Sen en tid tillbaka har jag tassat omkring i ”Kolhydrater iFokus”, forumet jag startade 2006. Det har lett till många reflektioner. Jag har kopierat det senaste inlägget här.
Jag avger aldrig nyårslöften, det leder ingen vart.
Däremot inspirerar alltid ett nytt år till reflektioner.
Både om det som är positivt och negativt dvs underlag för slutsatser och tankar om förändring, men också sortering av minnen.
När jag startade det här forumet sommaren 2006 var det för att jag lessnat på mailinglistor och andra forum om lågkolhydratkost som var oöverskådliga. Jag var ofta på Annika Dahlqvists blogg och gillade inte att hon efter mediaanstormningen skulle ta upp tid med att 1000 ggr skriva vad folk som ville testa skulle äta till frukost. Det var vi redan många som kunde klara. Jag ville hon skulle använda sin begränsade tid till rent medicinska frågor.
Namnet LCHF kom långt senare (därför heter det här forumet kolhydrater efter kommunikation med iFokus ledning under uppstarten.
Jag ägnade väldigt mycket tid åt forumet de första åren. Många timmar varje dygn. Jag lärde känna många IRL och vi började träffas i olika konstellationer. Picknick, föreläsningar, kryssningar, campingar… rörelsen växte med det här forumet som bas. I vissa sammanhang kallades vi som hängde här för Folkuniversitetet. Inläggen och kommentarerna var många per timme och vi var länge det största forumet här på iFokus, vilket ledningen här uppmärksammade mig för på ett väldigt trevligt sätt.
2009 på hösten fick jag frågan att vara med och starta LCHF-magasinet. Första numret kom våren 2010 tack vare att så många medlemmar här valde att bli prenumeranter utan att ens ha sett tidningen. Jag var och är fortfarande administratör. Det återstående lagret finns i vår källare.
Någonstans 2012 blev det för mycket för mig. Jag hade ett vanligt heltidsjobb förutom familj med tonåringar och hästar. Då hade forumet på Kostdoktorn och många Facebookgrupper bildats och trafiken här var betydligt lägre. Det kändes skönt att tempot sjönk. Jag kände mig inte utbränd, men var ganska less och valde att låta forumet sköta sig själv. Jag var tacksam för allt som varit men kände mig själv tom och urvriden och behövde prioritera mig själv.
Det gjorde jag sommaren 2012 genom att starta en egen blogg. Det kändes mer kravlöst att skriva personligt från en egen scen där jag inte behövde bli ifrågasatt. Kosten är så självklar nu och jag skriver mer om min egen ohälsa som jag ständigt funderar över. Bloggen finns kvar som dagbok men jag skriver sällan.
Jag har tittat in här ibland och gjort vissa inhopp, men inte är de många. Jag gläds åt att se er gamlingar hänga kvar. Jag förundras över mycket men främst över att vi närmar oss 20 år. Vart tog tiden vägen? Jag fyller 70 snart, är pensionär numer med all tid i världen och därför har jag smugit tillbaka.
Då kommer efter en lång inledning den årliga reflektionen.
Mitt tema ((inga löften) för 2025 är skärmtid.
Hur tänker ni? Vad är rimligt per dygn/vecka/år?
Jag hade PC hemma 1987 och har extremt mycket skärmtid bakom mig, mer än de flesta och har insett att det är så självklart att jag inte ens tänker på det och nu tycker jag nog att jag betalar ett hälsopris jag ifrågasätter, därför ska ni uppfatta det här inlägget som ett rop på hjälp 🥰😅😩😱
Hur tänker ni?
Den här bloggen blev mitt andningshål. Här fick jag vara privat och slapp ansvaret som moderator och medlare. Jag slutade vakta vartenda inlägg på forumet och la fokus på min egen hälsohistoria. En berg-och-dalbana som ni trogna läsare valt att följa. Den pågår ännu och lusten att skriva finns, men energin tryter. Bloggen betyder mycket för mig. En dagbok jag ofta återvänder till när minnet sviker.
Förmodligen kommer jag fortsätta skriva, men jag saknar också gruppdynamiken i ett forum, möjligheten att bara läsa (lyssna in) andras klokskaper. Framtiden får visa vad det blir.
Mål 1 är att minska skärmtiden och då måste något bort först.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Kul att se dig – uppskattar dina inlägg och har saknat dem på sistone!
Tack 💕