Tack för allt oväntat stöd jag fick överallt igår för mitt beslut att äta antibiotika. Vilket engagemang både här, via Facebook, Instagram och i privata meddelanden. Jag hade nog väntat mig någon varning för antibiotika, men inte en enda än så länge.

Bakgrund

Jag har växt upp med öroninflammationer och bronkiter, några perioder med mykoplasma och ett par lunginflammationer. Antibiotika har varit en del av mitt liv. Först var mina föräldrar ansvariga och senare jag. Jag är villig att erkänna att jag tillhört dem som förväntat mig antibiotika vid minsta bronkit. 7 dagars Kåvepenin och sen är man frisk. Praktiskt både som student och småbarnsmamma. Bronkiterna var värst att få igenom medicin för. Diffusa och långdragna men inte farliga. Kommer man till VC med mycoplasma eller lunginflammation är det liksom ingen diskussion. Då blir det ett recept.

När jag blev mer påläst och förstod sambandet mellan kliande underliv, hårbotten och allt möjligt annat ännu mer långdraget efter förstörd bakterieflora försökte jag klara mig utan antibiotika. När jag fick ytterligare kunskap om tarmflora, men även risk för resistens blev det tvärstopp. Jag ville inte utsätta mig mer.

Det fiffiga var att en av de första fördelarna med min kostomläggning som på allvar i början av 2005 gick mot LCHF (socker och glutenfri var jag långt tidigare men nu i kombination med generell lågkolhydratkost) var att alla bronkiter upphörde. Inte en enda på flera år. Det enda som händer fortfarande är att jag vissa år får långdragna och sega förkylningar. Minns inte när jag hade feber. Förkylningsastma har de förkylningarna kallats. Från början fick jag inhalatorer (Bricanyl och Kortison) för att sluta hosta och få bättre andning, de senaste gångerna har jag fått Acetylcystein (NAC) som hjälp mot slemmet och det har fungerat bra. En vanlig förkylning kommer numer sällan, men blir väldigt långdragen när jag drabbas. Senaste fick jag nyligen i december efter en period av annan utmattning och NAC löste även då problemet.

Varför jag tvekat

I takt med att jag arbetat med att förbättra tarmfloran har jag insett att det är ett arbete. Nu känns det som att hela det långsiktiga bryts ner på kort tid. Starta från noll är inget jag ser fram emot. Jag tar gärna emot tips på Quick Fix av tarmen.

Jag äter dagliga vitaminer och mineraler som jag inte ska ta med Doxyferm. Tre veckor är lång tid och mycket av mineralerna hjälper mig med allt möjligt. Det kan bli problem. Morgontidningen lär utebli och vem vet, det kanske blir lösbladssystem. ??

Biverkningar: När det står 1 på 1000 brukar jag vara den. Måste ätas med mat. Okej inget problem. Två gånger dagligen – pling i telefonen och pricka av i kalendern. MEN mår jag illa på något vis brukar jag vilja glömma pillren. Min mage är väldigt känslig.

Nu är det dags…

Tja värre än så kanske det inte blir. Det får tre veckor från nu utvisa

Tack för att du läste, välkommen tillbaka