Jag blir aldrig klok på om mejerier hindrar viktminskning eller ej. Det finns perioder där jag gått ner i vikt då vi ätit både vispgrädde, creme fraiche och olika sorters ost i maten här hemma. Sen finns det perioder då jag tycker jag ”ätit som vanligt” och ändå gått upp i vikt. Jag kan inte med säkerhet säga att mejerier hindrar viktminskning och ändå får jag den känslan ibland.
I morse dök ketonerna till 1,4 och vikten hade gått upp och då sätter analysgenen i mig fart direkt. Vad hände nu då? Är det rekyl från festen i lördags? Jag säger själv till andra att viktökningen inte alltid kommer direkt, men jag tyckte inte ens det blev fel i lördags.
För mycket protein igår? I så fall 1 ägg för mkt till lunch (som egentligen var en kycklingsallad) med tanke på att det blev broccoligratäng med mejerier till middag förutom att vi åt kyckling då också. Var problemet i så fall mejerierna som sådana eller att de innhåller protein som i så fall blev för stor totalmängd under dygnet? Eller var kanske problemet att jag åt förhållandevis mager kyckling två gånger samma dag i stället för fetare fläskkarré som jag ätit till middag flera gånger innan när vikten sjunkit?
Parametrarna blir så många att det känns omöjligt att reda ut. Den här sortens tankar brukar jag inte dela med mig av normalt, men nu tar jag chansen och ser om ni har några kloka tankar att dela.
Mjölkprodukter
Tänk om ni som läser och jag kunde använda det här inlägget och samtala om vad vi tror om detta med några frågor som underlag?
Är det fler än jag som undrar över om mejerier bromsar viktminskning?
Om svaret är ja är följdfrågorna:
Är det något lurt med mejerierna pga deras innehåll?
Äter vi automatiskt för mycket proteiner totalt under dagen när vi väljer proteinkälla och sen lägger till mejerier i matlagningen?
Tack för att du läste, välkommen tillbaka
Nu är MAI-LIS HELLENIUS på aftonbladet igen tycker vi äter fel fett bättre med margarin vegetabiliska fetter det är bra ,jag är trött på denna sk professor .Pengarna flyter väll inte som det har gjort tidigare hon är säkert med i margarin branchen
Jag har inte läst igenom ovan kommentarer men ville ändå ge mitt svar på frågorna.
Mejerier bromsar inte för min del utan det verkar vara dagens totala energiintag och fördelningen som spelar roll. Det enda jag hittills kommit på som verkar påverka oavsett mängd är kakao (ICAs) eller choklad (har testat Stevia-choklad utan socker).
Äter vi automatiskt för mycket proteiner totalt under dagen när vi väljer proteinkälla och sen lägger till mejerier i matlagningen?
Jag väger och skriver upp allt nu och jag har flera gånger råkat äta för mycket protein genom att inte inse hur mycket extra protein man får i sig genom främst mejerierna.
Mitt BS var idag 5,2 (mot igår 5,4) och samtidigt så höjdes mitt ketonvärde till 3,1 (igår 2,8). Jag gick upp 3 hg från igår så jag gissar att för lite protein i samband med att jag även tränade Pilates igår, gav mig dessa värden. Svårt att hitta balansen på denna gungbräda! Kolhydrater i lagom mängd (som nu kanske visar sig är högre än vi trott tidigare), proteiner i förhållande till aktivitet och så mycket fett.
Lite om mejerier:
(Kàlla: http://monabaumann.blogspot.se/2012/04/livsstil-och-halsa-vad-kan-jag-gora.html)
”Balans i våra hormonella system är av allra största betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Det är speciellt oroande att dagens mejeriprodukter innehåller så mycket hormoner, speciellt kvinnligt könshormon (östrogener), men också andra inflammationsframkallande tillväxtfaktorer. Inseminisationstekniken har gjort att nästan alla mjölkproducerande kor är gravida, varför cirka 80 % av alla mejerivaror kommer från gravida kor. Hormoner av ovan nämnda slag är kända att i större doser ge upphov till ökad inflammation i kroppen och också sjukdomar som cancer, framför allt bröst- prostata- och testikelcancer. Forskare har också kunnat fastställa statistiska samband mellan konsumtion av mejerivaror och tidig bröstutveckling, tidig menstruation hos unga flickor liksom med en serie sjukdomar, allt från diverse autoimmuna sjukdomar till t.ex. Parkinsons sjukdom och prostatacancer. Hormonerna följer fettet i mjölken och är därför rikligast förekommande i smör och ost.
