygnsrytmen) fått Nobelpris nyligen är det nog viktigare än jag tidigare insett.

Jag skrev nyligen om Sömnen – viktigast av allt med uppföljningen Sömnregistrering dagen efter och därför känns det relevant att visa hur sömnen blev efter gårdagens glukoskurva med kamelpuckel.

De mörkare staplarna är den djupaste sömnen, dvs motsatsen till REM (drömsömn) som är de ljusaste staplarna. De mellanblå är också djupsömn men inte lika djup. Den har vi ofta mest av.

Djupsömnen är att jämföra med rensning av hjärnans hårddisk. Gammalt skräp städas bort. REM-sömnen gör motsatsen, skapar nya kopplingar och systematiserar det vi gjort och lärt oss under dagen. Vi behöver en kombination av de här båda funktionerna för att både vakna utsövda och fyllda av ny energi.

Min natt efter tandläkarbesöket ser rätt förvirrad ut. Vart tog de 4-5 cyklarna av djupsömn (städning) vägen? Istället fick jag ett rejält parti REM i mitten av natten, var det för att bearbeta och sortera in chocken efter tandläkarbesöket? Kanhända var det förvirringen när jag bytte bort ketoner mot glukos — igen?

Hela huvudet skriker efter — kaffe. Just nu är jag arg över beslutet att dricka äppeljuice och grön nyttig smoothie. Nu VET jag ju inte vad som gjorde vad och så är det hela tiden.

Som jämförelse återpublicerar jag förra sömnbilden. Den morgonen vaknade jag pigg och utvilad och det kan man inte säga om morgonen efter tandläkarbesöket.

Jag har som vanligt inga svar, bara 1000 frågor.

Motivationen att fortsätta kämpa är det som svajar mest. Ibland vill jag bara strunta i allt ”och bli en vanlig människa” men när jag försöker inser jag snabbt hur fort hälsan sviktar och då finns det bara en väg — framåt.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka