Jag fick en fråga om ketonmätning i utandning. Om det är lika tillförlitligt som att mäta i blod. Mitt svar är att det är som att jämföra äpplen med päron eftersom man mäter helt olika saker. Ketoner i blod och utandning är helt olika ketoner rent kemiskt. Urinketoner är en tredje sort och den äldsta metoden vi använt för att spåra ketoner.
Bilden är från ett gammalt inlägg jag skrev 2012, klicka här för att läsa
En keton är en vattenlöslig syra som består av en kolatom med dubbelbindning till en syreatom. Den minsta ketonen är aceton (propanon). Den kan kännas igen på lukten i utandningsluften och kan mätas med en särskild utandningsmätare för ketoner.
Acetoacetat är en vattenlöslig syra som bildas i levern och mäts i urinen. Beta-hydroxybutyrat är också en vattenlöslig syra som bildas på samma sätt i levern av dubbelbindning mellan kol och syre men är en mer komplicerad molekyl än aceton och acetoacetat och mäts i blodet. Det här är för komplicerad biokemi för mig att förklara, så jag bollar över förklaringen till Martina Johansson. Hoppas hon nappar, i så fall länkar jag. ??
Tillbaka till frågan.
Blåsmätaren mäter aceton i utandningsluft och blodketoner mäts i blodmätare med särskilda stickor, urinketoner mäts på urinstrips från apoteket
Mätvärdena är hyfsat rätt i alla tre mätmetoderna. Den stora frågan är vilka mätvärden vi blir klokare av med de syften vi eftersträvar.
Urin är spillketoner vi inte använder, men en signal om att ketontillverkning pågår. Visar stickan inget utslag kan det betyda både att vi producerar ketoner som förbrukas (inget spill) men också att inga alls produceras. Visar stickan utslag produceras ketoner men vi vet inget om hur mycket som används och bara att det finns spill. Svårtolkat tycker jag som alltid visar utfall på urinstickor om jag äter ketogent.
Blodketoner tror jag är ”banken” dvs lagret av ketoner och utandningsketoner bildas när vi använder blodketoner. Vilka av de båda som är det egentliga bränslet råder det lite olika meningar om.
Alternativ
- Blodketoner är bränslet och aceton i utandning är mätbart spill
- Blodketoner är lagret och aceton bildas som bränsle.
Med bränsle menas att vi som är ketondrivna byter bränsle i cellerna från glukos (blodsocker) till ketoner i någon form. Själv tror jag att jag är en hybrid, dvs drivs av både ketoner och glukos.
Komplicerad fråga att svara på för mig som är en glad amatör, jag bara refererar till hur långt jag förstått. Jag kanske till och med fattat alternativen fel ???
Jag blåser för att det är billigare, dubbelkollar i blod ibland och mäter sällan i urin.
Jag har ingen blåsmätare över till försäljning och beställer inte fler, det blev för krångligt med tullen. Jag har fått efterkrav på 1000 kr sen jag redan sålt de jag hade för en summa utan egen vinst, trots att P-o-s-t-N-o-r-d ? redan tagit ut en importsumma utifrån värdet på paketet.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Mycket bra och pedagogiskt! Jag tror ju på alternativ 1 att det är blodketonerna som är bränslet eftersom det är blodet som når ut till våra celler och det är via blodet som ketonerna tar sig in i hjärnan till exempel. Jag tänker att det är som blodsockret, sockret åker runt i kroppen och förser alla processer med energi och har vi både socker och ketoner i blodet så kan båda åka dit de ska och göra sitt jobb. Om kroppen har bytt bränsle kan ketonerna göra merparten av jobbet men vi kommer ändå alltid att behöva vårt glukos som ”nödbränsle” samt enda accetabla bränslet för vissa processer (röda blodkropparnas metabolism till exempel). Om vi har högt glukos och höga ketoner i blodet tror jag fortfarande att båda används men att kroppen har ett behov av båda, kanske triggat av stress (träning, koffein, mental stress osv). Cellernas näringstillförsel har ju med vår överlevnad att göra. Tror att både utandning och urin är spill, restprodukter som vi kan mäta och bara konstatera att processen är igång. Eftersom det är svårare att få höga utandningsketoner känns det som att det krävs en ihärdigare ketonanvändning då, och det är mer sannolikt att vi förbränner mer fett och kanske även vårt eget.
Tack Martina