Det är också viktigt att beakta att medelkonsumtionen av ost under senaste trettio år i Västeuropa stigit från cirka 5 kg till 20 kg per individ och år. Innehållet av östrogener och tillväxthormoner har synbarligen ökat i takt med rationaliseringen av mjölkframställningen. Forskare vid Institutet för bedömning av risker vid Utrecht Universitet rapporterade nyligen mycket höga doser av totalt östrogen i mjölk, något som de beskrev som ”dramatiskt mera” än vad vi hittills känt till. Denna kunskap för att s.k. hormonfri mjölk finns att köpa i vissa länder, liksom försök att genom tillsatser minska mjölkens pro-inflammatoriska egenskaper. Forskare har hittills gärna skyllt den ökade sjukdomsfrekvensen vid större mejerivaruintag på fettet, men sannolikt är det lika mycket om inte främst hormonerna, som är orsaken, eller kanske en kombination av båda.
Medan konsumtionen per person och år av mejerivaror stadigt stigit under de sista 100-150 åren så har faktiskt under de senaste 20 åren konsumtionen av hushållsmjölk och smör dramatiskt sjunkit, smör med nästan 50 %. Detta har undantagslöst skett i nästan hela Europa men allra mest i Sverige. Vid under undersökning genomförd av svenska forskare i sex undersökta länder kunde man konstatera att i frekvensen av hjärtkärlsjukdom sjunkit i fem av dessa länder, allt parallellt med minskning av intag av mejerivaror. I ett land, Portugal, hade man dock under samma tidsperiod ökat sitt intag av mejerivaror, och här kunde man också konstatera en parallell ökning av frekvensen hjärtkärlsjukdomar.”
Det jag undrar är om denna forskning bara bygger på observationsstudier. Är det så kan fler påverkande parametrar vara inblandade som inte syns i rapporten. (Rökning, D-vitamin från solen tex) Det som är svårt med just matintag är att det finns av naturliga skäl inga större välgjorda kliniska studier.
Ja, jag kom pà i efterhand att jag kanske skulle skrivit att jag var lite osàker pà kàllan. Forskaren har skrivit texten pà en ”raw food”-sida. Inget fel i detta, men den kanske àr lite vinklad. Precis som mànga lchf-are mest tar till sig det positiva om kòtt, mejerier och fett, tar vàl flera raw-food-are mest till sig det positiva med ràa grònsaker, och àr ovanligt skeptiska till animalier…
Det làter ocksà lite konstigt att det skulle finnas mycket risker i smòr, som ju innehàller vàldigt lite mjòlkprotein om jag fòrstàtt det ràtt.
Dock àr det ju ett faktum att stenàldersmànniskan inte àt ost, och att ingen annan art àter andra djurs bròstmjòlk, vilket gòr mig lite skeptisk mot mejerier, inkl ost…. 🙁
Hej! Angående värk har jag ngt intressant att berätta. Smärtkliniken öste morfinliknande preparat över mig för att jag öht skulle klara min vardag efter en trafikolycka med kartlagda skador till följd. Åren gick o jag blev bara sämre, mer värk, svårare att röra mig osv. toalettförhöjare, två käppar, bock… Så kom diagnosen diabetes som grädde på moset. Jag var slut.
Räddningen kom med min yngsta dotter som tjatade in mig på LCHF och bara efter några veckor förstod jag att jag kunde få tillbaka ngt av mitt forna jag. Efter ett kvarts år trappade jag ner alla preparat och efter ett år var jag fri från värkmediciner.
Från och till värker det intensivt någonstans och jag uppfattar det som att något läker inne i kroppen. Mina tår som varit som döda i tio år har värkt otroligt mkt men nu kan jag förnimma känsel igen, för att ta ett exempel.
Jag går, jobbar hela dagarna och går tom på gym. Det är som en saga. Det enda är min övervikt, rejäl sådan, som totalvägrar att släppa.
Hoppas jag kan ge hopp till någon. Ge inte upp!
Tack för att du delar en solskenshistoria
Det jag funderar på är om optimala ketonvärden (mellan1,5 och 3) går hand i hand med viktminskningen?
Jag kom inte alls upp i högre än typ 0.8 oavsett hur lite jag åt, hur lite kh jag åt osv, förrän jag började äta mkt mer fett, främst kokosfett. Nu har jag stadiga värden i optimal ketos och jag har tappat ca fem kio vilket är toppen. Under denna period har jag ätit både lchf-efterrätter, 75%ig choklad, ost grädde osv. Inte i överdrivna mängder såklart men ändå. Nu står jag fortfarande i optimal ketos men vikten är helt stilla. Hmm jag vet inte hur sambandet ketonvärde och vikt ser ut.
