Jag blir apatisk av den här pandemin. Självklart finns det en hel del att göra här hemma om jag bara hittade lite energi och inspiration, men dessvärre är det just det apati betyder. Brist på energi och inspiration. Låt mig därför få skriva mitt kanske hittills kortaste inlägg och bjuda på mitt nykonstruerade uttryck – Pandepatisk
Hur känner du dig? Är du också apatisk pga pandemin? Den begränsar så mycket i våra liv, inte bara de restriktioner myndigheterna satt upp utan även min egen inspiration påverkas. Jag blir lätt sittande utan att få något gjort alls.
Det är inte bra.
Det blir utförsbacke.
En vasaloppsåkare kan nog längta efter lite utförsbacke. Det gjorde jag också precis innan jag gick i pension. Jag behövde återhämtning och vila och då spelade varken pandemi eller restriktioner någon roll. Tvärtom, det var tillåtet att ”bara vara” utan engagemang. Behövligt.
Nu, tre månader senare, innebär istället utförsbacken att det finns många områden där jag slutat bry mig. Jag som klippt håret var 8:e vecka i flera decennier, har klippt mig 2 gånger sen pandemin startade. Jag undviker i princip alla köpcentra och min frisör fanns i ett sånt. När jag väl tog mig dit hade det gått så lång tid att inriktningen på salongen var ändrad och de hade släppt den ekologiska hantering jag behöver för att inte få allergianfall. Måste alltså leta upp en ny salong nästa gång och det är inte helt lätt. Jag behöver införskaffa en del annat också, men har inte ro att gå i affärer och ”hålla avstånd”, avvaktar hellre.
Jag klagar inte, suckar inte heller. Vi har det bra här hemma och pensionen hade inte kunnat komma lägligare. Jag bara förmedlar att det känns lite oväntat. Det jag trodde skulle vara frihetskänsla, som när skolklockan ringer ut till ett evighetslångt sommarlov, blev något helt annat.
Jag har varit snuvig i två veckor nu. Nyser och snyter mig oavbrutet. Det är inte covid-19 (jag är testad) men det är inte läge att vara ute bland folk ens med avstånd. Det blir en peststämpel, så nu har vi fått använda andra varianter av livsmedelsinköp (barn och hemleverans). Inte ens det lilla avbrottet från tristessen att vänta på. Tänk att ett besök i en nyöppnad ICA Maxi kändes som värsta happeningen.
Långtråkigt är ordet.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Du är jättefin! Passar verkligen i både frisyren och färgen. Men jag förstår dig, jag har också färgat mitt i säkert 25 år och är så trött på att hålla på med det, men vågar inte sluta.
Jag gillar ditt sätt att skriva!
Pandepatisk är ett väldigt bra ord!
Själv hade jag turen att hitta mitt livs kärlek precis innan pandemin vilket gjorde allt så mycket lättare. Utan kramar och närhet hade jag deppat ihop. Mina två katter har också varit otroligt viktiga, att stoppa ner näsan i deras varma mjuka päls och det härliga spinnandet när man gosar med dem är verkligen välgörande och avstressande. Hoppas och önskar att du snart hittar ditt sätt att må bättre igen. Kramar Marie
Men oj va fin Du är i längre hår, som en ung tjej igen genom ett
trollslag. Det stämmer det Du skriver men med vaccineringens intåg går det ju se att vi kan påverka förloppet i positiv riktning. Vi sitter still i båten, vi fixar detta.🤞👏
Åh tack Ethel. Jag ser bara det grå. Jag slutade färga pga allergier 🥺
Men titta en gång till, det är ju finaste blont, våga inte färga, slipp kemikalier och släpp fram det naturliga.
Fiiiiint.
Du är verkligen fin i din nya frisyr. Jag gick (tyvärr) och klippte mig för första ggn sedan covid kom nu i februari och ser helt galen ut. Blir rädd för spegelbilden. Gick inte till den jag brukar för hon har din salong mitt i centrum. Nu gick jag till en lokal drop-in. Jaha det växer ut igen. 🥸. Då skall jag ha samma frisyr som dig. 😍. Btw älskar jag verkligen min Oura-ring. Tack för alla bra tips. Hare bra kram 🥰
Tack
Pandepatisk är ett fantastiskt bra ord!
Tack 🤩
Mest tråkigt är det att inte LCHF-magasinet längre finns… 😪 Men jag har börjat om med nr 1. Sen är det ju tråkigt att alla LCHFevent är inställda… 😪 Det är ju trist med pandemin som verkar både si och så. Vad ska man tro? Från några hundratal döda per dygn till ett tjugotal per dygn! Hur kunde det gå ner så snabbt?
Apropå pandemin. Arg och besviken är jag på ett antal politiker och tjänstemän som shoppade i gallerian, åkte till Sälen, åkte till Kanarieöarna, åkte till Finland, åkte till Spanien… Kanske var det fler? Man skulle ju hålla sig i sin region, inte ens var det ok att åka egen bil till annan region! 🙃
Man fick visserligen gå ut. 🙂
Finn i håret du är 😃
Samma här apatiskt och ingen lust att göra något trots att jobbet ligger och väntar. Och sen skuldkänslor för att jag inte gjort något.
Har du funderat på att din långvarig förkylning kan ev vara pollenallergi?
Jadå men det är första gången i så fall. Har haft kortare slängar tidigare år och funderat, men aldrig så mycket som nu.
Pandepatisk; mycket bra ord. Jag försöker motarbeta känslan; det är svårt. Dopaminlista, göra roliga saker, spela och sjunga, promenader, utflykter, träffa folk i den omfattning det går… Men det är tufft, t o m att skriva, som jag absolut vill.
Kan bara hålla med. Jag trodde skriva skulle vara lätt, men det är svårare än jag trodde. Det blir som att sjunka ner i ett hål.
Ja det är långtråkigt men jag ÄLSKAR iaf den nya frisyren! 😍