Jag är kvar i mina tankar runt det jag läser och reagerar på i olika kostforum, främst på Facebook. Jag har valt att tona ner min närvaro i kommentarer och snart slutar jag nog läsa också. Det blir övermäktigt. Jag är inte aktiv i så många grupper samtidigt utan byter och letar mig fram. Hittills blir jag bara så less. Inte ofta jag skriver om det men idag bubblar det över.
Om jag inser att jag måste ändra kostvanor av något skäl som kan vara väldigt olika så är det väl just ändra som är kodordet? Någon har övervikt, någon ett matberoende, någon vill förbättra sin hälsa och någon öka sin fysiska prestation. Orsaken spelar ingen roll, men verktyget som leder dit är förändring.
Då blir jag så förvånad över att förr eller senare hamnar många i substitutfällan.
”Hur gör jag köttbullar med gräddsås mejerifritt?”
Frågan ställs och svaren haglar in. I vissa fall är lösningen att gå från pest till kolera dvs man byter grädden till det som stavas Oatly i ett LCHF/Keto-forum. Ingen tycks protestera och frågeställaren blir nöjd. Där tappar tappar de mig. Det finns ett så enormt utbildningsbehov att jag blir alldeles matt.
Mitt svar
Vänd om och tänk istället… varför ska jag ens tänka tanken att äta köttbullar med gräddsås om jag inte tål grädde? Livet går vidare ändå.
Vilken mat kan jag äta? Vad gör jag med den? Utgå ifrån möjligheter och släpp det omöjliga. Det skapar tankar som kan leda till återfall att hela tiden känna att jag offrar något och letar substitut som ändå inte når upp till det jag drömmer om.
Det finns många sätt att laga god och näringsrik mat utan substitut oavsett det är komjölk, gluten eller något annat jag utesluter.
Min mat är oftast godare än den ser ut. Förutom klarnat smör är den oftast fri från mejeriprodukter sen drygt 2 år.