Tack för en inspirerande och ärlig blogg – allt är inte lätt alltid!
Ja tänk om vi visste de sambanden, då hade vi haft alla nycklar för att låsa upp skattkammaren (fettcellerna)
En vild chansning har med blodsockret att göra. Om det är för högt = insulin = ingen viktminskning.
Mm det har jag oxå funderat på. Men då undrar jag hur det funkar med högt blodsocker och optimal ketos. Borde inte ketonvärdena sjunka om blodsockret stiger. EN himla spännande utveckling det här… Kul att följa alla olika teorier:)
Jag kan ha för mig högt faste-BS (>6,1) i optimal ketos, dvs kroppen tillverkar troligen BS själv när jag inte äter kh. Det innebär att jag numer tror att det även finns en optimal balans gällande mängd kh. Less is not best.
Var bara tvungen att berätta att jag som du Margareta har legat högt i BS hela tiden trots optimalakketonvärden!
Sorry, det blev bara en massa strul med telefonen, får byta till datorn istället!
Så här var tanken att det skulle vara:
Var bara tvungen att berätta att jag som du Margareta har legat högt i BS hela tiden trots optimala ketonvärden, även om jag bara har mätt i fyra dagar än! Ketonvärdet har legat mellan 1.7 till 3.6 och blodsockret mellan 5.4 och 6.4 ungefär! Tänkte att det var bra med lite mer värden som referens! Det är verkligen spännande det här!
Återigen tack för en jättebra blogg, det kan inte sägas för ofta!
Kram Cecilia
Nu börjar det bli spännande :-), tack för att du delar med dig.
Jag skriver ett blogginlägg om detta så samlar vi info på ett ställe.
Kan det vara så att kroppen vänjer sig efter ett tag oavsett vad man gör? Viktnedgång ett tag … sedan stopp. Sten Sture Skaldeman har ju talat om detta att man kan behöva växla mellan att äta mycket, äta lite … och diverse annan taktik … Det kanske inte hjälper att ketonmätaren visar optimala värden …?
Sà àr det ju med kroppens reaktion pà tràning: Man ska vàxla mellan olika òvningar och ”òverraska” kroppen fòr att fà bàsta resultat. (Gòr man samma sak varje gàng vànjer sig kroppen och effekten blir mindre…).
Kanske àr det likadant med mat?
Finns ju ocksà vissa som hàvdar att man bòr vàxla lite mellan ”nàrande” mat, dvs animalisk, som bygger upp kroppen, och ”renande” mat, d.v.s. fàrska grònsaker, som avgiftar och detoxar (renar) kroppen.
”Nàrande” mat màste vi ju ha i làngden, men en òverviktig person har ofta àndà sà mycket òverskott av detta att det inte skadar att bryta av ibland med fàrska (okokta) grònsaker, eller fasta, fòr att rensa ut kroppen…
Kanske en idè vàrd att prova? Kanske t.ex. att prova byta ut kvàllsmaten dà och dà mot en grònsallad med olivolja eller dyl? (Grònsallad innehàller ju ocksà vàldigt lite kolhydrater — mest vatten…).
Vet inte om man behöver variera och växla mer än för sitt eget höga nöjes skull, kolla gärna Tommy Runessons blog http://www.tommytappar.se där han körde en hel vecka med samma mat, håll ketonerna optimal och tappade två kilo.
Om man har mycket övervikt och tränar reglebundet kan faktiskt basla metabolismen gå ner/minska. Så motion för wellness inte för weightloss. (detta påstående är dokumenterat).
Det làter lite konstigt… Jag màrker sjàlv att jag mycket làttare kommer i ketos och att àmnesomsàttningen òkar (jag blir varmare etc) om jag styrketrànar…
Maud: Kanske syftar du pà cardio (aerobisk) tràning hàr?
Jag tror inte det gàller styrketràning (anaerobisk). Dàr tror jag motsatsen gàller, vad gàller àmnesomsàttning i alla fall. (Sen kanske tràning triggar vissa att àta mer, men min erfarenhet àr att det mer gàller cardio-tràning. Andelen kalorier man gàr ner pà tràning àr ju ocksà fòrsumbar, men jag tror absolut att stryketràning (spec pà fastande mage) pàskyndar ketos (och àmnesomsàttningen), vilket i sin tur kan pàskynda viktnedgàng.
