Jag är kvar i mina tankar om vad som händer i helt fria samtalsgrupper där ingen har ansvar för rådgivningens innehåll utan alla med olika erfarenheter öser ur sig goda råd till höger och vänster. Visst kan jag skriva vad jag tycker och anser, men det hjälper inte mycket för jag är ingen auktoritet i den världen, trots att jag bidragit en hel del till kunskapsläget i Sverige om ketogen kost.
Det verkar ha blivit en modefluga med ”keto” och allt fler totala nybörjare inom lågkolhydratkost letar sig in i de redan överfulla grupperna och nybörjare har ofta bara en sak i huvudet. Gå ner i vikt så fort som möjligt och då verkar keto effektivast. Där samlas framgångshistorierna, så det måste testas.
Ketos = minimalt med kolhydrater?
Jag vet inte riktigt var på internet kosten presenteras för allmänheten numer, dvs var den rådande utbildningen finns. Det vore intressant att veta för någonstans blir det fel. Det som lärs ut verkar vara att mängden kolhydrater per dygn är avgörande för att komma i ketos. Max 20 g är någon slags garanti för att lyckas. Jag läste nyss om en som inte ätit mer än så under FJORTON dagar och minsann inte gått ner i vikt alls och dessutom inte kunde påvisa mer än 0,3 i blodketoner. ?? Vad var det som var fel? var den desperata frågan.
Ja kära nån.
Efter att jag startade Kolhydrater iFokus sommaren 2006 svarade jag på sådana frågor nästan dygnet runt under flera års tid. Jag vaktade från början själv varenda tråd och korrigerade om någon fick alltför generella/felaktiga svar, med tiden knöt jag ett stort gäng moderatorer till mig som blev fantastiska på att svara. Allt gjordes i en anda av att kosten är och förblir individuell om du ska lyckas. Det finns bara några få generella knep som passar de flesta. Det finns ingen unik lösning som passar alla. Gissa varför? Vi är unika och inte födda i en kopieringsmaskin. En duktig rådgivare ger lösningsförslag och uppmuntrar till egna försök.
Redan från början efterlystes veckomatscheman, likt de veckotidningarna producerar och jag vägrade. Varför?
Jo för att (och det gäller än…)…
- Proteinmängden är unik för var varje individ
- Fettmängden följer proteinmängden
- Kolhydratmängden är lika unik
- Vi har alla olika intoleranser för livsmedel
Gör jag ett veckoschema med de förutsättningarna gäller det bara mig, och det gäller just nu, för även jag förändras med tiden.
Lösningen är istället att själv lära sig hur den egna metabolismen fungerar. Det görs inte med fastställda matsedlar och recept andra producerat.
Fick jag rätt?
Nej inte alls. Kommersiella intressen är starkare än mina åsikter. Recepten vällde in på Kolhydrater iFokus och överallt publicerades kokböcker.
Hur går det då?
Tja många lyckas tack och lov med de verktyg som finns, men om alla lyckades skulle frågor om upplevda misslyckanden inte ställas och min blogg inte heller finnas. Karusellen rullar vidare och jag letar fortfarande ett sammanhang där jag kan utvecklas utan att fastna i ”svara-på-nybörjarfrågor-träsket”. Jag har inget emot att svara på nybörjarfrågor om det vore ett betalt jobb, lägga tid på att jobba gratis är jag inte längre intresserad av. Får jag ut något själv däremot, är jag en villig samtalspartner.
Om ketosen krånglar?
- Se över ditt kolhydratintag. Finns dolda intag?
- Se över ditt proteinintag. Protein finns även i ost, mejerivaror och faktiskt i bönor och grönsaker. De flesta äter mer protein än de behöver eller protein de inte bryter ner ordentligt.
- Se över ditt fettintag. Förmodligen är det för lågt.
- Hur sover du?
- Stressar du?
- Äter du mat du inte tål?
- Har du tillräckligt med magsyra?
- Använder du dina muskler?
- …
- …
Listan kan bli hur lång som helst. Det finns inga generella svar. Allt handlar inte om mat när vi önskar att levern ska sysselsätta sig med att producera ketoner. Min lever gillar att producera glukos istället så jag förblir hybrid.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka