Så här skrev jag 4 november 2006 på Kolhydrater iFokus:
Alla människor är olika och ändå rekommenderas vi att äta samma mat.
Sajten Kolhydrater iFokus har existerat i 4 månader och vi har snart 500 medlemmar. Alla individer med olika erfarenheter och olika behov.
- Några har stor övervikt, andra har mindre
- Några har påbörjat sin viktminskning, andra är på gång
- Några har inte längre övervikt efter olika lång tid av viktminskning och även olika antal kilon
- Några äter samma kost för att gå UPP i vikt eftersom vikten normaliseras
- Några har aldrig haft viktproblem, men väljer den här kosten för att må bättre av andra orsaker
Det går inte att göra några generella sammanfattningar om hur den genomsnittlige medlemmen på Kolhydrater iFokus ser ut eller är eftersom vi alla är unika människor med unika behov. Det tycker jag är positivt, eftersom det är meningen att alla skall få finna sin egen väg till välmående.
Hur kan Livsmedelsverket/Socialstyrelsen och alla andra myndigheter/kostrådgivare tro att vi allihopa skall må bra av exakt samma kostrådgivning? Ju mer jag tänker på det ju mer förvånad och ARGARE blir jag
.
När jag läser deras rekommendationer där de utgår från att alla människor är stöpta i samma form och har exakt samma behov reagerar jag. Alla skall motionera och alla skall äta efter antingen tallriksmodellen eller något annat likriktat påfund. Alla skall äta ALLT eftersom en ALL-sidig kost är nyttigast.
Ingen kostrådgivare skulle väl komma på att försöka mata en nötallergiker med nötkaka eller en glutenallergiker med pannkaka gjord på vanligt vetemjöl. Troligtvis inte heller uppmuntra en rullstolsbunden att börja jogga… eller föreslå en patient att avstå från livsviktiga mediciner. Den insikten finns bland kostrådgivare och medicinsk expertis.
Ändå rekommenderas vi att äta likriktad kost (lite av allt), trots att vi inte är likriktade i övrigt. Ingen reagerar över att allt fler inte klarar att hålla vikten på gängse rekommendationer och då läggs skulden över på individen som antingen äter för mycket (fet mat) eller inte motionerar tillräckligt. Ingen tycks tänka tanken att det skulle vara kostrekommendationerna det är fel på.
Tänk om det är så att alla vi som inte klarar att hålla vikten på nuvarande officiella kostrekommendationer inte klarar att äta kolhydrater? Tänk om de som mår dåligt i allehanda svårdiagnosticerade sjukdomar i själva verket inte heller klarar att äta kolhydrater? Våra matsmältningssystem kanske inte tål stärkelse, fruktos eller laktos osv?
Själva vet vi att det är så, men när skall ”experterna” inse det?
Varför skulle alla plötsligt tåla precis samma mat när vi i övrigt är så olika?
Personlig reflektion
Idag 6 år senare har Kolhydrater iFokus nästan 18 000 medlemmar och aktiviteten är fortfarande hög. Mycket har förändrats i samhället och LCHF är något att räkna med. Ett av mina mål är att vi som äter skall vara socialt accepterade i det offentliga rummet dvs det skall vara lika lätt att äta LCHF som tex vegetariskt eller glutenfritt.
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
jag rekomenderar boken om forsksnings-fusket intressant läsning om fusket man blir mörkrädd för allt skit som har hänt i denna märkliga personer som har manipulerat hela världen ,tyvärr är det pengarna som styr.Många korrumperande människor
Jag håller med dig Margareta, men livsmedelsverket och andra myndigheter inklusive en stor del av sjukvården är fortfarande fast i fett-rädslan och gamla traditioner, det tar tid att ändra det här. Mycket skulle vara vunnet, om man fick begrepper kolhydrat-intolerant mer accepterat allmänt, likväl som glutenintolerant. Kanske man ska börja använda uttrycket ”jag är kolhydratintolerant” i stället för att förklara att man äter en viss typ av mat.
Till sist önskar jag att myndigheterna kunde jobba mer på att få konsumenter dvs oss alla att läsa och förstå innehålls förteckningar.
Hej Margareta
Jag kan förstå din frustration och håller med dig :), men samtidigt känner jag att man måste vara ödmjuk inför det faktum att de generella kostrekomendationerna är byggda för att gälla för hela befolkningen, där en stor del faktiskt tål kolhydrater, mår bra av det och håller sig friska. De rekomendationer som Livsmedelsverket har måste nog vara så generella för att det överhuvudtaget ska bli begripligt och konkret. Sen att livsmedelsverket kostråd i grunden kanske är byggd på fel slutsatser, det är en annan fråga. Jag tror att man ska se Livsmedelsverkets rekomendationer som en slags grund (något att utgå ifrån), huruvida du eller jag sen bör äta det måste vi själva ta reda på, testa och individanpassa, vilket nog är svårt att sammanfatta i en rekomendation.
Mvh
Simon
Jag förstår precis hur du tänker, men då kunde SLV haft en liten rekommendation typ det här är uträknat efter medellängd. Du som är längre/kortare kan behöva korrigera.
Motion har fòr òvrigt ingen effekt alls pà vikten (utom mòjligen tung styrketrànings effekt pà àmnesomsàttningen). Dessutom hàvdar mànga idag (speciellt ”primal”/paleo-ròrelsen) att aerobic motion (som lòpning) gòr mer skada àn nytta (och kan vara livsfòrkortande).
Vad skulle relevansen vara i att ”många” skulle hävda att aerobisk motion, löpning, skulle vara skadligt och livsförkortande? Är det något vi ska ta till oss? Måste bara reagera för det var ungefär det knasigaste påstående jag sett hittills. Vem har påstått det? Människokroppen är väl gjord för att röra på sig! Sen att extrem motion såklart inte är nyttigt för alla och kan vara nedbrytande är väl inget att säga om, men att löpning i sig skulle vara livsförkortande, eller längdskidåkning, eller simning eller whatever, det där var bara så knasigt.