Citerade Volek/Phinney och det bygger huvudsaklingen på studier med aerobisk träning. Framför allt vill de motarbeta det eviga budskapet att träna mer för att gå ner i vikt när det är viktigare att äta rätt, dvs få kroppen att bränna sitt eget fett. Hur göra det optimalt är kruxet.
Det tror jag helt de har ràtt i! Dock kànner jag sjàlv i kroppen att àmnesomsàttningen òkar, och ketos pàskyndas, om jag styrketrànar regelbundet (pà fett-fasta helst).
Men sjàlvklart finns risken att man òveràter efter tràning!
”Cronic cardio” tror jag dock inte heller ett dugg pà. Hellre en trevlig promenad i parken/naturen varje dag (som ocksà detoxar kroppen vilket sàkert pàverkar ketos positivt kan jag tànka mig), och sà lyft av tunga saker en eller ett par gànger i veckan! 🙂
(Om man àr vàldigt òverviktig tror jag dock inte det senare behòvs, eftersom man ”lyfter” sà mycket i egna kroppen nàr man gàr och stàr.)
Om du åt kyckling och mejerier kanske förhållandet proteiner och fett försköts.
Mycket pekar på att vissa av oss som är överviktiga/feta har svårt att få ut energin ur fettcellerna. Därför är det viktigt att hålla uppe fettnivån och proteinet i kontroll. Samt tyvärr öka rörligheten/motionen. Det är idag det enda kända sättet vi kan höja insulinkänsligheten och öka fettanvändningen. Om vi startar från låg nivå vill säga.
gick också upp en del efter helgen, funderar över vad som inte blev ok.. och har också tänkt mycket på detta med mejerier – det är ju så många olika bud om saken! men det är väl som alltid att vi är olika – vi reagerar olika på det vi äter.
nuförtiden tränar jag på att tänka i andra banor än tidigare, förut var det att jaga kh och nu måste jag tänka till över proteinerna o inte vara lika rädd för kh.! 🙂 idag var det bättre ketonvärden igen så jag gjorde nåt rätt igår alltså! 🙂
vi brukar alltid dricka te på kvällen innan sovdags men igår gjorde jag varm choklad (kakao, hett vatten o lite sukrin) med smör o kokosfett ist och det gjorde nog susen för ketonerna i natt! 🙂
Margareta – ja, de där mejerierna verkar vara riktigt luriga… :S Och fascinerande vad olika man verkar reagera på det.
Anne – Intressant det där om att överätning av ost skulle kunna leda till värk i kroppen. Jag tror absolut att den teorin skulle kunna stämma.. även på mejerier överlag.
Har ätit LCHF peridvis nu under 1 och 1/2 år men trillat ur ibland pga av att jag givit efter för lite godis och sen har det vart kört för den gången ( i.o.m att jag genast hetsäter kolhydrater ett tag då och sen är det svårt att komma rätt igen…) Vad jag däremot har märkt varje gång jag äter LCHF är att jag får sån förbannad värk i högra arslet och lite ner i bakbenet (haha svårt att förklara). Värken går bort så fort jag inte äter LCHF. Har knappt velat prata om denna värk då jag inte vill förknippa den med LC då det ska vara så bra… Ett tag trodde jag till min fasa att det kanske var nåt i kokosfett jag inte tålde. Prövade att utesluta det men blev ingen skillnad i värken. Tur att det inte verkade vara kokosfettet, för min stora mugg morgonkaffe med kokosfett är heligt för mig och och jag gör en sån skön morgonträning med bara det i maggen 🙂
Hur som helst värken har blivit grymt mycket bättre plus viktnedgången har oxå börjat ticka på bättre nu de senaste veckorna sen jag gjort följande: Vardagar äter jag ost i tex omeletter och lite Keso till detta. Däremot inget extra ostätande vid sidan om både nu och då. Helger kan jag – om jag vill – få lyxa till maträtter med lite grädde och cremefraiche ( i kontrollerade former) – men vardagar inga onödiga mejerier.
Summa sumarum verkar detta konceptet funka för mig: Jag är inte fettskrämd men jag kan inte överdriva fettintaget. Jag kan tex inte DRICKA smör i äggmjölk och kaffe (jag går inte ner i vikt då + att jag får mer värk) Däremot verkar jag kunna steka min mat i rikligt med smör. Nötter och fröer i alla slag kommer jag även det fortsätta att skippa ett tag då även det sabbar viktnedgång för mig. Därför är det ingen ide att jag håller på att exprimentera med olika LCHF bröd som jag gjorde ett tag. Ev att det senare kan bli lördags-unnande. Ingen grädde på vardagar – enbart helglyx isf 🙂
Oj, vad långt detta blev… Ville bara dela med mig hur det verkar funka för mig 🙂
Vàldigt intressant att du ocksà upplevt òkad vàrk av mejerier (men lite synd att fà det mer bekràftat..)!
