Är det fler än jag som är ur fas efter helgerna? För mig är det lugnt än så länge. Inga tider att passa före 7 januari. Jag funderar ändå på vad det gör med kroppen när man tillåter så stor förändring av dygnsrytmen.

Jag tillhör nattugglorna av naturen. Så länge jag kan minnas har jag varit kvällspigg och morgontrött. Har sällan haft problem att hålla mig vaken och har långa perioder utnyttjat den förmågan (?) till arbete nattetid när det behövts. Jag har insett att det ansetts bättre att vara tvärtom. Det märks inte minst på att skolor och de flesta arbetsplatser börjar sin verksamhet tidigt på morgonen. Vi tröttisar har fått kämpa och anpassa oss. Jag har löst det under årens lopp med flexibel arbetstid.

Med fem månader kvar till pensionen borde väl möjligheten att ständigt få leva så här hägra? Nej istället är det precis tvärtom. Jag lär mig allt mer om hur viktigt det är att följa den dygnsrytm som finns inbyggd i naturen genom solens upp- och nedgång. Den cirkadiska rytmen som vi inte kan påverka hur gärna vi än vill. Jag funderar över hur många hälsoproblem som kopplas till fel sömnrutiner. Det handlar inte om antal timmar utan sömnkvalitet och vilken tid på dygnet sömnen infaller. Den som somnar för sent förlorar viktig djupsömn och den som vaknar för tidigt förlorar lika viktig REM-sömn. Vi behöver båda för god hjärnhälsa.

Fel dygnsrytm leder automatiskt till fel matrutiner. Det blir onda cirklar svåra att bryta. Jag märker tydligt hur jag påverkas negativt. Hunger och mättnad styrs av dygnsrytmen och när ätrutinerna rubbas påverkas energinivåerna och det är lätt att känna sig slö och orkeslös.

Tack för att du läste, välkommen tillbaka