Glöm inte salt mina vänner. Det kan bli trista konsekvenser som är svåra att reda ut. Tänk om jag själv kom ihåg allt jag skrivit under åren. Då skulle jag slippa några bekymmersamma situationer.

Redan 2013-07-27 skrev jag ett inlägg om salt och hur viktigt det är för att jag ska må bra. Sen jag blev påmind har jag själv läst det flera gånger och förstår inte hur jag kan ha glömt det. Du kan läsa det här (klicka på rubriken nedan).

Saltbrist -> huvudvärk? Ett blogginlägg för mig att minnas

I år började det med en varm sommar. Som pensionär har jag möjlighet att vara ute i solen, men i år fanns inte lusten. Jag fick huvudvärk och mådde dåligt av värmen. Satt helst i skuggan eller ännu hellre inomhus. Det är väldigt ovanligt.

För två veckor sen, när vädret blivit lite svalare, påbörjade vi en bilresa. Vi besökte platser som haft betydelse i både min egen och vår gemensamma släkthistoria.

Tidigare har vi rest med husbil och haft eget kylskåp, nu försökte klara oss med den maten vi kunde få tag i. Det blir så klart annorlunda men gick över förväntan bra. Landsbygden erbjuder mycket lokalproducerad mat, ofta av hög kvalitet. Tänk att jag hittade Vindelns rökta sidfläsk. En raritet jag skrivit om tidigare. Då var jag glad för vår kylväska som drivs med bilens 12v-uttag. Målet för resan var Villvattnet, en liten by i Västerbotten där vår son skulle genomföra ett SM-kval i Sportkörning (fyrspann med ponny)

Femte morgonen vaknade jag med olustkänsla. Lätt huvudvärk som en tunn mössa och lätt illamående. Jag hade känslan av att inte vara utsövd. Jag trodde i vanlig ordning det berodde på maten jag ätit och analyserade vad vi egentligen fått i oss. Det var en hel del av det vi normalt inte äter, men inte sådana mängder att jag tyckte det borde vara hela orsaken till illamåendet. Grunden var bra under hela resan. För varje dag som gick blev jag sämre. Det gick i vågor och till slut var dalen så djup att jag gav upp. Vi avbröt vistelsen och vände söderut (10 mil) mot civilisationen. Jag fokuserade enbart på att komma till ett hotell med p-plats precis utanför, nära vård om jag skulle behöva hjälp akut. Jag mådde så illa att jag skakade, kunde knappt gå och slängde mig på en säng i ett mörkt rum och somnade. När jag vaknade hade min man fått ett tips från en rutinerad afrikaresenär att det jag led av lät som saltbrist.

Jag tog mig ned till restaurangen och försåg mig med en saltkvarn och ett glas vatten. En kopp kaffe hängde också med. Jag minns inte längre hur många glas med saltvatten jag drack, jag ville bara ha mer.

Tjugo minuter senare mådde jag bra. En timme senare var jag pigg och som vanligt. Nu har det gått en vecka och jag har inte märkt någonting mer. Jag tänker på saltet varje dag, men tar inget extra om jag känner mig ok.

Slutsats
Det är så uppenbart att jag blev bra av saltintaget, men självklart kan det finnas fler orsaker. Der är länge sen jag gjorde några tester, så jag kan ha fler brister jag inte vet om. När jag väl förstod sammanhanget sökte jag fram mitt gamla blogginlägg om saltbrist… Tänk om jag kommit ihåg det tidigare, då hade vi kunnat stanna i Villvattnet och se sista dagens tävling. (Sonen klarade det bra utan oss och får ställa upp i SM 2022.)

Tack för att du läste, välkommen tillbaka