1/1 började Martinas kurs för nybörjare som vill ketoadaptera och jag hängde på som ”expert” och bollplank.6 veckor har gått och det är som vanligt: Vart tog tiden vägen, är det redan slut? Eller lika gärna motsatsen, 6 veckor är lång tid och hur gör man för att vara lika motiverad hela tiden?
Mental kapacitet
6 veckor med noggrant intag av ketogen kost gör hjärnan pigg och alert och jag känner mig som en duracellkanin. Hjärnan blir knivskarp av att drivas av ketoner, den mentala orken mångdubblas. Den mentala trötthet (hjärndimma) jag upplevt under långa perioder när jag slarvat med kosten är som bortblåst. Jag är kvicktänkt som jag önskar vara, och behöver inte fundera på ålderspåverkan av hjärnan vilket är ett av mina stora hälsomål. Det är bara positivt och jag undrar verkligen varje gång jag upplever det varför jag inte unnar mig att stanna här.
Fysisk kapacitet
Det finns inga genvägar till fysisk kapacitet, det kräver träning av både muskler och uthållighet. Skillnaden med att vara ketondriven är hjärnans energi. Den vill, längtar och ställer upp. Det finns inte det där ”soffpotatismotståndet”. Nästa steg är att ta vara på viljan och göra något av det. För mig är det en utmaning eftersom jag är luststyrd. Det som är tråkigt blir inte av och jag tvingar mig inte längre till det.
Pallen står stadigt på tre ben
Kroppen är i balans så länge jag sköter mig. Då fungerar andning, tarmhälsa och dygnsrytm. Jag har genom livet slarvat med allt både samtidigt och i olika perioder och inte förstått hur mycket det påverkar det totala välmåendet. Stress är lurigt och osynligt. Vid långvarig oro, ilska, upprördhet (det finns fler tillstånd….) påverkas många funktioner negativt. Det är inte lätt att hantera och ibland behövs hjälp för att reda ut. Vanlig kroppslig sjukdom är ett typiskt tillstånd som påverkar negativt och vi vet inte i förväg hur reaktionerna blir. Jag drabbades av Borrelia och det var inget jag förutsett. Vid stor arbetsbelastning (som inte behöver vara stress) påverkas alla pallens ben pga tidsbrist. Vi har bara 24 timmar per dygn.
Hitta resetknappen
Att försätta sin kropp i mätbar ketos (tillfälligt eller mer permanent) är som att hitta resetknappen och min fråga är bara varför inte fler testar? Det har gjort underverk med min hjärna flera gånger och de två senaste är mest påtagliga eftersom jag varit mer uppmärksam på vad som händer i övrigt. Efter det som var förmodad covid-19 våren 2020 var jag helt ”luddig i skallen”, det är svårt att förklara luddkänslan, ni som vet, ni vet och ni andra ska vara tacksamma att ni sluppit. Jag blev i juni 2019 erbjuden ett delta i ett carnivoreprojekt med Paleolithic Ketogenic Diet (PKD) som varade i 14 dagar och ganska snabbt blev det en momentan känsla att hjärnan klarnade. Det var ”ping” nu försvann luddet och jag kunde tänka klart. Det närmaste jag kan komma i beskrivning är att att sätta på sig glasögon för synen, men det hjälper ju inte som förklaring för den som inte behöver glasögon. Den här senaste omgången 2021 av ketogen duracellkaninskänsla var inte lika momentan (jag var inte heller sjuk i starten) men den kom så att jag märkte skillnad från dag till dag och den pågår än. Det är en härlig känsla.
Kursens målsättning och genomförande
Martina Johansson har länge bloggat och skrivit böcker om ketos för att försöka hjälpa sina följare och nu kom nästa steg. En digital distanskurs där deltagarna fått daglig hjälp att lära sig processen. Martina har utbildat med texter och videofilmer och vi deltagare har skrivit ner både mat, mätvärden och tankar i varsitt Excelark som hon kunnat läsa och kommentera för tips, pepp och coachning. Vi har även umgåtts i en sluten Facebookgrupp där vi peppat varandra. Det har varit väldigt bra motivationsmiljö för mig som varit lite låg och omotiverad sen jag var sjuk 2019-2020.
När vi skriver om ketos menar vi uteslutande mätbar ketos, inte allmän LCHF (eller annan lågkolhydratkost) där kosten innehåller reducerad mängd kolhydrater. Vi menar ketos, där ketonerna är mätbara i blod och når en nivå på minst 1,5 mmol/L. Jag själv hade ätit lågkolhydratkost från hösten 2004 till maj 2012 utan att förstå skillnaden. När jag väl förstod och hade en ketonmätare fanns det ingen att fråga och inga kurser att gå. Nästa mål för mig är att fördjupa ketosen och nå en nivå där jag aldrig tidigare varit mer än några dygn.
