Visst är det ett kul ord? Hela ordet skriker att något är fel, men det är inte helt lätt att förstå hur man ska rätta till det.

Det är två år sen jag började gå hos en läkare vidareutbildad i Funktionsmedicin. Det var starten på en lång rad provtagningar. Det visade sig rätt snart att jag led av näringsbrister. Det hade en vanlig läkare förmodligen löst med någon medicin och kanske rekommenderat någon pillerburk med tex vitamin B12, vem vet om jag till och med fått det intravenöst.

Så jobbar inte en funktionsmedicinare. De tar reda på mer om mig som patient. Läkaren visste redan efter det första frågeformuläret att jag är köttätare och därför inte borde ha brist på tex vitamin B12. Felet beror på något annat och då vore ett kosttillskott att spola pengar i toaletten. En medicin kanske löser det akuta problemet? Men vad händer sen?

Malabsorption betyder att tarmen inte tar upp något i mitt fall bl a B-vitamin?
Då blir följdfrågan varför?
Tarmen är skadad på något vis.
Då blir följdfrågan igen varför?
Så håller man på tills man hittar en ursprunglig rot till orsaken.

I mitt fall hittades bakterier i tunntarmen (SIBO). De ska inte finnas där. Tunntarmen ska vara bakteriefri för att fungera optimalt. Det är därför vi har magsyra som ska döda det som tar sig ner genom munnen och även näsan.

Jag har haft sura uppstötningar och halsbränna under väldigt många år. Ett väldigt stort problem under mina tre graviditeter när barnen tryckt på nerifrån.

Besök på Vårdcentral
Diagnos: Bråck på övre magmunnen.
Risk: Du kan få strupcancer
Behandling: Omeprazol (syrahämmare)

Vad tror ni hände då med magsyrebarriären till tunntarmen? Tror ni malabsorption av näringsämnen är något man upptäcker under den period behandlingen pågår? Tror ni jag blev bättre när kuren var slut och livet återgick till det vanliga?

Jag skrev om ex professor Karl Arfors i Fasciainlägget för ett tag sen. Han lärde mig för många år sen att ersätta Omeprazol med vanlig citron. Tänk att lösningen var både billig och enkel. Inga bestående problem med uppstötningar sen dess.

SIBO är lite tuffare att behandla. Det första är ju att skapa en ordentlig barriär med magsyra så inte nya bakterier tar sig ner. Det gör man med saltsyra i kapslar. Saltsyra är väldigt frätande, det lärde vi oss under kemilektionerna i högstadiet. Därför sväljer man kapslarna hela och är noga med att svälja dem helt. Magsäcken tål saltsyra och det märkliga är att jag inte får sura uppstötningar av dem. Sura uppstötningar verkar snarare bero på saltsyrebrist hur baklänges det än låter.

Doseringen av saltsyra är enkel.
Ta en kapsel innan måltid
Märker du ingen skillnad tar du två nästa gång
Märker du ändå ingen skillnad ta tre kapslar… dit kom jag.

Effekten du vill ha fram är att det känns lite surt i magen. Det vrider till. Ingen stark smärta, snarare ett obehag. När den känslan kommer backar du tillbaka till mängden som inte gav obehag och fortsätter med den dosen tills den också blir för mycket, då backar du igen tills dosen är 0. För mig gick det ganska fort. Jag fick reaktionen redan på 3 och kunde sen minska en per dag. Numer fyller jag på ibland för att ha känslan att det räcker eller för att vara säker på att matsmältningen fungerar vid måltider med ovan mat.

Efter att ha lyssnat på Sofie och Erik Hexebergs föreläsning i somras vet jag mer om hur viktig matsmältningen är. Det är särskilt proteinet som kan ställa till oreda om det inte bryts ner ordentligt.

Det finns mer än att öka magsyran att jobba med, det får bli ett annat inlägg.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka