Senaste halvårets spontana bloggpaus har fått mig att fundera över hur jag vill göra med bloggen framöver. Jag har ännu inte bestämt mig, men just nu har jag en del tankar jag gärna vill dela.
I höstas skrev jag två inlägg om hur livet förändrats sen jag pensionerades. Båda handlar om den omställning det innebar att ha fått möjligheten att välja själv. Vad vill jag och vad gör jag för att uppfylla andras förväntningar?
Klicka på rubrikerna om du vill läsa inläggen
Omotiverad 2021-11-09 handlar om vad som hände när mitt jobb som offentlig person inom LCHF-rörelsen tog slut efter 15-års intensiv aktivitet. Jag har inte längre behov av att som en spindel i nätverket hålla mig informerad om trender och nyheter. Jag nöjer mig med att betrakta på avstånd.
Pensionärslivet 2021-11-10 är en reflektion över hur mina privata känslor påverkades när jag klev ur rampljuset. Vad ville jag fortsätta med? Vad tillhörde arbetslivet? Hur ser framtiden ut? Jag ville inte fortsätta som vanligt utan att veta varför. Det blev alltmer viktigt att göra saker för min egen skull. Livet som pensionär har successivt tagit form. Jag tar dagarna som de kommer och arbetar numer på att leva ett så friskt liv som möjligt utan att slå knut på mig själv.
Mina funderingar över bloggens framtid har lett till att jag läst igenom mycket av det jag skrivit sen starten 2012. Ibland blir jag förvånad över all kunskap jag haft och som jag själv glömt bort, eller åtminstone satt på paus. Varför följer jag inte alla de goda råd jag själv givit läsarna genom att blogga? Det blev tankar som inspirerade mig att ta upp bloggandet igen. Jag samlar mina egna tankar så bra när jag formulerar mig för andra. Det ger mig ny inspiration och jag behöver ett auditorium för att få struktur. Det finns många Facebookgrupper att följa för samtal och diskussioner , men jag blir allt mer skeptisk till det isolerade formatet, styrt av andra. En blogg på privat plattform känns mer tillgänglig så länge några fortfarande hittar hit.
Slutsatsen blir därför att jag gör ett nytt försök. Ambitionen är inte längre att komma med något nytt. Det finns redan så mycket i bloggskafferiet jag kan utveckla och reflektera över under rubriken: Vad hände sen?
Jag instämmer till fullo! Har varit på ”besök” titt som tätt och hoppats på nya inlägg!
Det gläder mig att läsa
Instämmer med Eva A! Dina funderingar berikar!
Tack att läsa det inspirerar
Härligt att du kommer tillbaks. Har saknat dina inläggg!