Haha ja jag veeeet!! Vill liksom egentligen inte heller få det bekräftat.. 🙁 Verkar dock inte vara så vanligt för andra detta med värken. Ännu ett bevis på att man fungerar väldigt olika och reagerar olika.
Dock fàr ju mànga huvudvàrk/migràn av ost…
Ok, ja det är mycket möjligt.. Har själv den lyckan att vara förskonad från huvudvärk/migrän så det är ju skönt iaf 🙂
Jag överäter lätt mejerier. Det är så gott att jag tar mer och fler koppar kaffe med grädde i. Det gör ju att jag får i mig för mycket antagligen. Bättre nu med Bullet Coffee. Jag ser mejerier som fest numera eftersom jag inte gillar hur de påverkar mig med sug och hunger. Det är min upplevelse i alla fall. Smör går bra dock.
Hej, detta tog upp saker jag funderat òver de sista dagarna. Som jag skrev pà annat forum tycks dessertost (d.v.s. de enda mejerier jag normalt àter utom smòr) stàlla till mycket fòr mig:
– Jag slutade med osten nàr jag bòrjade med lchf-kaffe fòr ett tag sedan, och màdde mycket bàttre (blev piggre), samt gick ner i vikt.
– Jag provade dock sen att àta bara brieost till bàde middag och lunch fòr inte sà lànge sen, eftersom jag var pà resande fot (ca 300 gram per màltid). Resultatet blev att jag fick en otrolig vàrk i nacken (som jag fàr ibland eftersom jag àr kànslig), samt att jag kànde mig vàldigt tròtt, och gick upp i vikt. Dessutom utlòste ostàtandet ett ”sug” efter mer ost, kolhydrater och annat som inte tillhòr ”strikt” lchf.
– Jag trodde egentligen att ost var ok, eftersom de inte làngre innehàller samma typ av mjòlkprotein som flytande mjòlk etc, d.v.s. att den enda ”faran” med ost skulle var att det innhàller mycker protein som man kanske inte tànker pà (som kan leda till viktuppgàng etc). Dock tror jag nu, efter mitt lilla ”test” dàr brieosten *ersatte* annan proteinrik middagsmat (kòtt etc), att det inte i fòrsta hand àr proteinhalten som stàller till det, utan nàgot annat.
– Jag har nàgonstans làst en hypotes om att trots att mjòlkproteinerna (eller det som finns kvar) s.a.s. àr ”stelnade” och ska vara ”ofarliga” i ost, kan de bidra till en snabbare insulinutsòndring àn vanliga proteinprodukter (sàsom kòtt etc). Det verkar alltsà som att effekterna pà kroppen blir annorlunda jàmfòrt med den vanliga ”stenàlderskosten”, àven om det bara ròr sig om ost (och inte den laktosrika mjòlken).
– Overkonsumtion av ost leder ocksà làtt till vàrk tror jag, eftersom magnesium-kalcium-ration rubbas, till nackdel fòr magnesium. Har ocksà làst nàgonstans att ett òverskott av kalcium i kroppen leder till att kroppen fòrsuras, vilket gòr att man fàr vàrk…
Kontentan àr att i alla fall jag màr mycket sàmre av att àta ost (som jag tyvàrr dock àlskar), och att reaktionerna lite liknar de jag fàr av kolhydratrik kost (tròtthet, sug, viktuppgàng etc…). Jag tror helt klart det àr nàgot mer med osten, utòver hòg proteinhalt. (Och mjòlk [t.o.m. gràdde] behòver vi vàl inte ens diskutera, fòr laktosens skadliga effekter àr ju redan sà vàldokumenterade..)
Anne/Tila pà FB
Jag känner igen mig, förutom värken.
Bra fråga och under den korta tid jag mätt och fört matdagbok, drygt två veckor ser jag inte klart samband. Tänker fortsätta mäta minst ett par månader till och hoppas återkomma komma med lite kloka funderingar.
Fick ett litet litet aha ögonblick när jag jämförde min grädde med den svenska – 10g mer fett per 100ml och hälften så mycket kolhydrater (ingen stor skillnad men men), njöt av en gräddsås smaksatt med torkad trumpetsvamp till mina pannbiffar med gott samvete.